Skapande av text där ord och bild samspelar

Skulle det vara nödvändigt? Tja, det står så i det centrala innehållet i kursplanen för svenska för åk 1-3. I åk 4-6 samt 7-9 ska även ljud vara med i samspelet med ord och bild. Bilderboken har förstås en given plats i detta sammanhang. Att bilderböcker är suveräna som språngbräda in i textsamtal är välkänt. Att bilderböcker dessutom kan användas som mentortexter, vägledning, för att utveckla skrivandet är inte lika känt. Jag har själv inte tänkt så mycket på just den aspekten utan fick upp ögonen för möjligheterna när jag läste artikeln Making Meaning Through Visual Art in Picture Books, senaste numret av The Reading Teacher. Här beskrivs hur några lärare vägleder elever in i analyser av hur författare arbetar med text och bild för att nå olika syften. I undervisningen arbetar läraren med att göra eleverna medvetna om hur en visuell text kan förmedla ett budskap. En bilderbok berättar sin historia genom just detta samspel mellan text och bilder.

Textbegrepp

Vi möter ett antal begrepp. Först fick jag lära mig betydelsen av paratext, peritext och epitext. Nytt för mig! Paratext är de texter som inte ingår i bokens berättande text som t.ex. författarnamn, illustrationer, förord och baksidestext. Paratexten består av peritext och epitext. Peritext utgörs av de element som har en relation till texten som t.ex. fram- och baksidestext, rubrik, inledning och fotnoter. Epitext är det som står utanför den tryckta texten som t.ex. intervjuer, samtal och dagböcker. Har jag förstått rätt? Annars får du kollega som har bättre koll undervisa mig.

Verktyg

Illustrationer berättar delar av berättelsen. Illustratörer använder visuella verktyg som färg, linjer, struktur, form och utrymme. Andra bildverktyg som används är sättet att komponera ihop delarna, hur delar placeras ut, ramar och perspektiv. Illustratörer och de som sätter designen för en bok påverkar också själva historieberättandet med val av typsnitt, typstorlek och hur kanterna läggs. Allt det här kan eleverna upptäcka om det fokuseras i den gemensamma högläsningen. För att kunna göra detta krävs att läraren lär ut några nyckelbegrepp. De som lärdes ut av lärarna i artikeln var de som är listade i nedanstående tabell.

Nyckelbegrepp för bilderböcker enligt artikeln (Villarreal, Minton, Martinez 2015:266)

bild

Organisation

Eleverna fick arbeta med respons på varandras texter. De fick hjälpas åt med redigering och då ha ett särskilt fokus på hur illustrationerna fungerade i förhållande till texten.

I klassundervisningen fick eleverna lära sig att leta efter och titta extra noga på de fenomen som motsvarades av de nya begreppen. Det fick titta på relationen mellan text och bild, hur de dubbelsidiga bilderna användes liksom de heltäckande bilderna och hur bilderna var utlagda på sidorna i förhållande till texten. De tittade också extra noga på hur karaktärerna återgavs och placerades i bilderna samt hur perspektiven skiftade.

Om du använder lärplatta så kan den användas för att visa sidor ur bilderboken via projektorn på tavlan. Du behöver bara en arm, ett bordsfäste för surfplatta, att sätta din lärplatta i. Det finns enkla billiga sådan att köpa i teknikaffärer för mindre än 200 kr. Sedan är det bara att koppla ihop lärplattan med projektorn så kan hela klassen se bilden, bokuppslaget, som är i fokus.

Bildspråk

Eleverna blev medvetna om funktionen i alla dessa delar och lärde sig sätta ord på vad som hände med bild och text. Stora dubbelsidiga bilder drar in läsaren i berättelsen. Monteringen och sättet att placera ut text och bild kan ge olika effekt. Det kan visa vad som händer över tid och det kan skildra olika aspekter som t ex det goda gentemot det onda. Sättet att placera ut karaktärer kan säga mycket om status och makt. Perspektivbyte ger dynamik till berättelsen. Det kan också understryka betydelser. Återkommande bilder kan leda läsaren vidare i berättelsen. Färg kan avslöja känslor och stämningar. Typsnitt och teckenstorlek kan återge känslor eller vikten i en händelse.

Slutsats

Eleverna blev genom arbetet med att göra egna bilderböcker i undervisningen medvetna om hur de i sin författarroll kunde använda bilder för att samspela, förstärka och berätta något mer eller annat än vad som framgick av texten. Artikeln presenterar hur eleverna arbetade med att skriva texter före och efter att de arbetat med bilderböcker och närstudier och analys av dessa i skrivundervisningen. Det var stor skillnad!

I studien var eleverna fourth-graders, dvs. runt 9-10 år. Bilderboken och arbetssättet är precis lika gångbart med äldre elever! Detta kan du lära dig mer om genom att exempelvis se filmen där Katarina Lycken Rüter berättar om hur hon arbetar med bilderboken Ankomsten på gymnasiet.

Referenser:

Villarreal, A., Minton, S. & Martinez, M. (2015). Making Meaning Through Visual Art in Picture Books. I The Reading Teacher Nov/Dec 2015, Vol. 69, No. 3.

Cirkbloggen. Här hittar du boktips för alla åldrar. Cirkulationsbiblioteket är Mediotekets bokdepå med skönlitteratur för barn och unga som lånas ut i grupp- och/eller klassuppsättning till lärare i Stockholms kommunala skolor. De lär ha runt 1000 titlar i mer än 60 000 exemplar! Behöver du tips och råd i ditt bokval så ring mina kollegor på Cirkulationsbiblioteket!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.