Visar alla blogginlägg från: december 2015

Katharina utmanar oss igen

nu för tredje gången. Torsdagen den 10/12 var utgångspunkten prov som diskurs.
Vad prov är och vad prov inte är. Katharina problematiserade begreppen prov, stöd, förförståelse, informationstäthet, läsförklaringar, textdesign och många fler begrepp. Även detta tillfälle lämnade vi föreläsningen med fler frågor än vi hade när vi kom – precis som det var tänkt!

Vill du också bli utmanad så rekommenderar jag att du tar dig tid att se föreläsningen. Jag borde redan tidigare ha nämnt att föreläsningarna förutsätter förkunskaper om det nya Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för att du som åhörare ska få fullt utbyte av Katharinas frågeställningar och diskussioner.

Föreläsningen ligger uppe precis som den första föreläsningen från 5/11 till vecka 3 och är nu raderad.

PS. Jag skulle uppskatta om du delar med dig av dina reflektioner när du har sett filmen. Hur tänker du om det som Katharina talar om i sin föreläsning? Tycker du på något annat sätt? Finns det något du vill tillägga?

Skapande av text där ord och bild samspelar

Skulle det vara nödvändigt? Tja, det står så i det centrala innehållet i kursplanen för svenska för åk 1-3. I åk 4-6 samt 7-9 ska även ljud vara med i samspelet med ord och bild. Bilderboken har förstås en given plats i detta sammanhang. Att bilderböcker är suveräna som språngbräda in i textsamtal är välkänt. Att bilderböcker dessutom kan användas som mentortexter, vägledning, för att utveckla skrivandet är inte lika känt. Jag har själv inte tänkt så mycket på just den aspekten utan fick upp ögonen för möjligheterna när jag läste artikeln Making Meaning Through Visual Art in Picture Books, senaste numret av The Reading Teacher. Här beskrivs hur några lärare vägleder elever in i analyser av hur författare arbetar med text och bild för att nå olika syften. I undervisningen arbetar läraren med att göra eleverna medvetna om hur en visuell text kan förmedla ett budskap. En bilderbok berättar sin historia genom just detta samspel mellan text och bilder.

Textbegrepp

Vi möter ett antal begrepp. Först fick jag lära mig betydelsen av paratext, peritext och epitext. Nytt för mig! Paratext är de texter som inte ingår i bokens berättande text som t.ex. författarnamn, illustrationer, förord och baksidestext. Paratexten består av peritext och epitext. Peritext utgörs av de element som har en relation till texten som t.ex. fram- och baksidestext, rubrik, inledning och fotnoter. Epitext är det som står utanför den tryckta texten som t.ex. intervjuer, samtal och dagböcker. Har jag förstått rätt? Annars får du kollega som har bättre koll undervisa mig.

Verktyg

Illustrationer berättar delar av berättelsen. Illustratörer använder visuella verktyg som färg, linjer, struktur, form och utrymme. Andra bildverktyg som används är sättet att komponera ihop delarna, hur delar placeras ut, ramar och perspektiv. Illustratörer och de som sätter designen för en bok påverkar också själva historieberättandet med val av typsnitt, typstorlek och hur kanterna läggs. Allt det här kan eleverna upptäcka om det fokuseras i den gemensamma högläsningen. För att kunna göra detta krävs att läraren lär ut några nyckelbegrepp. De som lärdes ut av lärarna i artikeln var de som är listade i nedanstående tabell.

Nyckelbegrepp för bilderböcker enligt artikeln (Villarreal, Minton, Martinez 2015:266)

bild

Organisation

Eleverna fick arbeta med respons på varandras texter. De fick hjälpas åt med redigering och då ha ett särskilt fokus på hur illustrationerna fungerade i förhållande till texten.

I klassundervisningen fick eleverna lära sig att leta efter och titta extra noga på de fenomen som motsvarades av de nya begreppen. Det fick titta på relationen mellan text och bild, hur de dubbelsidiga bilderna användes liksom de heltäckande bilderna och hur bilderna var utlagda på sidorna i förhållande till texten. De tittade också extra noga på hur karaktärerna återgavs och placerades i bilderna samt hur perspektiven skiftade.

Om du använder lärplatta så kan den användas för att visa sidor ur bilderboken via projektorn på tavlan. Du behöver bara en arm, ett bordsfäste för surfplatta, att sätta din lärplatta i. Det finns enkla billiga sådan att köpa i teknikaffärer för mindre än 200 kr. Sedan är det bara att koppla ihop lärplattan med projektorn så kan hela klassen se bilden, bokuppslaget, som är i fokus.

Bildspråk

Eleverna blev medvetna om funktionen i alla dessa delar och lärde sig sätta ord på vad som hände med bild och text. Stora dubbelsidiga bilder drar in läsaren i berättelsen. Monteringen och sättet att placera ut text och bild kan ge olika effekt. Det kan visa vad som händer över tid och det kan skildra olika aspekter som t ex det goda gentemot det onda. Sättet att placera ut karaktärer kan säga mycket om status och makt. Perspektivbyte ger dynamik till berättelsen. Det kan också understryka betydelser. Återkommande bilder kan leda läsaren vidare i berättelsen. Färg kan avslöja känslor och stämningar. Typsnitt och teckenstorlek kan återge känslor eller vikten i en händelse.

Slutsats

Eleverna blev genom arbetet med att göra egna bilderböcker i undervisningen medvetna om hur de i sin författarroll kunde använda bilder för att samspela, förstärka och berätta något mer eller annat än vad som framgick av texten. Artikeln presenterar hur eleverna arbetade med att skriva texter före och efter att de arbetat med bilderböcker och närstudier och analys av dessa i skrivundervisningen. Det var stor skillnad!

I studien var eleverna fourth-graders, dvs. runt 9-10 år. Bilderboken och arbetssättet är precis lika gångbart med äldre elever! Detta kan du lära dig mer om genom att exempelvis se filmen där Katarina Lycken Rüter berättar om hur hon arbetar med bilderboken Ankomsten på gymnasiet.

Referenser:

Villarreal, A., Minton, S. & Martinez, M. (2015). Making Meaning Through Visual Art in Picture Books. I The Reading Teacher Nov/Dec 2015, Vol. 69, No. 3.

Cirkbloggen. Här hittar du boktips för alla åldrar. Cirkulationsbiblioteket är Mediotekets bokdepå med skönlitteratur för barn och unga som lånas ut i grupp- och/eller klassuppsättning till lärare i Stockholms kommunala skolor. De lär ha runt 1000 titlar i mer än 60 000 exemplar! Behöver du tips och råd i ditt bokval så ring mina kollegor på Cirkulationsbiblioteket!

Bär du med dig din flotte på ryggen?

Den frågan får vi av David Mitchell när han presenterar sin bok Inkludering i skolan. Mitchell berättar den sedelärande historien om mannen som hade så stor glädje av flotten han byggde för att komma över en flod att hans tacksamhet ledde till att han fortsättningsvis bar med sig flotten i alla tänkbara situationer. Mitchell frågar oss om vi i vår undervisning och i vår roll som lärare gör på samma sätt, dvs. fortsätter arbeta enligt idéer, förhållningssätt och metoder som en gång ansågs vara de bästa utan att undersöka om det fortfarande är så. Bokens fullständiga titel är Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Boken handlar om just det som är den andra delen i titeln, dvs. undervisningsstrategier som fungerar. Varje strategi åtföljs av bevis i form av en presentation av de forskningsöversikter som utgör bevisen. På Natur & Kulturs site om boken hittar du också en 5 minuter lång video där David Mitchell presenterar boken för oss svenska läsare. Så här ser det ut på förlagets sida med videon där Mitchell riktar sig till oss svenska lärare:

Mitchells video

OBS! bilden är länkad till filmen.

Samma dag som jag såg videon med Mitchells presentation av boken råkade jag läsa tidningen Specialpedagogik och en artikel med titeln Historiskt bagage tynger yrkesrollen. Titeln gav en likartad bild som den Mitchell gav med flotten. Här handlade det om att forskaren Kerstin Göransson gjort en enkätstudie om vad speciallärare och specialpedagoger dels vill göra på jobbet, dels får göra. Med mina nästan 25 års erfarenhet som speciallärare och specialpedagog blev jag inte förvånad över resultatet. De hamnar i att ta ut elever för att ge hjälp och stöd antingen enskilt eller i liten grupp. Detta trots att det redan i 1946 års skolkommission skrev fram att barn med olika förutsättningar mår bäst av att undervisas tillsammans.

Referenser:

Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan. Stockholm: Natur & Kultur

Göransson, K. (2015). Speciella yrken. Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. Karlstads universitet.

Vetenskapsrådet (2015). Läs mer om projektet Speciella yrken?  på Vetenskapsrådets site.

Låt oss bråka lite med Bedömningsstödet!

Torsdagen den 25e november föreläste Katharina Andersson för oss. Jag hade bett henne att vrida och vända, problematisera och belysa Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ur olika aspekter och perspektiv. Det var inte en föreläsning som gav oss svar. I stället fick vi många frågor att fundera vidare kring. Åhörarnas pannor låg i djupa veck innan föreläsningen var över. Här ser du några av frågorna som bollades:

  • Kan vi läsa utan bokstäver?
  • Vad får vi veta om barns läsande när de läser enskilda ord?
  • Vad är bäst – Att först läsa orden och sedan texten eller vice versa?
  • Vilka ord är svårast – innehållsord eller de vi förväntar oss att alla elever känner till?
  • Vad får vi för svar på korta frågor?
  • Vad innebär egentligen återberättande, narrativ och deskriptiv text?

Svaren och inte minst diskussionen kring dessa frågor och mycket annat får du om du tittar på Katharinas föreläsning.

I redigeringen har vi delat upp föreläsningen i två delar. Detta då vi hade en paus mitt i och att Katharina hade två olika fokus under föreläsningen. Del 1 har fokus på läsa och del 2 har fokus på skriva.

Filmerna är nu raderade. Har du frågor eller vill dela med dig av dina reflektioner så hör av dig!

Katharina Andersson är lektor i svenska språket vid Högskolan i Gävle.

PS. I morgon torsdag 10/12 har vi ett tredje tillfälle med Katharina.  Då kommer fokus att ligga på läsförståelse.

Å några får böcker!

De lyckligt lottade är vårt 50-tal deltagare i satsningen Språkpaketet. Deltagarna kommer från sju olika skolor och i samband med den bokpresentation som ingår som en pusselbit i Språkpaketet så får varje skolan ett bokpaket. Dessa omfattar ett 30 tal böcker och oftast hittar du tre böcker för varje titel. Deltagarna arbetar med böckerna under de tre terminer som Språkpaketet pågår och sedan lämnas böckerna över till skolans bibliotek så att även övriga elever får läsa dem.

Här hittar du vilka böcker som ingick i årets bokpaket: Bokpaket 2015

Så här ser några av titlarna ut.

Hitintills har deltagarna utsetts av våra grundskolechefer. Framöver kommer intresserade skolor att få anmäla sig till oss. Närmare besked om hur man går tillväga kommer vi ut med under nästa termin. Deltagarna utgörs av pedagoger som arbetar med F-klass, åk 1 och 2 och som vill lära sig att arbeta med ASL, dvs. läsinlärningsmetoden Att skriva sig till läsning. Språkpaketet omfattar fler delar som föreläsningar om aktuell forskning, inspirationsföreläsning av lärare som arbetar med ASL, föreläsning med en forskare, kurs och handledning i arbetet med ASL samt workshops kring bedömning av elevers läsande och skrivande.

Du kan läsa mer om Språkpaketet på Mediotekets webb: Läs- och språkpaketet.

 

Nivågruppering: mellan och/eller inom klassen

Den här gången börjar jag med bevisen. Mitchell (2015; kapitel 3 och strategi 1) delar in bevisen i tre grupper och dessa gäller:

  1. Samarbetsinriktat lärande
  2. Nivågruppering kontra blandade grupper
  3. Undervisning i helklass kontra gruppundervisning

Bevisen utgörs av både sammanställningar av metaanalyser och enskilda studier för de tre olika sätten att gruppera och bevisen sträcker sig över tre sidor. Riskerna understryks med olika sorters grupperingar. Nivågrupperingar sägs kunna vidga prestationsluckor. Konsekvenserna blir negativa attityder, sämre självuppfattning och minskat engagemang i lärandet hos elever som placeras i lågpresterande grupper. Mest effektivt är det samarbetsinriktade lärandet.

Samarbetsinriktat lärande

Bland bevisen är John Hattie det mest kända namnet. Jag läser här om att det finns bevis för att kamrater är viktiga för inlärningsprocessen, samarbetsinriktade inlärningsmetoder är en faktor som leder till bättre resultat och det leder till ökat samspel och större vänskap. En studie pekar på att klasser som använde samarbetsinriktad integrerad läs- och skrivundervisning för att utveckla förståelse och metakognitiva strategier fick betydligt bättre resultat.

Nivågruppering kontra blandade grupper

Här skriver Mitchell att de viktigaste slutsatserna är att nivågruppering kan vidga prestationsluckor och ge olika negativa effekter. Om några gynnas av nivågruppering så är det de högpresterande eleverna. En studie fann att när elever grupperades i separata klasser utifrån förmåga och sick samma kursplan ledde det inte till någon märkbar effekt på deras prestationer. När lärarna däremot anpassade kursplanerna så att dessa motsvarade elevernas kompetensnivå förbättrades prestationerna. Även här refereras Hatties resultat. Hatties slutsats var:

[…] nivågruppering har minimala effekter på studieresultat och djupa negativa rättviseeffekter. (Mitchell 2015, s. 56)

Undervisning i helklass kontra gruppundervisning

Under den här rubriken refereras en studie där de undersökte effekten av helklassundervisning på lågpresterande elevers studiemotivation och engagemang. Helklassundervisning betyder här att eleverna går i blandade grupper. Hela klassens ses som en resurs. Fördelen med helklassundervisning är att den kan ”användas för att visa respekt för olika idéer, hjälpa elever utveckla sitt tänkande eller för att visa att misstag är en viktig del i lärandet. ”

Bakgrund

Mitchell redogör i början av kapitel 3 för idéerna bakom samarbetsinriktad gruppundervisning. Strategin står på fyra ben:

  1. Ömsesidigt beroende
  2. Individuellt ansvarstagande
  3. Samarbete
  4. Utvärdering

Samarbetsinriktad gruppundervisning bygger på två teorier och utgångspunkter: 1) Det finns en synergieffekt i samarbete 2) Vi lär av varandra, dvs. vår kunskap är socialt konstruerad.

Jag fastnade särskilt för Mitchells formulering ”I samarbetsinriktad gruppundervisning förväntas eleverna arbeta som grupper, inte bara i grupp.” Mitchell använder liknelsen med ett pussel för att arbeta som grupp. Varje medlem i gruppen har en särskild bit som behövs varför alla behövs för att uppgiften ska bli gjord.

Jag vet att det här med gruppindelningar enligt olika modeller är en omdiskuterad fråga. Min erfarenhet som lärare är att både jag och kollegor jag har genom åren  ser många fördelar med nivågrupperingar; dock inte fasta sådan. Mitchell föredrar en kombination av nivågruppering och blandade grupper. Som så ofta understryks så är det viktigt att jag som lärare har syftet med grupperingen klart för mig. Jag ska ha tänkt igenom varför jag väljer en viss gruppering och jag ska ha valt lämpliga uppgifter som passar grupperingen och syftet. Det är också viktigt att lära gruppen olika processfärdigheter. Exempel på sådana är hur man lyssnar, vikten av ögonkontakt, hur man kommunicerar, ställer frågor, uppmuntrar och hanterar konfliker.

2009 publicerade Skolverket en kunskapsöversikt med titeln Vad påverkar resultaten i svensk grundskola. Jag har använt den som diskussionsunderlag i olika sammanhang och det har alltid lett till heta diskussioner kring nivågrupperingens vara eller icke vara. De flesta lärare jag mött ser nivågruppering som ett sätt att lättare kunna anpassa undervisningen till sina elevers kunskapsnivåer och förmågor. Enligt den forskning som Skolverket refererar till så är heterogena klasser det som ger bäst resultat. Vid nivågruppering får vi elever med sämre självuppfattning, vi ser stigmatiseringseffekter, motivationen hos eleverna är sämre och inte minst följande:

Enligt forskningen sänker läraren ofta de akademiska kraven och tenderar att göra förenklade tolkningar av läroplanens intentioner. (Skolverket 2009, s 33)

Lärarförväntningar och kamrateffekter är något som exempelvis Hattie lyfter som en viktig påverkansfaktor för elevers resultat.

Sammanfattningsvis

Jag själv fastnar för Mitchells balanserade syn på gruppering. Han dömer inte helt ut nivågruppering utan skriver om att kombinationer av olika sätt att gruppera i olika sammanhang och med olika syften är det bästa. Jag har själv många års erfarenhet av att arbeta som speciallärare i olika särskilda undervisningsgrupper, terapiskola och skoldaghem. Jag vet att det ibland är det minst dåliga att, åtminstone under en period, göra nivågrupper. Dock är det viktigt att dessa grupperingar inte är fasta och/eller löper över lång tid för då får vi elever som missar viktig undervisning och som inte får uppleva stimulansen som vi har i en heterogen ”vanlig” klass.

Är du intresserad av frågan kring nivågruppering så läs Mitchell. Jag rekommenderar också Skolverkets sammanfattande analys ”Vad påverkar …”. Andra bra texter som behandlar anpassningar och stöd är de skrifter Skolverket har tagit fram. Exempelvis: Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Stödinsatser i utbildningen.

Referenser:

Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur.

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola. En sammanfattande analys.

Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen.