Högläsning är att tala skriftspråket

Högläsning är en av de viktigaste aktiviteterna vi kan ägna oss åt tillsammans med våra barn och elever. Det introducerar nya ord och vidgar ordförrådet. Det modellerar flytande läsning och ger en bild av vad läsning är. Det gör det möjligt att tillsammans läsa texter som eleven ännu inte klarar att läsa på egen hand. (Shanahan´s blogg 150908). Att läsa högt kan liknas vid att tala skriftspråk. Högläsning ger viktiga grundläggande färdigheter. Det lilla barnet lär sig förstå att berättelser är uppbyggda med en början, en handling och ett slut. En berättelse har en röd tråd. De får lyssna inte bara till berättelsen utan också till språket, dess uppbyggnad och till formen. Det är naturligt att läsa om samma bok många gånger för det lilla barnet. Vid varje omläsning upptäcker barnet nya detaljer och fördjupar sin förståelse (Fast 2015).

För föräldrar är det en väg till att dela upplevelser av en text men också att ha en trevlig stund tillsammans. För lärare är det ett didaktiskt verktyg. Genom att läraren själv tänker högt modellerar hen hur man går in i en text. Genom att tillsammans samtala om det lästa kan läraren utmana eleverna till att tänka själva, ställa frågor, göra inferenser, pröva olika tolkningar och därigenom ett fortsatt lärande.

I ett tidigare inlägg (26/8) anknöt jag till en artikel i en vetenskaplig medicinsk tidning om att högläsningen förändrar hjärnan. Det sker på ett sådant sätt att lyssnaren får lättare att skapa inre bilder när denne lyssnar på högläsning men också får en förbättrad läsförståelse.

AnneMarie Körling ger oss i sin bok Den meningsfulla högläsningen praktiska exempel på hur vi kan skapa ett vidare intresse för texter och böcker.

Högläsningsstunden ger barn mer än själva bokens innehåll. Högläsningsstunden ger möjlighet att samtala, fråga och tänka. Den ger också beröring, ord, meningar, gemenskap och något som har med här och nu att göra. Det handlar om att tycka om varandra och att tycka om att dela en berättelse. Bokstäverna har något att säga. Genom högläsningen får de liv. (Körling 2012)

Känner du dig osäker på HUR man högläser? Vad som krävs av läsaren? I så fall ska du läsa boken Läsa högt av Mem Fox. Hon skriver om NÄR och HUR man kan läsa högt. Det handlar om att läsa med inlevelse, variera rösten och att gestalta texten. För att konkretisera vad hon menar finns det ljudfiler på hennes webbsida där hon själv läser ur barnböcker hon har skrivit.

Carina Fast skriver utförligt i sin bok Läslust i hemmet om hur jag som förälder kan stödja mitt barns läs- och skrivutveckling. Hon skriver om hur berättelser kan fungera som en spegel som låter barnet genom berättelsen bearbeta sådant hen har varit med om eller funderar över. Det är lättare att tala om något som hänt i en bok än om sig själv. Hon ger oss mängder av exempel på språklekar som hjälper oss att skoja och leka med språket. Vad tycker du om den här?

Vad händer till exempel om en kniv och en gaffel får barn? Jo, de får en liten kniffel. Och om en stövel och en mössa får barn? I den familjen föds en stössa. Sedan kan man göra det lite svårare genom att fråga: Vem är en bonk barn till? (Fast 2015: 20)

Har du svaret på vem bonk är barn till? Annars får du se efter i boken på sidan 20.

Carina Fast lyfter också något man lätt glömmer. Högläsning behöver inte alltid ske i hemmet! Det går lika bra att läsa högt på resan eller hos doktorn. Varje kapitel avslutas med en ruta som sammanfattar i 3-5 punkter hur jag som förälder kan stödja mitt barns skriv- och läsutveckling.

Avslutningsvis vill jag påminna om att högläsning fungerar som en väg in i skriftspråket och egen självständig läsning.

Referenser:

Fast, C. (2015). Läslust i hemmet. Stockholm: NoK.

Fox, M. (2010). Läsa högt. Göteborg: Kabusaböcker.

Fox´webbsida: http://memfox.com, 150928.

Körling, A-M (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: NoK.

Shanahan´s blogg. Shanahan on literacy,  150928.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.