Komplexiteten hos bilderböcker och grafiska böcker

Jag har skrivit flera inlägg om bilderböcker och grafiska böcker men ännu inte gått in på frågan om komplexiteten hos dessa. Nu har jag läst en artikel om grafiska, ordlösa, böcker där författarna presenterar en tabell som visar hur komplexiteten växer med olika kvaliteter i text och illustrationer. De kvalitativa måtten i komplexitet går från det enkla till det mer komplexa. Allra enklast är förstås när det läsaren ser är vad boken handlar om. För datorprogram brukar man använda förkortningen WYSIWYG, What You See Is What You Get, och det passar bra här också. Svårighetsnivåerna för böckerna bestäms av strukturen, det visuella språket och dess grad av tydlighet samt de olika krav på förkunskaper som kan förekomma. Det är enklast att läsa en bilderbok där handlingen utspelar sig i kronologisk ordning och där bilderna kommer i rätt följd. Det är också enklare att läsa böcker där handlingen motsvaras av en bokstavlig skildring med traditionella bildperspektiv där läsaren känner igen sig. Ett genomgående tema för boken tillsammans med ett perspektiv som bygger på vardagskunskaper inom kända genrer förenklar också för läsaren.

Bilderböcker, ordlösa, böcker som klassas som mer komplexa är sådana där läsaren möter flera nivåer i innehållet. Tillbakablickar och antydningar som är oklara höjer svårighetsnivån avsevärt för läsaren. Likaså gör oväntade och ovanliga berättarstrukturer. Ett komplext bildspråk får vi när illustrationerna bjuder på ironi, är flertydliga, abstrakta och skiftar perspektiv och miljö. Dessa mer komplexa berättelser förutsätter förkunskaper på flera områden som kulturella förkunskaper, historiska och/eller ämnesspecifika kunskaper samt vana vid olika bildspråk.

I nedanstående tabell har författarna, Belinda Louie och Jarek Sierschynski, graderat bilderböckernas svårighetsgrad men också gett oss exempel på (engelska) böcker som passar in på de olika nivåerna. Det vore allt bra med titlar till svenska bilderböcker listade enligt den här modellen, eller hur!? Har du förslag så dela med dig. Kanske kan jag göra en motsvarande lista med svenska titlar!?

table 1_trtr1376-tbl-0001

(The Reading Teacher Volume 69, Issue 1, pages 106, 15 MAY 2015)

Artikeln finns att läsa i fullformat; länken hittar du under referenser.

Funderar du över vilka grafiska, ordlösa, böcker vi har på Medioteket? Jag har kollat med mina kollegor på Cirkulationsbiblioteket och fått några förslag. Återkommer om dessa!

Referenser:

The Reading Teacher Volume 69, Issue 1, pages 103-111, 15 MAY 2015 DOI: 10.1002/trtr.1376; direktlänk för att läsa och/eller ladda ner är:  http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.1376/full#trtr1376-fig-0001; 160124.

1 kommentar

  1. Christina Turén, 27 januari 2016

    Tack för ett intressant inlägg! Så intressant hur man kan arbeta med bilderböcker både ut ett kognitivt och flerspråkigt perspektiv. Började genast fundera över hur jag som arbetar inom förskolan kan använda detta men då med en tydlig utgångspunkt i förskolan verksamhet och arbetssätt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.