Läs högt och samtala!

Sedan tidigare har forskning fört fram att vuxnas högläsning för barn stimulerar och utvecklar små barns språkliga förmåga men också den allmänt kognitiva utvecklingen. Högläsning leder till avläsbara förändringar i hjärnan. Svenska forskare som Mats Myrberg, Ingvar Lundberg och Karin Taube har så länge jag minns understrukit vikten av högläsning från den allra första början. Vi har det svenska forskningsprojektet SPRINT som studerar just betydelsen av interaktionen föräldrar-barn för barnens språkliga utveckling under perioden 18 mån-åk 1.

Häromdagen refererade siten Dagens Medicin en nyligen publicerade artikel från den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica. Artikeln handlar om att forskarna (Horowitz-Kraus & Hutton ) funnit en ökad hjärnaktivitet hos barn som fått vara med om mycket högläsning. Framför allt de delar av hjärnan aktiverades som är inblandade i språkförståelse och visualisering. Det finns inte en speciell del i hjärnan för läsning utan forskarna menar att det handlar om synkronisering av vissa områden som aktiveras vid läsaktiviteter. Det har visat sig att läsförståelse involverar de exekutiva funktionerna med ökad hjärnaktivitet som följd. De exekutiva funktionerna utgörs av exempelvis arbetsminne, självkontroll, självövervakning, uppmärksamhet samt förmåga att flytta fokus. Detta är extra intressant då några av dessa utgör strategier som jag lär ut på mina kurser om att undervisa i lässtrategier. Det innebär också att man kan säga att det finns vetenskapliga belägg från medicinsk forskning för det exempelvis Barbro Westlund rekommenderar.

Hugo Lagercrantz, som är senior professor i pediatrik vid Karolinska institutet, menar att sagoberättandet och högläsningen är bra för barnen därför att de bland annat lär sig förstå sammanhang och därmed lättare kan redogöra för händelseförlopp. Det ska vara själva berättandet som är det kritiska. Att bli en läsande och skrivande person, dvs. att individen förvärvar vad vi benämner litteracitet, aktiverar ett komplext samspel mellan genetiska, neurobiologiska och miljöstyrda faktorer.

Artikeln som refereras är From Emergent literacy to reading: how learning to read changes a child´s brain. Det är en svårläst artikel fylld med  ämnesspecifika ord kring hjärnforskning. Den som vill uppleva hur våra elever kanske känner det när de läser skoltexterna kan läsa artikeln! Författarna menar att barn som föreställer sig det texten handlar om under högläsningen får en bättre läsförståelse när de börjar läsa själva. Resultatet var ännu starkare för högläsning där det inte fanns bilder att titta på. Samtidigt utgör bilder i högläsningsböcker ett utmärkt underlag för gemensamma samtal som i sig stimulerar språkutvecklingen.

The New York Times refererar också artikeln samt skriver om projekt där barnläkare lägger in rekommendationer kring högläsning för småbarn vid hälsokontrollerna. Studier har visat att föräldrar som läser högt från början ger sina barn ett mycket rikare språk jämfört med de som inte läser högt. Det handlar om miljontals ord i barnens ordförråd. Tyvärr finns det ett starkt samband mellan socio-ekonomisk situation och andel högläsande föräldrar.

Sammanfattningsvis är resultatet av denna forskningsstudie att högläsning påverkar hjärnan. Högläsning innebär också en träning i att hålla och rikta uppmärksamheten samt dela upplevelserna med andra.

Rekommendationen är: Läs högt och samtala kring det lästa!

Referenser:

Carl-Magnus Hake (150811). Ökad hjärnaktivitet hos barn som fått mycket högläsning. I Dagens Medicin.

New York Times (150817). Bed Time Stories for Young Brains.

SPRINT. Läs om projektet antingen på forskningsprojektets egen sida: SPRINT eller här på Specialpedagogiska institutionens hemsida.

Tzipi Horowitz-Kraus & John S. Hutton (2015). From Emergent literacy to reading: how learning to read changes a child´s brain. I Acta Paediatrica 2015, 104, pp. 648-656.

Tzipi Horowitz-Kraus, John S. Hutton m.fl. (2015). Home Reading Environment and Brain Activation in Preschool Children Listening to Stories. I Pediatrics 2015-0359.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.