Visar alla blogginlägg från: november 2015

Läsning påverkar samhällsekonomin

Många saknar tillräcklig läsförmåga för att klara de dagliga kraven i sina liv. Det var fokus för den studie som EU:s expertgrupp High Level Group of Experts on Literacy fick i uppgift att göra. Arbetet resulterade i rapporten Act Now!. Karin Taube, professor emerita, var en av tio experter från olika länder som bildade denna expertgrupp. Gruppens mål var att undersöka hur man skulle kunna stödja läs- och skrivkunnighet under ett livslångt lärande. Detta grundat på gemensamma framgångsfaktorer i olika literacyprogram och politiska initiativ. Gruppen hade också i uppgift att komma med förslag till att förbättra läs- och skrivkunnigheten bland både skolelever och vuxna.

Onsdagen den 21/10 föreläste Karin Taube utifrån denna rapport. Karin hade valt som rubrik till sin föreläsning ”Hur kan läs- och skrivförmågan hos barn och unga höjas?”. Vi fick glimtar från expertgruppens arbete, delar av resultaten och gruppens rekommendationer. En del kändes bekant och annat var nytt. Karin underströk sambandet mellan medborgares läs- och skrivkunnighet och ett lands tillväxt. Begränsningar eller tillkortakommanden i läs- och skrivkunnighet håller tillbaka samhällets ekonomi. I Sverige lär arbetsmarknaden för lågutbildade minska/ha minskat med 30 % mellan 2010-2020. Att se på läs- och skrivkunnighet ur samhällsekonomiskt perspektiv kändes lite ovant. I alla fall för mig.

Karin listade också ett antal myter som hon slog hål på. Dessa finns återgivna på EU kommissionens site, European comission. Här är fyra av myterna.

Myt

Fakta

Bristande läs- och skrivförmåga är något vi finner i utvecklingsländer, inte i Europa. En av fem europeiska 15-åringar och nästan lika många vuxna har sådana brister i sin läs- och skrivförmåga att de inte klarar samhällets krav.
En del människor kan inte lära sig läsa och skriva. I stort sett alla som har svårigheter med att lära sig läsa och skriva kan med stöd utveckla detta.
Skolan har ansvar för att lära barn läsa och skriva. Skolan har en viktig roll men bär inte ensamt detta ansvar.
Föräldrar har inget inflytande på sina barns läs- och skrivutveckling efter de första åren. Föräldrars attityder och egna literacy-vanor har ett mycket stort inflytande på deras barns läs- och skrivutveckling under de första fem-sex skolåren.

Rekommendationer

Karin tog också upp expertgruppens rekommendationer i korta drag.  Dessa utgörs av följande punkter:

  1. Skapa en lässtimulerande miljö
  2. utveckla samhällsövergripande engagemang för läs- och skrivkunnighet
  3. Höj nivån på läsundervisning och ge mer stöd i läsning
  4. Anta en sammanhängande läroplan från tidig undervisning i barndomen till vuxenundervisning
  5. Stäng den sociala klyftan
  6. Ge invandrare och medlemmar av andar minoriteter skräddarsytt stöd
  7. Stäng genusklyftan
  8. Stäng den digitala klyftan
    (Act Now! i Dyslexi nr 2, 2014:11)

Något jag kommer att söka vidare på för att lära mer är hennes referens till Bente Eriksen Hagtvet formel för skrivande: Skrivning = inkodning X budskapsförmedling. Ett annat uppslag att gå vidare med var boktipset To be a boy, to be a Reader: Engaging Teen and Preteen Boys in Active Literacy (William G. Brozo, 2010). Tydligen en klassiker som jag missat. Jag ska försöka låna den på biblioteket. Universitetsbiblioteket brukar ha det mesta.

Är du intresserad av att läsa mer om rapportens slutsatser så hittar du en artikel om detta som är skriven av Karin Taube i Svenska Dyslexiföreningens tidning Dyslexi, nr 2 från 2014.

Karin Taube x3