Att läsa högt

Ja, det är den enskilt viktigaste aktiviteten för att bygga den kunskap som krävs för eventuell framgång i läsning (Kulturrådet 2015).  Högläsning breddar och fördjupar ordförrådet samt stärker barns och elevers språkliga förmåga i och med att skriftspråket är mer avancerat än vårt talade språk. I skriftspråket möter läsaren respektive lyssnaren lågfrekventa ord, skolrelaterade begrepp och mer komplexa grammatiska strukturer. Högläsning väcker intresse för böcker och läsning samtidigt som den ger modeller för hur olika typer av berättelser och texter kan byggas upp. När föräldrar läser högt för sina barn förmedlar de samtidigt en positiv attityd gentemot läsning och böcker.

Högläsning i förskola och skola är en språklig aktivitet och ska inte kombineras med fruktstunder, ritande eller användas till att få barnen att somna på förskolans vila. I stället ska högläsningen uppmuntra engagemang och innefatta samtal och dialog. Fokus måste ligga på att uppleva och tänka kring det upplästa. Att läsa med barnen och/eller eleverna brukar kallas för dialogisk högläsning. När pedagogen engagerar barnen/eleverna i samtal kring det lästa så stärks och förbättras förståelsen samtidigt som pedagogen upptäcker om det finns några i gruppen som inte förstår och uppfattar innehållet.

Ett boksamtal ska engagera och innehålla samtal som tillåter att frågor ställs, att hypoteser formuleras och att läsarna och lyssnarna får dela de kopplingar de gör. Genom att betona och skapa förutsättningar för att göra läsningen till en social aktivitet stärks intresset och engagemanget för läsning. Detta är en förutsättning för att redan läskunniga ska bli läsare. Hög motivation leder till mer läsning vilket i sin tur leder till förbättrad läsning. Det är detta som benämns Matteuseffekten (Stanovich 1986).

Läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt sju regler för att stärka läsmotivation. Det som motiverar är att:

  1. läsning och läsuppgifter har relevans för eleverna.
  2. det finns ett rikt och varierat urval av texter.
  3. att de får många tillfälle samt rikligt och tillräckligt med tid för sin läsning.
  4. att de får välja vad de vill läsa och hur de arbetar med läsningen.
  5. få dela läsupplevelser med andra. Det omfattar att få utrymme att samtala kring böcker, läsa tillsammans och dela boktips och läsa varandras texter om det lästa.
  6. få uppgifter till läsningen som ligger på rätt nivå. Att lyckas med utmanande uppgifter stöder motivationen.
  7. det ges incitament för att läsning är viktigt. Exempelvis ska belöningar vara läsrelaterade.

The seven rules of engagement provide key research-based practices for promoting students’ intrinsic motivation to read. (Gambrell 2011, sid. 177)

Vill du läsa mer om de sju regler som läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt så kan du läsa hennes artikel som finns på nätet.

Referenser:

Gambrell, L. (2011). Seven Rules of Engagement. What’s Most Important to Know About Motivation to Read. I The Reading Teacher. 65, sid 172-178.

Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. I Reading Research Quarterly, XXI(4), 360-406.

2 kommentarer

  1. Helene Carlsson, 6 januari 2016

    Jag delar mycket av det du skriver om, t ex om att rita eller äta frukt samtidigt som högläsning sker. Fastän jag är av den uppfattningen låter jag eleverna göra det för skolfridens skull. Mina närmsta kollegor gör det. Jag har med min egen vilja även låtit eleverna rita när jag har läst högt på engelska. Jag har dock många stunder då eleverna endast ska lyssna och tänka. På fredag kommer jag att läsa om Pippi när hon har julgransplundring. Eleverna ska inte rita eller äta frukt då.

    • Toura Hägnesten, 6 januari 2016

      Ja Helene, jag tror att många gör som du för husfridens skull och för att få lugn och ro. Just nu läser jag Adrienne Gears bok ”Nonfiction Writing Power” och hon argumenterar på ett utmärkt sätt för hur hon tar diskussionerna med sina elever kring VARFÖR de gör olika saker. Samma hittar du i ”Att läsa faktatexter” (Gear). Kanske kan du hitta argument och inspiration i dessa böcker för hur du ska ta upp frågan på ett bra sätt som får dina elever att förstå varför du vill att de enbart ska lyssna, tänka och resonera i samband med din högläsning.
      PS. Gears ”Nonfiction Writing Power” kommer översatt till svenska längre fram i vår. Jätteinspirerande bok!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.