Visar alla blogginlägg från: oktober 2015

Implementering!?

Vad är det? Hur gör man? När talar man om implementering?

När jag i våras fick veta att Skolverket tagit fram ett nytt Bedömningsstöd som blir obligatoriskt att använda från och med 1/7 -16 så började jag fundera över implementering. Jag har tänkt och läst på. Bland annat har Socialstyrelsen gett ut en skrift Om implementering (Socialstyrelsen 2012) som redogör för begreppet samt ger den vetenskapliga bakgrunden för ett lyckat implementeringsarbete.

Begreppet syftar på de tillvägagångssätt som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet. Implementeringen ska också säkerställa att det som införs används som det är avsett. Det kan ta flera år innan något nytt har blivit en del av det ordinarie arbetet. Själva processen delas in i fyra faser:

  1. Behovsinventering
  2. Installation
  3. Användning
  4. Vidmakthållande (Socialstyrelsen 2012)

När det gäller Skolverkets nya Bedömningsstöd så är behovsorienteringen redan gjord. Vi har kvar att arbeta med införande, användning och vidmakthållande.

Införandet handlar om att se till att det finns nödvändiga resurser som lokaler, tid, aktiviteter, nytt material, rekrytering och utbildning av personal. För att lyckas behöver kompetensutveckling inkludera både övningar och fortlöpande återkoppling.

Det nya Bedömningsstödet blir obligatoriskt att använda i åk 1. Här behövs kunskap hos oss lärare när vi börjar använda Bedömningsstödet. Detta för att vi ska använda det utifrån syfte och intentioner.

Varje metod innehåller delar som utgör essensen i metoden. Dessa delar kallas kärnkomponenter. En viktig del i implementeringen av en ny metod är att använda kärnkomponenterna på det sätt som är avsett. Bara om kärnkomponenterna används på rätt sätt kan man hävda att metoden har implementerats korrekt.  (Socialstyrelsen 2012: 8)

När alla som arbetar med åk 1 använder Bedömningsstödet är vi i fasen som benämns Vidmakthållande.

När mer än hälften av de professionella använder den nya metoden på det sätt som avsetts kan man tala om att metoden är implementerad. (Socialstyrelsen 2012: 8)

Framgångsfaktorer vid implementering är bl.a. kompetens hos användarna och en stödjande organisation. Det är här mitt uppdrag kommer in. Jag har i uppgift att arbeta med implementeringen av Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Det kommer jag att göra genom presentationer och genomgångar av Bedömningsstödet och då träffas vi på Medioteket. Jag startade redan i september en kurs med två tillfällen á 90 minuter. 22/10 erbjuder jag ett tillfälle där jag presenterar Bedömningsstödet vid ett tillfälle. En inbjudan gick ut i fredags 2/10 till läs- och skrivutvecklarna på Stockholms kommunala grundskolor. I mån av tid kommer jag ut till skolor och gör samma presentation och genomgång av Bedömningsstödet för arbetslag och lärargrupper som är berörda.

Jag har också förmånen att erbjuda en fördjupning inom implementeringen till nyckelpersoner på skolorna. Som nyckelpersoner räknar jag läs- och språkutvecklarna samt de speciallärare/specialpedagoger som arbetar mot de yngre skolåren. Nyckelpersonerna är de som driver frågor kring läs- och skrivundervisningen och som stöttar sina kollegor. Det betyder att de också utgör ett stöd för åk 1 lärarna som kommer att använda Bedömningsstödet, senast från och med höstterminen 2016. Denna fördjupning har möjliggjorts med medel från Skolverket. Fördjupningen kan ses som en fortsättning på den forskarstödda seminarieserie jag har lett under läsåren 2013/14 och 2014/15. Fördjupningen omfattar föreläsningar med Katharina Andersson, lektor vid Gävle högskola. Hon intresserar sig särskilt för skrivandet i tidiga skolår och hennes avhandling handlade om pojkars skrivande på NP i åk 3. De som deltar vid dessa föreläsningar kommer också att få två texter. Dels Kulturrådets rapport Med läsning som mål, dels boken Barn utvecklar skriftspråket (Dahlgren, 2013). Under 2016 kommer jag att erbjuda bokcirklar, träffar där vi diskuterar respektive bok. Skolornas Läs- och språkutvecklare samt speciallärare/specialpedagoger kommer att få mer information samt möjligheter att anmäla sig. Det kommer om någon vecka.

implementering

Skolverket kommer att stödja implementeringen genom filmer som presenterar Bedömningsstöden. Enligt uppgift kommer dessa att publiceras under oktober-november.

När jag ändå skriver om filmer så vill jag påminna om att jag tidigare har gjort två filmer om Nya Språket lyfter. Är du inte bekant med Skolverkets bedömningsstöd i svenska, Nya Språket lyfter, så får du snabbt och enkelt en inblick genom att se filmerna. Du hittar dem på PS, PedagogStockholm, och det är film nummer 18 och 19.

Referenser:

Andersson, K. (2014). Pojkar kan visst skriva. Avhandling. Läs och ladda ner avhandlingen på Skolporten.

Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. Olsson, L-E. (2013). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.

Kulturrådet (2015). Med läsning som mål. Rapport.

Skolverket (2015). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Skolverket (2015). Bedömningsstöd i taluppfattning.

Socialstyrelsen (2012). Om implementering, 151003.

ACT NOW!

Frågan många av oss ställer är: Hur kan läs- och skrivförmågan hos barn och unga höjas?

En av EU tillsatt expertgrupp på literacyområdet har kommit med förslag på åtgärder för att höja läs- och skrivförmågan hos barn och unga. I denna expertpanel ingick Karin Taube, professor emerita, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. Tänk vilken förmån för oss som får träffa henne! I sin föreläsning 21/10 presenterar Karin de förslag som formulerades i EU-expertgruppens rapport samt relaterar förslagen till svenska förhållanden.

Karin Taube har en lång meritlista och ett digert CV. Hon varit nationell projektledare för PISA från projektets start 1998 och åtta åt framåt samt haft huvudansvaret för läsning i PISA ytterligare några år. Hon har vidare skrivit flera böcker som bland annat ”Läsinlärning och självförtroende”, ”Barns tidiga skrivande” och ”Barns tidiga läsning”. Karin Taube har tillsammans med två andra forskare på uppdrag av Vetenskapsrådet skrivit rapporten ”Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever” som publicerades av Vetenskapsrådet i början av 2015. Hon har också utvecklat läs- och skrivtest för låg och mellanstadiet.

2012 publicerade EU rapporten ”Act Now”. Karin Taube var en av de tio literacy-experter som tog fram denna rapport. Denna rapport kommer att diskuteras i föreläsningen.

Föreläsningen är öppen för alla er som är läs- och språkutvecklare på Stockholms kommunala grundskolor. Av erfarenhet vet jag att det är bra att ha med sig en kollega när man går på föreläsningar; då kan man diskutera tankar, reflektioner och idéer man fått. Därför har jag låtit de läs- och språkutvecklare som anmält sig ta med sig en kollega. Det är ett fåtal platser kvar varför jag lägger upp anmälningsformuläret här.
Länken är: Anmälan.

Jag mejlar ut en bekräftelse på att du har fått en plats. Du som inte får plats står kvar som reserv. Det blir alltid några återbud i sista stund och då mejlar jag de som får en ”sista minuten” plats.

Datum och tid: onsdag 21/10. 14.30-17.00, Bolindersalen, Bolinders plan 1.

Föreläsningen är kostnadsfri för skolorna.

Välkommen med din anmälan!

Referenser: