Visar alla blogginlägg från: september 2015

Högläsning är att tala skriftspråket

Högläsning är en av de viktigaste aktiviteterna vi kan ägna oss åt tillsammans med våra barn och elever. Det introducerar nya ord och vidgar ordförrådet. Det modellerar flytande läsning och ger en bild av vad läsning är. Det gör det möjligt att tillsammans läsa texter som eleven ännu inte klarar att läsa på egen hand. (Shanahan´s blogg 150908). Att läsa högt kan liknas vid att tala skriftspråk. Högläsning ger viktiga grundläggande färdigheter. Det lilla barnet lär sig förstå att berättelser är uppbyggda med en början, en handling och ett slut. En berättelse har en röd tråd. De får lyssna inte bara till berättelsen utan också till språket, dess uppbyggnad och till formen. Det är naturligt att läsa om samma bok många gånger för det lilla barnet. Vid varje omläsning upptäcker barnet nya detaljer och fördjupar sin förståelse (Fast 2015).

För föräldrar är det en väg till att dela upplevelser av en text men också att ha en trevlig stund tillsammans. För lärare är det ett didaktiskt verktyg. Genom att läraren själv tänker högt modellerar hen hur man går in i en text. Genom att tillsammans samtala om det lästa kan läraren utmana eleverna till att tänka själva, ställa frågor, göra inferenser, pröva olika tolkningar och därigenom ett fortsatt lärande.

I ett tidigare inlägg (26/8) anknöt jag till en artikel i en vetenskaplig medicinsk tidning om att högläsningen förändrar hjärnan. Det sker på ett sådant sätt att lyssnaren får lättare att skapa inre bilder när denne lyssnar på högläsning men också får en förbättrad läsförståelse.

AnneMarie Körling ger oss i sin bok Den meningsfulla högläsningen praktiska exempel på hur vi kan skapa ett vidare intresse för texter och böcker.

Högläsningsstunden ger barn mer än själva bokens innehåll. Högläsningsstunden ger möjlighet att samtala, fråga och tänka. Den ger också beröring, ord, meningar, gemenskap och något som har med här och nu att göra. Det handlar om att tycka om varandra och att tycka om att dela en berättelse. Bokstäverna har något att säga. Genom högläsningen får de liv. (Körling 2012)

Känner du dig osäker på HUR man högläser? Vad som krävs av läsaren? I så fall ska du läsa boken Läsa högt av Mem Fox. Hon skriver om NÄR och HUR man kan läsa högt. Det handlar om att läsa med inlevelse, variera rösten och att gestalta texten. För att konkretisera vad hon menar finns det ljudfiler på hennes webbsida där hon själv läser ur barnböcker hon har skrivit.

Carina Fast skriver utförligt i sin bok Läslust i hemmet om hur jag som förälder kan stödja mitt barns läs- och skrivutveckling. Hon skriver om hur berättelser kan fungera som en spegel som låter barnet genom berättelsen bearbeta sådant hen har varit med om eller funderar över. Det är lättare att tala om något som hänt i en bok än om sig själv. Hon ger oss mängder av exempel på språklekar som hjälper oss att skoja och leka med språket. Vad tycker du om den här?

Vad händer till exempel om en kniv och en gaffel får barn? Jo, de får en liten kniffel. Och om en stövel och en mössa får barn? I den familjen föds en stössa. Sedan kan man göra det lite svårare genom att fråga: Vem är en bonk barn till? (Fast 2015: 20)

Har du svaret på vem bonk är barn till? Annars får du se efter i boken på sidan 20.

Carina Fast lyfter också något man lätt glömmer. Högläsning behöver inte alltid ske i hemmet! Det går lika bra att läsa högt på resan eller hos doktorn. Varje kapitel avslutas med en ruta som sammanfattar i 3-5 punkter hur jag som förälder kan stödja mitt barns skriv- och läsutveckling.

Avslutningsvis vill jag påminna om att högläsning fungerar som en väg in i skriftspråket och egen självständig läsning.

Referenser:

Fast, C. (2015). Läslust i hemmet. Stockholm: NoK.

Fox, M. (2010). Läsa högt. Göteborg: Kabusaböcker.

Fox´webbsida: http://memfox.com, 150928.

Körling, A-M (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: NoK.

Shanahan´s blogg. Shanahan on literacy,  150928.

Att skapa läsintresse!

Jag fortsätter med att utveckla tråden i mitt förra inlägg på temat att skapa läsintresse. Det är också rubriken på en av modulerna i Läslyftet. Passar ju riktigt bra in just nu, eller hur!? Biblioteksmässan, idén om Läslov och så har vi modulen om att skapa läsintresse. Som ”hand i handske” tror jag man kan säga.

Modulen omfattar nedanstående delområden. Jag gillar den breda ingången. Här handlar det om att stimulera och att vi gör det tillsammans, läsning som en social aktivitet, men också tvärprofessionellt. Det är läsning ur olika perspektiv.  I den här modulen behandlas exempelvis frågor som rör vad våra elever läser och i vilka medier.

stimulera läsintresse stor

Vi vuxna som läsande förebilder lyfts fram. Mot bakgrund av att det är en av de faktorer som brukar lyftas fram av forskare när det kommer till att förklara varför våra barn läser mindre och dessutom läser sämre än tidigare. Du kan läsa mer om det i den nordiska analysen av PIRLS 2009, Northern Lights on PISA 2009 – focus on reading.

En annan förklaring till de försämrade resultaten är att vi läser mindre än tidigare. I Northern Lights rapporten ser vi att det är viktigare att de läser 30 minuter varje dag, dvs. att de läser alls,  än att de läser den längre tiden två timmar. Tidsangivelserna kommer från PIRLS frågorna. Det som gör skillnad är att eleven läser varje dag. Den läsning som efterfrågas här är läsning på fritiden och de som läser mellan 30 minuter och två timmar varje dag har bäst resultat.

Mot bakgrund av att barn som har föräldrar som själva läser och som på olika sätt stöttar sina barns läsning läser mer och blir bättre läsare så är uppgiften att skapa läsintresse central. Barn som har tillgång till böcker och vars läsintresse uppmuntras av föräldrarna läser mer och därmed blir bättre läsare. Att få ta del av högläsning samt textsamtal där man delar tankar och upplevelser med andra är ett sätt att stötta våra läsande barn.

Ni är många som snart sitter på tåget hem efter era besök på Biblioteksmässan. Det här med att skapa läsintresse kan vara något att diskutera! Kom ihåg – det finns inte någon metod som passar alla. I stället måste vi hitta många olika sätt för att skapa läsintresse.

Referenser:

Skolverket. Läs- och skrivportalen.

Norden. Northern Lights on PISA 2009 – focus on Reading (2014).

Norden: http://www.norden.org/sv

Läslov!

Ett nytt begrepp är myntat nämligen Läslov. Höstlovet ska bli ett Läslov. Jag hörde det för första gången idag bland all information från Bokmässan i Göteborg.

Läslovs webbsida hittar vi en hel del matnyttigt. Exempelvis får vi:

5 tips (och några till) för föräldrar utan hopp

1.     Läs själv. Visa att det är kul.
2.    Godnattsagan. Det är här det börjar.
3.    Var inte snobbig. Läsning kan vara mer än Dostojevskij
4.    Tjata inte. Belöna hellre.
5.    Glöm inte ljudboken.
6.    Kolla om populära biofilmer finns i bokversion. Brukar underlätta.
7.    Läs samma bok och jämför intryck.
8.    Inse att tiden gått. Dina favoriter kan vara hopplöst uråldriga (jämför med din dansstil).
9.    Se det som en investering. Ju duktigare läsare till barn, desto bättre framtid. Gör detektivjobbet. Vad är ditt barns smak? Själv skulle du aldrig läsa en  bok du inte gillar.
10. Man måste inte läsa ut en bok. Ta en ny.
11.  Hoppas på ett elavbrott.

Jag uppskattar alla råd utom nr 10. Som lärare har jag erfarenheter av barn som hela tiden väljer nya böcker. Just det är också något som lärare på mina kurser tar upp som ett dilemma. Vad gör jag som lärare? Hur får jag dessa ”bytare” att faktiskt läsa ut en bok. Min erfarenhet är att textsamtal är till stor hjälp för att dra in läsovana eller läsovilliga elever i läsandets charm. Genom och med stöd av gemensamma textsamtal blir läsningen till en social aktivitet; något att dela med andra. Då vill man också vara en del i den gemenskapen och för det krävs att man läser boken annars blir det svårt att komma med synpunkter och vara med i diskussionerna.

På hemsidan finns en beskrivning av hur man gör en egen podcast. Läslov delar idén om att återberätta en bok i fyra rutor. Väljer man att testa det så kan man också delta i en tävling. Det är lite bråttom för sista tävlingsdagen är 4 oktober. Priserna delas ut under läslovet, dvs. vecka 44.

Under Aktuellt hittar du läsfrämjande aktiviteter och evenemang över hela landet.

Läslov är en suverän idé! Vi vet från exempelvis analyserna av PIRLS och PISA att 30 min läsning varje dag, utanför skoltid, har ett starkt samband med bättre skolresultat.

läslov_25cm

Nätverket Läslovs webbsida har länken: http://läslov.se, 150924.

Besök Läslovs webb och börja tänk Läslov = vecka 44!

PS. Om det här gör att just du drar igång något att göra under Läslovet så dela gärna med dig.

Perspektiv och att se möjligheter

Jag anser att det är viktigt att vara nyfiken på hur andra tänker. Det är den andres perspektiv som avgör vad hen ser, hör, upplever, känner och uppfattar som verkligt. Inspirerad av boken Du blir vad du tänker (Dweck, 2015) går jag runt och funderar på hur jag själv tänker i olika situationer. Vilket mindset väljer jag? Ett dynamiskt eller statiskt? När jag använder mig av ett dynamiskt mindset ser jag uppgifter som utmaningar som är roliga att ta sig an. För att citera Pippi Långstrump ”Det har jag aldrig provat. Så det klarar jag säkert!” Misslyckanden är bara sätt att lära sig. Ser jag däremot min förmåga som något medfött och oföränderligt har jag ett statiskt mindset. Det medför att jag undviker situationer där jag riskerar att avslöja mina brister eller att misslyckas. Ofta leder det till att jag bara gör sådant jag redan behärskar.

Boken är lite amerikanskt klämkäck. Jag håller med om grundtankarna kring de olika förhållningssätten men jag tror inte att allt löses med ett dynamiskt mindset; även om vi når långt med hjälp av hur vi tänker. Läsaren bjuds på många exempel. Här fastnade jag för ett med Michael Jordan, den framgångsrike basketspelaren. Visste du att han inte var någon naturbegåvning och faktiskt uteslöts ut skollaget på gymnasiet? Något som han tog hårt. Han reagerade med att träna hårdare än någonsin tidigare och började träna även före skolan. Samtidigt accepterade han sina misslyckanden och mötte dem med att anstränga sig än mer på att vara fysiskt och psykiskt förberedd. I ett reklamsammanhang säger han i en annons:

Jag har missat mer än nio tusen skott. Jag har förlorat nästan trehundra matcher. Tjugosex gånger fick jag förtroendet att ta det matchvinnande skottet och missade. (Dweck 2015: 122)

På ett ställe i boken beskrivs en skicklig golfspelare som den som kan vända en motgång till framgång. Den som inte ger upp utan ser möjligheter i svåra placeringar. Jag spelar själv golf och vet hur svårt det är att fokusera och komma igen de gånger alla träd står i vägen för mitt spel och bollarna går i varje vattenhinder som finns inom synhåll …

Boken är tankeväckande. Många bra och många gånger också roliga exempel som konkretiserar vad som menas. Attityd är absolut något vi behöver diskutera med våra elever. Attityd är något som påverkar vad vi får uppleva och hur vi upplever det vi är med om. Attityd är något som därför mäts i exempelvis PISA då det anses påverka våra skolresultat. En god läsare har oftast en mycket positiv attityd till läsning. En positiv attityd leder oftast till att vi blir goda läsare.

Men lite klämkäckt blir det. Det tycker i alla fall jag.

Referens:

Dweck, C. (2015). Mindset. Du blir vad du tänker. Natur och Kultur.

Tänk innan du klickar!

Den uppmaningen följer bland annat eleverna i Singapore. De presterar också bland de bästa på PISA-proven. Det handlar om att ha en riktigt avancerad surfskicklighet. I PISA in focus beskrivs det så här:

…is to be able to navigate easily and thoughtfully in digital environments.

On average, students in Singapore, followed by students in Australia, Korea, Canada, the United States and Ireland, rank the highest for the quality of their web-browsing behaviour. Students in these countries tend to be the most selective when navigating on line. They carefully assess which links to follow before clicking on them, and follow relevant links for as long as is needed to solve the task. As a result, in all of these countries, performance in digital reading is better than would be expected based solely on print-reading performance.

Skicklighet I att surfa handlar alltså om att värdera vilka länkar man ska följa innan man klickar på dem samt att bara klicka vidare så länge det är relevant och behövs för att lösa uppgiften. Förmågan kan också beskrivas med begrepp som förmåga att hålla fokus, inte ge efter för impulser, att med hjälp av en eftertänksam läsning bedöma och ta ställning till relevans samt kunna slutföra en uppgift. Det är precis sådant som goda läsare klarar.

I ett annat avsnitt i samma flygblad kan vi läsa följande:

The secret to reading well on line…

[…] this ranking mirrors print-reading performance, confirming that it is not possible for students to excel in online reading without being able to understand and draw correct inferences from print texts too.

PISA resultatet visar att det inte är möjligt att vara framstående i digitalt läsande utan att kunna förstå och göra korrekta inferenser från svarttext, dvs. tryckt text. Lässtrategin att göra inferenser är alltså central i allt läsande vilket betyder att vårt arbete med att undervisa i lässtrategier är helt nödvändigt.

OECD:s webb om den senaste rapporten om PISA resultaten finns resultaten också i en kortkort version på ett flygblad. Rubriken är Making the connection tillsammans med symbolen för en anslutning. Ett litet blad som säger mycket. En översättning skulle kunna vara Upprätta anslutningen. Vad kan vi då lägga in i de två orden? Jag tolkar det som en uppmaning att noggrant studera resultat av forskningsöversikter och internationella undersökningar samt att problematisera våra satsningar och vägval i undervisning.

När vi tar en närmare titt på flygbladet får vi exempelvis veta att det över de senaste 10 åren inte har skett någon märkbar förbättring i elevers resultat inom läsning, matematik och naturvetenskap. Detta gäller de länder som satsat kraftigt på IKT. I Korea som ligger bland de tre toppresterande länderna använder endast 42 % av eleverna datorer i skolan. Elever som ofta använder datorer i skolan presterar sämst i läsning. Detta även efter att man tagit hänsyn till deras socio-ekonomiska bakgrund.

Flygbladet Making the Connection avlutas med följande rader:

The bottom line: To be proficient in online reading, students must be able to plan and execute a search, evaluate the usefulness of information, and assess the credibility of sources. Most students cannot develop these skills through casual practice alone; they need explicit guidance from teachers and high-quality educational resources to master these increasingly important skills.

Eleverna behöver kunna klara av att söka, värdera användbarhet och relevans i informationen de har hittat samt kunna bedöma trovärdighet. Explicit undervisning i källkritisk granskning tillsammans med uppgifter som utmanar våra elever. Det räcker inte att de surfar runt på egen hand. Det är en myt att våra elever ”kan så mycket om datorer”.

Jag uppfattar att resultatet understryker vikten av explicit undervisning i lässtrategier. Elever utan en verktygslåda som är välfylld med olika lässtrategier står sig slätt. Detta är min uppgift som lärare. Jag som lärare har ansvar för att själv behärska olika lässtrategier och den teoretiska bakgrunden till dessa samt att lära mina elever använda dessa. Det är något jag arbetar med att sprida på mina kurser i exempelvis ”att undervisa i läsförståelse”.

Vill du själv läsa om allt detta så hittar du det på OECD:S webb. Länkarna hittar du här under referenser. Det är faktiskt spännande att läsa vidare!

Referenser:

OECD:s webb om PISA 2015, 150922. (här hittar du bl.a. rapporten, bladet Making the connection, PISA in focus, en PowerPoint presentation av Andreas Schleicher)

Making the connection, 150922.

OECD:s blogg, educationtoday blog

PISA in focus (September 2015)

Jag gillar två saker!

Jämna siffror!

grön skylt 1500stor2

1500 fick jag syn på idag. Kändes riktigt bra! Roligt att ni är så många som läser och uppskattar vad jag skriver. Att skriva känns som ett förtroendeuppdrag.

Många kommentarer!

kommentarer_stor

Kom ihåg att du är mycket viktig för det jag skriver. Utan er läsare och er respons skulle jag snart tappa inspirationen. Tack för ert intresse och engagemang.

Välkommen att läsa, komma med exempel från din egen undervisning, dela erfarenheter och bidra på olika sätt.

Stor it-användning = låga resultat!?

PISA – Hur ska vi förstå resultaten? Vilka slutsatser kan vi dra och på vilka grunder? Finns det en tolkning som är mer rätt än andra?

En ny analys är gjord av OECD för PISA 2012 och rapporten heter Students, Computers and Learning: Making the Connection. Skolverket samlar i sitt blad Fokus på (nr 3) några av de viktigaste resultaten i OECDs rapport tillsammans med kompletterande nationella analyser utförda av Skolverket.

Eleverna med den högsta internet- och datoranvändningen i och utanför skolan presterar sämst på PISA-provet. Rubriken på Skolverkets pressmeddelande daterat 15/9 är också mycket träffande ”Viktigt att tänka till om skoldatorer”. Men hur ska vi göra när vi tänker till? Vem ska tänka till? Att vi behöver arbeta med att utveckla pedagogiken kring dator-, iPad- och mobilanvändning i skolan är de flesta av oss överens om. Frågan är hur? På många håll har vi lärarfortbildning, konferenser och visningar av vad teknik kan användas till men för att verkligen inlemma det vi ser och lär oss krävs att vi använder i det dagliga pedagogiska arbetet. Det krävs också att vi reflekterar över, använder våra didaktiska kunskaper och erfarenheter, problematiserar och vrider och vänder på vad vi ser i våra klassrum, i vår undervisning och i våra elevers kunskapsutveckling.

Att elever som ägnar mer än 6 timmar per dag på sin fritid åt att ”vara på internet” uppvisar de lägsta resultaten förvånar inte mig. Kan man inte jämställa denna internetanvändning med vanligt TV-tittande? För några veckor sedan, 26e augusti, skrev jag ett inlägg utifrån en artikel om hur högläsning förändrar hjärnan och förbättrar bl.a. visualiseringsförmågan. Det som ledde till förändringen var att högläsning får lyssnaren att aktivera vissa delar i hjärnan för att skapa inre bilder. När jag sitter vid datorn är de mesta av bilderna klara. I stället behöver jag som lärare utforma uppgifter som leder till att mina elever som arbetar med datorn som verktyg måste använda sin hjärna för att skapa inre bilder, dra slutsatser, bilda sig en översiktlig bild av det de arbetar med och liknande. Parallellt behöver jag se till att de kognitiva utmaningarna åtföljs av metakognitiva sådana. Eleverna behöver arbeta med att göra rimlighetsbedömningar, källkritiska granskningar, de behöver tänka högt tillsammans med kamrater och lärare, de behöver resonera och överväga olika val osv. Uppgifterna vi ger våra elever behöver vara av både kognitiv och metakognitiv karaktär. Det i sin tur betyder att jag i mitt läraruppdrag behöver få utveckla just min kunskap om och färdighet i att planera min undervisning mot ett sådant upplägg. Mindre ”att göra” inriktning och mer att ”tänka om”! Här kan vi hjälpas åt. Har du undervisningsexempel på detta så dela med dig!

Skolverket (2015). Fokus på (nr 3)

Skolverkets pressmeddelande 2015-09-15. Ny PISA-studie: Viktigt att tänka till om skoldatorer.

OECD (2015), Students, Computers and Learning: Making the Connection. PISA, OECD Publishing, Paris. DOI: http://dx.doi.org/10.1787/9789264239555-en

OECD. Infographic. Making the Connection.

Parläsning och självbedömning

Ja, tiden går! I mitt blogginlägg från den 24/5 beskrev jag hur elever i åldrarna 6-15 kan arbeta med parläsning för att stärka olika aspekter av sin läsförmåga. Du hittar inlägget HÄR. Det jag finner mest intressant med PALS (Peer-Assisted Learning Strategies) är just den konsekventa parläsningen och hur denna är organiserad. Läraren modellerar hur parläsningen förväntas gå till under ca 12 lektioner. Parallellt får eleverna prova själva för att kunna arbeta vidare på egen hand i sina par.

Parläsning är ingen ny uppfinning utan dyker upp i flera sammanhang. Parläsning används i responsarbete enligt modellen med two stars and a wish. Här begränsas arbetet till att en elev läser och den andra lyssnar för att sedan ge respons. Responsen ska omfatta två exempel så sådant den lyssnande eleven tyckte var bra och en önskan, dvs. ett exempel på något som läsaren ska tänka på. Många lärare vidareutvecklar responsarbetet med att samla in elevernas förslag på kommentarer för att lägga in dessa i matriser. Dessa utgör i sin tur en utvecklad bas för elevernas responsarbete.

Parläsning beskrivs också i Barbro Westlunds nya bok för högstadiet, Aktiv läskraft  (läs sidorna 85-88). Parläsning läggs här in i ett arbetssätt där eleverna först läser texten tyst var och en för sig. Därefter fortsätter de med att växelvis läsa högt för varandra i par. Den som lyssnar gör korta anteckningar om olika kvalitativa aspekter på kamratens läsflyt, intonation, felläsningar och liknande. Läsparen diskuterar också tillsammans sin läsning. Läraren har modellerat arbetsgången innan eleverna börjar arbetet på egen hand. Modellen som beskrivs i Aktiv läskraft omfattar fyra steg:

  • Läs först själv
  • Läs tre gånger för din läspartner
  • Gör en självbedömning vid varje omläsning, antingen muntligt eller genom ett enkelt protokoll
  • Lyssna och diskuterar hur din läspartner bedömer dina förbättringar.

Vid elevernas självbedömning kan följande enkla matris användas (matrisen är avbildad ur boken, s. 87).

ALK parläsning

Parläsning är också ett arbetssätt som lyfts fram av NRP (the National Reading Panel Report, 2000). Enligt NRP förbättrar parläsning de läsande elevernas läsförmåga oavsett åldersgrupp och ursprunglig läsförmåga. Timothy Shanahan, professor emeritus, presenterar fakta kring läsning tillsammans med vad NRP har redovisat i sin rapport. Shanahans rapport har titeln The National Reading Panel Report. Pracitcal Advise for Teachers (2006).

Sammanfattningsvis kan vi se att parläsning, partnerläsning, anses som ett mycket effektivt sätt att förbättra elevers läsförmåga.

Referenser:

Kristen L. McMaster. (2014). Customizing a Research-Based Reading Practice: Balancing the Importance of Implementation Fidelity With Professional Judgment. The Reading Teacher, 68(3), 173183.

National Institute of Child Health and Human Development. (2000). Report of the National Reading Panel. Teaching children to read: An evidence-based assessment of the scientific research literature on reading and its implications for reading instruction (NIH Publication No. 00-4769). Washington, DC: U.S. Government Printing Office.

NRP, National Reading Panel.

PALS.  Vanderbilt University.

Reading Rockets om Partner Reading.

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Stockholm: Natur och Kultur.


Ett tankefrö!

En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Svensk skola blir inte starkare än sin svagaste länk. Vad är då den svagaste länken?

Senaste veckan har jag haft förmånen att delta i NCS nätverksträff med drygt ett dussin mycket kompetenta, erfarna och engagerade språk-, läs- och skrivutvecklare. En intensiv och mycket stimulerande heldag. Därtill kom det två utbildningsdagar för Läslyftets språk-, läs- och skrivutvecklare. En central fråga under den första dagen var ”Hur ändrar man på lärares arbetssätt?”. Tankarna rörde sig kring hur vi utvecklar de pedagogiska samtalen, kopplar på evidensbaserad forskning till praktiken på klassrumsgolvet och fördjupar vårt pedagogiska ämnesspråk. Ann Pihlgren är alltid mycket intressant att lyssna till. Frågan kvarstår om det är detta som är skolans svagaste länk!?

Tidningsrubriker flaggar för att det fattas tusentals lärare vid kursstart. Svd publicerade i augusti en artikel med rubriken ”Skoldramat – 70 000 lärare saknas de närmaste fem åren”. SvD:s nya utbildningsreporter Karin Thurfjell kommenterar i intervjun den växande lärarbristen. Siffrorna 70 000 kommer från en Skolverksrapport.

Vilken är då den svagaste länken? Att våra behöriga lärare behöver ändra och utveckla sitt ”tänk” och sina arbetssätt eller att det ser ut att fattas 70 000 lärare om några år?

I fredags mötte jag en kollega på väg hem och fick ta del av något hon funderar över, nämligen: ”Vad gör vi för alla de som arbetar som lärare, oftast tillfälligt under kortare tidsperioder, och som inte har lärarutbildning?”. Vad gör vi för att säkra kvaliteten i undervisningen när icke lärarutbildade lärare har ansvaret? Vad behöver dessa för att kunna ge en undervisning som är ”good enough”? Lämnar vi dem åt sitt öde så drabbar det i förlängningen våra elever.

Kollegan funderar kring olika stödstrukturer för den icke lärarutbildades undervisning. Ett viktigt verktyg är läromedlen. Läromedel som är tydliga, väl strukturerade och vilar på kunskapskraven i läroplanen. Läromedel som en icke lärarutbildad kollega, som står där med ansvaret för undervisningen, kan följa och känna sig trygg med att ha använt. Läromedel som är granskade av en panel med exempelvis erfarna lärare.

Borde vi (förvaltningar, förlag, politiker) titta närmare på de läromedel som finns? Kvalitetsgranska dem? Genomlysa läromedel utifrån huruvida de är ett bra stöd för en icke utbildad lärare?

Ett tankefrö en regnig söndag som jag gärna skulle vilja höra dina tankar om.

Om inte – vad gör vi för att säkerställa kvaliteten i den undervisning våra barn får av de 70 000 icke utbildade lärarna?

Full fart i ”kursfabriken”!

Just nu är det mycket på dagordningen. Olika kurser ska startas upp och många hör av sig med frågor om både stort och smått. Jätteroligt förstås! Kursen om Skolverkets nya Bedömningsstöd för åk 1-3 är ni väldigt många som ville delta i. Alla har inte fått en plats. Du som fått besked om att du är reserv – misströsta inte, jag kommer att erbjuda fler kurser kring Bedömningsstödet. Jag/vi kommer förstås att arbeta med implementeringen av detta framöver!

I år har jag gjort så att hur många som helst kan anmäla sig. Du som har fått en kursplats får en bekräftelse. Du som inte fick en plats får besked om att du är reserv. Blir det sedan några avhopp mejlar jag er som är reserver. Likaså när jag startar nästa kursomgång av den aktuella kursen kommer jag att mejla alla er som är reserver så ni får chansen att vara först. Med andra ord kan det vara bra att anmäla sig även om grupperna är fulltecknade just nu. Det är nämligen alltid först till kvarn som gäller.

De kurser jag startar upp nu omgående är:

  • Att undervisa i läsförståelse.
  • Nya Språket lyfter.
  • Bekanta dig med Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Kurserna i Quadblogging, både för nybörjare och fortsättningsgruppen, gick ut redan före sommarlovet så där blev det tidigt klart med vilka som fick en plats.

En glad nyhet är att jag kommer att kunna erbjuda en föreläsning med Karin Taube, professor, Umeå universitet. Fokus ligger på hur läs- och skrivförmågan kan höjas hos våra barn och unga. Karin Taube föreläser onsdagen den 21 oktober. Än kan du inte anmäla dig! Jag återkommer.

Informationen går alltid först ut till alla er som är skolornas lokala läs- och språkutvecklare för att spridas vidare. Nästa steg är att information och anmälningsformulär läggs upp i PS, PedagogStockholm, samt på Mediotekets webb. Har du några frågor kring mina kurser, föreläsningar och skolbesök så börja med att fråga din skolas lokala läs- och språkutvecklare vilken information de har fått. Givetvis är du alltid välkommen att höra av dig till mig!

Välkomna tillbaka!

PS. Nu har jag tre fullmatade dagar att se fram mot! I morgon onsdag fylls dagen av intensivt informations- och erfarenhetsutbyte i NCS referensgrupp. Torsdag och fredag blir det två fullmatade dagar kring Läslyftet. Sedan har jag att skriva om!!!

Referenser:

Skolforskningsinstitutet

Taube, K., Fredriksson, U., & Olofsson, Å. (2015). Information i DIVA, diva2:801635, på Umeå universitets webb om:  Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever: Delrapport från SKOLFORSK-projektet.

Taube, K. (2015). Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning och skrivning?. Delprojekt IX C, Läs och skriv. Från Skolforsk nationella konferens 2015.