Tänk inte på en rosa elefant!

Ja, ni vet resten!? För mig är den rosa elefanten bilderböcker. Bilderböckerna dyker upp lite överallt. I Barbro Westlunds böcker både ALK för mellanstadiet (s 186-196) men också i ALK för högstadiet (s 166-178) hittar jag runt 10 sidor som handlar om hur läraren kan använda bilderböcker i arbetet med textsamtal. Westlund (2015) ger oss 10 skäl för att arbeta med bilderböcker. Bland dessa hittar jag t ex skäl som att olika illustratörer kan återge samma tema på olika sätt, texterna i en bilderbok ofta är korta samtidigt som de har ett komplext innehåll, läsaren behöver göra inferenser utöver det som skrivs ut i texten, bilderboken ger tillfälle att diskutera hur bild och text kontrasterar och samverkar (berättar text och bild samma historia?), parallellhandlingar mm.

Westlund (2015) understryker att bilderböcker har en stor potential för att arbeta med att förstå komplexa samband, göra inferenser, lära oss fakta med stöd av bilder och bli berörda. Författaren beskriver detaljerat, till ett halvdussin namngivna bilderböcker, hur jag som lärare kan arbeta med dessa i min undervisning. Frågan är om man inte ska skynda sig att köpa några av förslagen innan de är slutsålda!? Det går förstå lika bra att läsa in sig på någon av Westlunds förslag på arbetsgång och sedan applicera den på en annan bok som passar in i min undervisning just nu.

En bok jag själv är sugen på är nyutgåvan av Allrakäraste syster av Astrid Lindgren. Westlund påminner oss om att forskare idag beskriver bilderboken som åldersöverskridande och kan läsas ur olika perspektiv. Hon kopplar också detta till Rosenblatts teori, transaktionsteorin. Minns du inte riktigt vad den handlar om så kan du antingen läsa de runt fem sidorna i någon av Westlunds ALK-böcker eller gå till källan och läsa Rosenblatts Litteraturläsning – som utforskning och upptäcksresa. Kanske återkommer jag längre fram med ett inlägg om detta!?

I samma nummer av The Reading Teacher som jag refererade i blogginlägget om bilderböcker (från den 15/12) hittade jag också en kort glimt från ett klassrum. Tidskriften har alltid en sida som de kallar View From the Chalkboard. Här får läsaren ta del av ett utvecklingsarbete som någon lärare har arbetat med. I detta nummer av tidningen råkar det handla om att arbeta med bilderböcker tillsammans med third-graders, dvs. 9-åringar. Läraren, Stephanie Hager,  använder sedan tidigare bildböcker för att stärka läsförståelsen men så en dag börjar hon utgå från bilderböcker i skrivundervisningen. Hager lyfte i sin högläsning av bilderböcker olika författargrepp som att använda onomapoetiska uttryck (ord som är ljudhärmande), teckenstorlek, typsnitt, olika drag och karaktäristika o.likn. Det gemensamma arbetet med bilderböcker ledde till att eleverna började ta efter författarna till de bilderböcker de hade studerat. Eleverna började själva skriva och illustrera med hänvisning till de verktyg och grepp de lärt sig att se i bilderböcker. Som grädde på moset förvandlades skrivtimmarna till deras favoritstunder i skolan. Ja, eleverna började till och med att tjata om extra skrivtid. Hager avslutar med att arbetet med bilderböcker fått en transfereffekt och att hon nu använder strategin inom andra skrivgenrer också.

Referenser:

Lindgren, A. (2015). Allrakäraste syster. Stockholm: Rabén Sjögren.

Rosenblatt, (2002). Litteraturläsning – som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur  AB.

Villarreal, A., Minton, S. & Martinez, M. (2015). View from the Chalkboard. I The Reading Teacher Nov/Dec 2015, Vol. 69, No. 3, p. 297.

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse (en ALK riktar sig till mellanstadiet och en till högstadiet). Stockholm: NoK.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.