Visar alla blogginlägg från: oktober 2015

Film om matematik finns också!

Förlåt, det var jag som var ouppmärksam och kanske för snabb. Skolverket har lagt upp en film om det nya Bedömningsstödet i taluppfattning. Den är flyttad sedan hösten -15 och ligger nu i Bedömningsportalen under flikarna Bedömningsstöd > Grundskoleutbildning > Matematik.

I filmen om taluppfattning möter jag Karl Rylander och Yvonne Franzén från Aspuddens skola i bedömningssituationer. Vi får också ta del av hur de tänkt när de planerat genomförandet,  hur de tänker vid sammanställningen av bedömningsresultaten och hur dessa blir grund för planeringen av den fortsatta undervisningen. Filmen är 6:04 min lång.

 

Film om Bedömningsstödet

Skolverket har nu lagt upp en film om det nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Filmen ger dig en översiktlig introduktion av Bedömningsstödet och hur du tillämpar det. Du möter också en lärare som delar med sig av sina reflektioner och erfarenheter och du får glimtar från lärarens förarbete inför läs- och skrivuppgifterna och från själva genomförandet.

Bedömningsstöd gruppbild

Du hittar filmen på Skolverkets site om Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan. Filmen är absolut värd de 5 minuter och 44 sekunder den varar! Den är bra. Se den!

Läslov och berättande

DN idag 27/10 hade en riktigt läcker annonssida för Läslovet. Bra förslag, bra bilder och bra texter.

Läslov DN151027

För några dagar sedan skrev jag om den fantastiska Läslovs-bilagan som fanns instucken i Metro (21-23/10). Jag ser nu att den finns att ladda ner. Länken är: Läslovs-bilagan (du hittar den på sidorna 34-37).

läslovsbilder

Veckans nyhetsbrev från ILA, International Literacy Association, föreslår att vi ska berätta historier i höstmörkret. Ett Nyhetsbrev fyllt med idéer. Vi möter författaren som berättar hur hon skapar berättelser, det är tips om hur man kan använda en Cube Creator, med olika planeringsblad, för att komma igång med berättandet och inte minst tips på läskiga böcker för höstmörkret. Varje avsnitt leder vidare till en mängd förslag.

ILA Story telling

readwritethink.org är en annan källa som vänder sig till både lärare och föräldrar. Siten har fyra flikar som handlar om undervisning, kompetensutveckling, videos och en flik som riktar sig till föräldrar. ILA är en av deras samarbetspartners.

Cube Creator

Nu går vi på djupet

med våra yngsta elevers läs- och skrivutveckling. Det som blev avstamp för denna extrasatsning är Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för åk 1-3. Jag tänker här på den extra satsning på implementeringsarbetet jag erbjuder nyckelpersoner ute på Stockholms kommunala grundskolor. Vi har fått utvecklingsstöd för detta fördjupningsarbete. Stort intresse kan jag tala om! Jag mejlade ut anmälnings länkarna för någon vecka sedan och det är fullbokat. När jag tittade in i websurvey idag, av ren nyfikenhet, så såg det ut så här.

anmälda2

Det första föreläsningstillfället är inte fullbokat så du som ännu inte anmält dig och vill delta gör säkrast i att anmäla dig till 5/11. Detta tillfälle ligger lite senare på dagen, kl. 16.30-18.30, beroende på att Katharina föreläser på Münchenbryggeriet under dagen. Vem är då Katharina Andersson? Hon är disputerad och lektor vid Gävle högskola. Hennes avhandling ”Pojkar kan visst skriva!” handlade om pojkars skrivande på Nationella ämnesprovet i åk 3. Efter det har hon fortsatt att forska kring yngre elevers skrivande och skriver nu på en vetenskaplig artikel i ämnet.

Jag har skrivit om detta fördjupningsarbete i tidigare inlägg från 3/10 och 7/10. Då var inte alla pusselbitar på plats men nu är de det! Jag har ett lager med 150 exemplar av Kulturrådets rapport Med läsning som mål samt boken Barn upptäcker skriftspråket som väntar. Alla nyckelpersoner som deltar kommer att få dessa. Bra, eller hur!?

I och med att jag nu arbetar mycket med Bedömningsstödet så samlar jag också på mig frågeställningar som dyker upp när materialet används. Många frågor kan jag svara på men inte alla. Typsnittet för bokstäverna på bladet  för bedömning av elevers bokstavskännedom har varit föremål för diskussioner på mina kurser. Jag kan berätta att det går bra att vid bedömningen av elevernas bokstavskännedom byta ut typsnittet med andra typsnitt som du bedömer som mer passande för dina elever. En del saker är inte tydligt framskrivna i lärarinformationen till Bedömningsstödet och sådant kan du skriva om i den enkät som finns på Skolverkets webb. De som har arbetat fram Bedömningsstödet kommer att göra vissa justeringar utifrån vad som framkommer från enkäten. Därför är det viktigt att du som har börjat använda Bedömningsstödet tar chansen och fyller i enkäten!

Detaljerat program som PDF-fil: Program för fördjupningen.

PS. Det kan vara värt att anmäla sig trots att det är fullbokat. Av erfarenhet vet jag att deltagare blir förhindrade att delta i sista minuten. Det kan vara egen sjukdom, VAB eller kanske blir man kallad till ett akut möte på skolan. Mycket kan hända! Det vet vi som arbetar i skolan. När deltagare bokar av så går platsen till reserverna.

Läs mer:

Skolporten (2014): Pojkar kan visst skriva!

Skolverket (2015): Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för åk 1-3

Glädje och sorg …

är rubriken på årets tävling En bok i världsklass. Igår kväll gick jag på ”Bok After work” och lät mig inspireras och stimuleras och informeras. Lena Fontin presenterade satsningen Barn och böcker som består av tre delar: tävlingen ”En bok i världsklass”, Bok After Work för pedagoger och aktivitetsdagar på Skansen.

Linda Haglund från Alma berättade om Alma priset. ALMA är förkortning för Astrid Lindgren Memorial Award. Linda lärde mig något nytt! På ALMA:s webbsida under kategorin Pristagare hittar jag något de kallar för Läsnycklar. Dessa är handledningar för pedagoger som vill veta mer om pristagarna och deras verk. ”Läsnycklarna ska dels ge bakgrund om författaren eller illustratören, dels berätta litet om temata och stilistik i något eller några av pristagarens verk. De är tänkta att kunna användas i bokcirkeln, för skolarbetet, eller som inspiration till vidare läsning.” Idag hittar du 15 läsnycklar till verk av 12 pristagare som alla är skrivna av medlemmar i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Helt kostnadsfritt att ladda ner. Missa inte att använda Läsnycklarna!

Sedan tog Kia Knutsson-Norberg vid. Hon presenterade några av de böcker som Cirkulationsbiblioteket har att låna ut och som matchar årets tema Glädje och sorg. Böckerna har också valts utifrån att de representerar världens alla hörn. Kia är en fantastiskt skicklig berätterska! Varje bokpresentation blir till en egen liten föreställning där åhörarna får veta precis så mycket att man genast vill läsa boken. Har du inte hört Kia berätta förr så ta chansen när du får tillfälle. Kias berättande är en upplevelse i sig!

3 bokbilder

Du kommer väl ihåg att Cirkulationsbiblioteket har en fantastisk blogg Cirkbloggen som presenterar böcker och där du kan beställa böcker till din klass!?

Ingalill Åkesson Hedqvist berättade om det nya uppdraget att skapa ett mångspråksbibliotek och visade exempel på böcker som köpts in. Skolbibliotekarierna lånar direkt från Mångspråksbiblioteket för att sedan låna ut till eleverna. Så här presenterar de sig:

Mångspråksbiblioteket är en depå med barn- och ungdomslitteratur på olika språk. Härifrån kan skolbibliotekarien låna böcker – för att sedan låna ut dem till elever på skolan. Det blir ett komplement till skolbibliotekets egna inköpta mångspråksböcker och vår ambition är att erbjuda böcker på så många språk som möjligt, men främst på de språk som är vanligt förekommande i våra skolor. (mangsprak.se)

Tänk vilken viktig satsning just nu, just i dessa dagar! Många lärare har ett stort behov av att kunna erbjuda böcker på världens alla språk från världens alla hörn. Skolbibliotekarierna berätta också om hur viktigt det är för självkänslan att kunna gå till skolbiblioteket och låna böcker på det egna språket. Vill du läsa mer så besök Mångspråksbibliotekets blogg.

Tack Lena, Linda, Kia och Inga-Lill! Det är inte bara ett nöje utan helt fantastiskt att vara omgiven av så många så duktiga kollegor! Jag lär nytt varje dag på mitt arbete!

PS. Vi fick också veta att alla pedagoger som deltar i tävlingen En bok i världsklass får två böcker var. Böckerna är Läslust i hemmet (Carina Fast) samt Den meningsfulla högläsningen (Ann-Marie Körling). Vill du veta mer om böckerna så har jag skrivit om dem i tidigare blogginlägg (28/9 och 12/10).

Mer att läsa och hämta:

ALMA. Läsnycklar

Cirkulationsbiblioteket. Mångspråksbibliotekets blogg

Cirkulationsbiblioteket. Cirkbloggen

PedagogStockholm. En bok i världsklass. (Här kan du läsa mer om tävlingen men också anmäla dig.)3 damer

Idag ska du ta med en Metro!

 

Har du inte redan gjort det så gör det innan dagen är slut. Varför! Jo, just idag hittade jag en annonsbilaga om läslovet  instoppade i dagens Metro (21/10). Läslovet som tidigare var höstlovet och dessförinnan potatislovet. Nya tider, nya begrepp. Här med flera inspirerande artiklar och idéer. Så här ser i alla fall !a sidan ut på Läslovs-bilagan.

1a sidan_vänd

 

Vad sägs om rubriker som ”Kultur gjorde laget till vinnare” och ”Läsning gör dig vassare i pallet”? I Östersund bokade Karin Wahlén ett möte med Östersunds FK:s ordförande och presenterade idén om besök av författare, skådespelar och dansare för att inspirera spelarna. En succé som utvecklades till att skriva om var och ens väg in i ÖFK; kapitel som blev till bok. Läs själv reportaget! Jens Lapidus berättar om sin syn på läsning och hur han läser för sin son. Du hittar också intervjuer av barn på TioTretton, Kulturhuset i Stockholm och 10 tips till föräldrar om hur läsintresset kan väckas. Och mycket mer…

Här ser du tips om 9 saker att göra på läslovet!

9 saker att göra_mindre

Och så har vi lusten! Ett begrepp jag har skrivit om tidigare i min blogg (16/10 -15). Läs artikeln och mitt inlägg. Fundera sedan själv över hur du tänker kring läslust.

låt lusten styra

Mycket bra att läsa i denna bilaga. Som sagt, skynda dig och hämta ett ex av dagens Metro.

Bakom bilagan står Läsrörelsen och nätverket Läslov.

PS.Vet inte om Läslovs-bilagan finns i Metro-tidningarna över hela Sverige.

Attityd och motivation

Ja, attityd och motivation hänger ihop. En positiv läsattityd innebär vanligtvis att individen har motivation att ge sig i kast med läsande. Jag håller fortfarande på och smälter Kulturrådets rapport Med läsning som mål, nu lusläser jag kapitlet om attityd och  motivation. I kapitel 2 som också handlade om lustläsning och läslust tar författaren upp och jämför forskaren Gambrells forskning om motivation med Skolverkets rapport Vad händer med läsningen? (2007). Andersson finner i läsningen av dessa två skrifter att läsundervisningen i svensk skola står i strid med vad forskning säger om läsmotivation på nästan varje punkt. Intressant men också chockerande. Du hittar jämförelsen i matrisform som den ser ut på bilden på sidan 26 i rapporten.

kulturrådet_151016
(Kulturrådet 2015:26)

Vi får jämförelser presenterade i sju punkter som helt kort och översiktligt diskuterar följande områden:

  1. läsningens relevans för egna erfarenheter
  2. bred och variation i läsmaterial
  3. lästid
  4. valmöjlighet
  5. textsamtal
  6. utmanande texter med stöd från undervisningen
  7. värdet och vikten med att läsa

Jag ser när jag läser spalten för Skolverkets rapport att det som tas upp stämmer väl överens med de påpekanden som Skolinspektionen gör i flera av sina rapporter över granskningar av läsning. De granskningar jag tänker på hittar du under Referenser. Monica Axelsson sammanfattar dessa i kunskapsöversikten till Skolinspektionens pågående granskning (av svenska/svenska som andra språk åk 4-6) så här:

Språklig utveckling sker i flera olika parallella sammanhang och läs- och skrivutvecklingen bör därför betraktas utifrån ett brett perspektiv. Eleverna ska utveckla kunskap om språkbruk och uttryck för såväl olika typer av texter som olika typer av medier och uttrycksformer. De ska lära sig förstå, tolka, analysera, uttrycka och kommunicera dessa olika texttyper med användandet av olika medier och uttryck.

Detta ställer krav på svenskundervisningen. Krav som tidigare granskningar visat brister utifrån flera perspektiv. Eleverna möter inte olika typer av texter i tillräcklig utsträckning, texterna är inte anpassade till eleverna, eleverna har för litet inflytande över de texter som används i undervisningen, undervisningsmetoderna vad gäller läs- och skrivstrategier brister i flera avseenden, användningen av digitala medel är alltför begränsad, målsättningarna är okända, biblioteken används för lite, lärarnas kompetens brister, liksom rektorns pedagogiska ledarskap. Skolinspektionen (2015b:10)

Hon sammanfattar avslutningsvis i kunskapsöversikten vad forskning rekommenderar.

Skolor behöver utveckla sin läs- och skrivundervisning och erbjuda mer variation i de texter som används i undervisningen. Elevernas bör ha större inflytande över val av texter så att de kan kopplas till intressen, behov och erfarenheter, samtidigt som elevernas val av textaktiviteter, genres och uttrycksformer också bör utmanas och utvidgas. Eleverna behöver utveckla sin kunskap i att arbeta med textaktiviteter och genrer. Skolorna behöver utveckla de metoder för bearbetning av texter som används och större möjligheter bör ges till att, både enskilt och i grupp, utveckla och kommunicera tankar och åsikter om texterna. Matchningen mellan elever och undervisningsmetoder bör utvecklas till både innehåll och form. Fler välfungerande och bemannade skolbibliotek med gemensamma strategier för hur biblioteket ska kunna vara en del i undervisningen är förutsättningar som bidrar till att utveckla undervisningen. (2015b:11)

När flera källor säger samma sak ökar trovärdigheten och tyngden i det som skrivs. Det är bara att instämma med det som Jonas Andersson skriver i kapitel 2 i Kulturrådets rapport. Man skulle också kunna säga ”att vi har en del att göra” och då tänker jag på oss alla som är lärare och undervisar. Samtidigt vet jag av erfarenhet från alla mina möten med lärare att oerhört mycket bra görs i undervisningen. Många lärare är mycket yrkesskickliga och engagerade i elevernas lärande. Det händer till och med att lärare mejlar mig på helgen för att fråga om råd eller bara för att dela en tanke och få respons!

Referenser:

Andersson, J. (2015). Med läsning som mål. Stockholm: Kulturrådet

Skolverket (2007). Vad händer med läsningen?

De av Skolinspektionens granskningar jag hänvisar till i texten är:

  1. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6  (2010)
  2. Vi har inte satt ord på det. En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans åk 1-3 (2012)
  3. Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 (2012)
  4. Mer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och intresse (2015a).
  5. Svenska/svenska som andra språk årskurs 4-6 (pågående granskning, 2015b)

Läslust!?

Är det viktigt? Vad är nyttan? Och vad är egentligen läslust!?

Själv har jag lite svårt för att använda begreppet lust när det gäller läsning. Lust har använts om läsning sedan 1980-talet. Det är ett av kriterierna i Bo Sundblads Lus-schema, LäsUtvecklingsSchema. På punkt 18 lyder rubriken Läser mycket – lustläser (Sundblad 2001:94). Läslusten kopplas ihop med bokslukande och att läsaren knappt kan bärga sig från att läsa. Begreppet lustläsare och lustläsning har diskuterats under många år. Nu har jag återigen mött begreppet i Kulturrådets rapport Med läsning som mål. Ja, jag blev faktiskt förvånad när jag mötte lustläsning i en underrubrik. Jonas Andersson utvecklar, diskutera och problematiserar begreppet i rapporten.

Andersson ger oss näraliggande formuleringar till begreppet lustläsning. Närbesläktade begrepp kan vara frivillig läsning, oberoende läsning, fritidsläsning och lekfull läsning. Andersson skriver att lustläsning är ”ett någorlunda vedertaget begrepp inom den forskning som är av intresse för denna översikt” (Kulturrådet 2015:22).

Andersson ser begreppet fri läsning som ett alternativt begrepp som ska användas så långt som möjligt. Han ger oss argumenten för detta och de är:

  1. Även om njutning är ett vanligt motiv till att människor läser på sin fritid, är motiven till att frivilligt läsa betydligt fler och behöver inte primärt – eller överhuvudtaget – handla om njutning.
  2. Det är diskutabelt huruvida det effektivaste argumentet för läsning består i att det ger njutning åt läsaren. (Kulturrådet 2015:22)

Det ges också en definition på lustläsning och den lyder (enligt refererade forskarna Clark och Rumbold):

[…] läsning som sker av egen vilja, för det egna nöjets eller den egna tillfredsställelsens skull. (Kulturrådet 2015:22)

Efter att ha hämtat mig från den första förvåningen över att ha mött lustläsning i rapporten så har jag tagit till mig Anderssons alternativa begrepp frivillig läsning. Vi vet sedan tidigare att fri läsning har positiva effekter som ett utökat ordförråd, förbättrad skrivförmåga, en förbättrad läsfärdighet och en mer positiv attityd till läsning. Dessa effekter är påvisade i olika forskningsrapporter och undersökningar som exempelvis Du Toit (20014),  Northern Lights rapporten samt i flera av Skolverkets rapporter. Det finns ett ömsesidigt samband mellan läsförmåga och mängden läsning. Den som läser mer kommer att läsa bättre och den som har en god läsförmåga läser oftast mer. Attityd, intresse och motivation hänger ihop; om detta skriver också Karin Taube i sina böcker (läs mitt inlägg från 1/10).

Flera forskare talar om engagerad läsning i stället för läslust, t.ex. Barbro Westlund. Hon skriver om att det är stor skillnad mellan engagemang och läslust. Läsning kräver och medför en viss ansträngning och den är inte alltid lustfylld. För att förstå vad man läser krävs att läsaren tänker; att läsa är att tänka. Westlund talar om eftertänksam läsning.

Vet du att det finns en forskningsöversikt om lustläsning? Den heter Reading for pleasure (Clark, D. & Rumbold, K., 2006). Forskningsöversikten är skriven på uppdrag av den brittiska läsfrämjandeorganisationen National Literacy Trust. Det finns också en tvåsidig sammanfattning med samma titel som forskningsöversikten, Reading for pleasure. Executive summary.

PS. Om du inte redan har gjort det så rekommenderar jag dig att läsa Kulturrådets rapport! Den är riktigt intressant och ganska lättläst.

Referenser:

Andersson, J. (2015). Med läsning som mål. Stockholm: Kulturrådet

Du Toit, C. M. (2004). Transition, text and turbulence: factors influencing children´s voluntary reading in their progress from primary to secondary school.

National Literacy Trust (Den brittiska läsfrämjandeorganisationen)

Clark, D. & Rumbold, K. (2006). Reading for pleasure. National Literacy Trust.

Sundblad, B. (2001). Nya Lusboken. Stockholm: Sanoma förlag

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft.

Rätt bok till rätt barn!

Det är en förutsättning för att skapa ett sug efter att läsa böcker. Men hur gör man? Vad ska jag tänka på när jag hjälper barn att välja böcker? Lite beror det på vem jag är, förälder, lärare eller bibliotekarie.

För hemmet

I Läslust i hemmet ger författaren och forskaren Carina Fast oss ett förslag på hur vi kan tänka när vi väljer böcker. Egentligen är modellen tänkt som ett stöd till föräldrar men den är så enkel och handfast att den även passar mig som lärare. Utgångspunkten är att ställa fem frågor om boken. Dessa är:

1. Ser boken inbjudande ut?
2. Är innehållet värt att läsa?
3. Underlättar bokens form och struktur läsningen?
4. För texten barnet framåt i handlingen?
5. Skapar boken tankar och frågor hos barnet?

Carina Fast lyfter vikten av att dela läsupplevelser i textsamtal där fokus läggs på barnets tankar. Läsning blir en social aktivitet och det lästa kan fungera som en spegel. Gemensam läsning skapar gemenesamma band och referensramar. Föräldrar och vuxna som läser högt utgör viktiga förebilder och modellerar i sin högläsning hur det går till att läsa och vad läsning är.

För skolbibliotekarien

Hösten 2012 föreläste dåvarande läsambassadören Johan Unenge för mina läs- och språkutvecklare. Han delade med sig av sina många goda idéer. En idé gällde elevers besök i skolbiblioteket. Förslaget gick ut på att eleverna före sina skolbiblioteksbesök skulle fylla i en enkel ”jag gillar böcker som …” blankett som bibliotekarien kunde utgå från när hen presenterade böcker för klassen.

Boka dig bladet kunde se ut så här.

boka-dig_131021b_150930

Exempel på frågor  som finns med på Boka dig bladet är:

BOKA DIG

Jag heter:______________________________________

Jag gillar böcker som är:

  • Spännande
  • Roliga
  • Fantacy
  • Romantiska handlar om sport

Jag gillar böcker som är:

  • Tunna
  • Tjocka
  • Mittemellan

Den bästa bok jag läst heter: ________________________

På fritiden gillar jag att: ___________________________

För mig som lärare

Jag tycker att Carina Fast tankar och förslag är lika användbara för mig som lärare som för elevernas föräldrar. Kombinerat med Boka dig bladet och i samarbete med skolbibliotekarien kan bokförslagen utformas personligt till varje enskild elev. Det låter kanske tidskrävande men min erfarenhet är att önskemålen oftast är ganska likartade i en klass. Vi har alltid elever som helst väljer lite tunnare eller riktigt tjocka böcker. Indelningen efter tjocklek kan i all sin enkelhet utgöra grundsorteringen för de teman och genrer eleverna efterfrågar.

Läsforskaren Timothy Shanahan understrycker vikten av att ge elever möjligheten att vara med och välja samtidigt som läraren ska utmana sina elever i deras bokval. Lärarens utmaning är att få enskilda elever att bredda sitt bokval och våga, vilja och välja att läsa böcker som handlar om nya ämnen och/eller motsvarar en ny svårighetsnivå.

I Kulturrådets kunskapsöversikt Med läsning som mål hittar vi följande rekommendation.

Betona valfrihet. Läsmotivation hänger samman med möjligheten att välja vad som ska läsas. Observera att valfrihet gäller vad som ska läsas och utesluter inte nödvändigtvis bestämda mål i form av hur mycket som ska läsas. (Kulturrådet 2015: 117)

Mats Myrberg, professor emeritus, brukar tala om att vi måste få våra elever att läsa texter och böcker som ligger utanför deras komfortzon. Här handlar det inte bara om att sätta nya ”andra” böcker i elevernas händer utan också om att ge dem det stöd de behöver för att kunna gå vidare i sin läsning. Stödet kan handla om bokförslag, textsamtal som förbereder, underlättar, utmanar läsningen men som också förvandlar läsningen till en social handling, en upplevelse man kan dela med kamraterna. Stödet kan handla om många andra saker som att få ”läsa med öronen”, få tillräckligt med tid för att hinna komma in i boken eller ett hem där vårdnadshavarna också stöttar läsningen.

Hur gör du för att hjälpa dina elever att välja böcker?

Referenser:

Fast, D. (2015). Läslust i hemmet. Stockholm: NoK.

Kulturrådet (2015). Med läsning som mål.

Timothy Shanahans blogg: Shanahan on Literacy

Läslust i hemmet_NoK högupplöst

 

Med läsning som mål

Det är titeln på Kulturrådets rapport om läsfrämjande åtgärder. Detta inlägget är en fortsättning på det förra som handlade om att jag har fått utvecklingsstöd från Skolverket för implementeringsarbetet med Skolverkets nya Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. Nu är det så fantastiskt att jag kommer att kunna erbjuda en presentation av rapporten med Jonas Andersson och den sker den 14e januari 2016. Han är fil dr i litteraturvetenskap och författare till Kulturrådets kunskapsöversikt över läsfrämjande metoder. Rubriken på föreläsningen är Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området.

Information och inbjudan hoppas jag kunna mejla ut på måndag till alla er som är läs- och skrivutvecklare. Satsningen riktar sig i första hand till er samt till de speciallärare/specialpedagoger som arbetar med de yngre skolåren.

Referens:

Kulturrådet (2015): Med läsning som mål