Attityd och motivation

Ja, attityd och motivation hänger ihop. En positiv läsattityd innebär vanligtvis att individen har motivation att ge sig i kast med läsande. Jag håller fortfarande på och smälter Kulturrådets rapport Med läsning som mål, nu lusläser jag kapitlet om attityd och  motivation. I kapitel 2 som också handlade om lustläsning och läslust tar författaren upp och jämför forskaren Gambrells forskning om motivation med Skolverkets rapport Vad händer med läsningen? (2007). Andersson finner i läsningen av dessa två skrifter att läsundervisningen i svensk skola står i strid med vad forskning säger om läsmotivation på nästan varje punkt. Intressant men också chockerande. Du hittar jämförelsen i matrisform som den ser ut på bilden på sidan 26 i rapporten.

kulturrådet_151016
(Kulturrådet 2015:26)

Vi får jämförelser presenterade i sju punkter som helt kort och översiktligt diskuterar följande områden:

  1. läsningens relevans för egna erfarenheter
  2. bred och variation i läsmaterial
  3. lästid
  4. valmöjlighet
  5. textsamtal
  6. utmanande texter med stöd från undervisningen
  7. värdet och vikten med att läsa

Jag ser när jag läser spalten för Skolverkets rapport att det som tas upp stämmer väl överens med de påpekanden som Skolinspektionen gör i flera av sina rapporter över granskningar av läsning. De granskningar jag tänker på hittar du under Referenser. Monica Axelsson sammanfattar dessa i kunskapsöversikten till Skolinspektionens pågående granskning (av svenska/svenska som andra språk åk 4-6) så här:

Språklig utveckling sker i flera olika parallella sammanhang och läs- och skrivutvecklingen bör därför betraktas utifrån ett brett perspektiv. Eleverna ska utveckla kunskap om språkbruk och uttryck för såväl olika typer av texter som olika typer av medier och uttrycksformer. De ska lära sig förstå, tolka, analysera, uttrycka och kommunicera dessa olika texttyper med användandet av olika medier och uttryck.

Detta ställer krav på svenskundervisningen. Krav som tidigare granskningar visat brister utifrån flera perspektiv. Eleverna möter inte olika typer av texter i tillräcklig utsträckning, texterna är inte anpassade till eleverna, eleverna har för litet inflytande över de texter som används i undervisningen, undervisningsmetoderna vad gäller läs- och skrivstrategier brister i flera avseenden, användningen av digitala medel är alltför begränsad, målsättningarna är okända, biblioteken används för lite, lärarnas kompetens brister, liksom rektorns pedagogiska ledarskap. Skolinspektionen (2015b:10)

Hon sammanfattar avslutningsvis i kunskapsöversikten vad forskning rekommenderar.

Skolor behöver utveckla sin läs- och skrivundervisning och erbjuda mer variation i de texter som används i undervisningen. Elevernas bör ha större inflytande över val av texter så att de kan kopplas till intressen, behov och erfarenheter, samtidigt som elevernas val av textaktiviteter, genres och uttrycksformer också bör utmanas och utvidgas. Eleverna behöver utveckla sin kunskap i att arbeta med textaktiviteter och genrer. Skolorna behöver utveckla de metoder för bearbetning av texter som används och större möjligheter bör ges till att, både enskilt och i grupp, utveckla och kommunicera tankar och åsikter om texterna. Matchningen mellan elever och undervisningsmetoder bör utvecklas till både innehåll och form. Fler välfungerande och bemannade skolbibliotek med gemensamma strategier för hur biblioteket ska kunna vara en del i undervisningen är förutsättningar som bidrar till att utveckla undervisningen. (2015b:11)

När flera källor säger samma sak ökar trovärdigheten och tyngden i det som skrivs. Det är bara att instämma med det som Jonas Andersson skriver i kapitel 2 i Kulturrådets rapport. Man skulle också kunna säga ”att vi har en del att göra” och då tänker jag på oss alla som är lärare och undervisar. Samtidigt vet jag av erfarenhet från alla mina möten med lärare att oerhört mycket bra görs i undervisningen. Många lärare är mycket yrkesskickliga och engagerade i elevernas lärande. Det händer till och med att lärare mejlar mig på helgen för att fråga om råd eller bara för att dela en tanke och få respons!

Referenser:

Andersson, J. (2015). Med läsning som mål. Stockholm: Kulturrådet

Skolverket (2007). Vad händer med läsningen?

De av Skolinspektionens granskningar jag hänvisar till i texten är:

  1. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6  (2010)
  2. Vi har inte satt ord på det. En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans åk 1-3 (2012)
  3. Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 (2012)
  4. Mer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och intresse (2015a).
  5. Svenska/svenska som andra språk årskurs 4-6 (pågående granskning, 2015b)

2 kommentarer

  1. Helene Carlsson, 20 oktober 2015

    Jag är av den personliga läraruppfattningen att elever ska läsa till synes enkla böcker, men synas böckerna i sömmarna har de ett svårt innehåll. Det kanske inte alltid är så att de har erfarenheter av det de läser, men själva läsande i sig kan bli den första erfarenhet de får. En erfarenhet de sedan kan bygga vidare på med ytterligare kopplingar till text och vem, kanske egna erfarenheter i det verkliga livet och inte endast litterärt.

    Min åsikt är också att det går bra att blanda högt och lågt med t ex Till alla mina fans…

    Denna åsikt gäller om man VILL gå vidare i sin språkutveckling av någon anledning och även för att få en djupare förståelse av bokens/textens innehåll.

    • Toura Hägnesten, 20 oktober 2015

      Jag tror också det är viktigt att utmana elevers läsning. Håller med om att det är bra när böcker har ett ”djupare” innehåll som man upptäcker när man synar dem närmare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.