Visar alla blogginlägg från: februari 2016

Att skriva faktatexter

är fokus för en föreläsning onsdagen den 20e april med Adrienne Gear. Föreläsningen utgår från hennes bok med samma titel. Boken kommer ut alldeles snart. Med dessa två böcker får jag som lärare en riktigt bra grund för den delen i min undervisning som handlar om att läsa och skriva faktatexter; tycker i alla fall jag som haft den äran att få ”tjuvläsa” en korrversion av boken. Du har något att se fram mot!

Läsa och skriva går hand i hand samtidigt som den enskilda individen kan ha utvecklats olika långt i sitt läsande och skrivande. Att läsa och skriva går hand i hand betyder inte att den enskilda eleven klarar båda färdigheterna lika bra. Vi kanske behöver stötta i det ena och utmana i det andra!? Därför måste vi också undervisa explicit i att både läsa och skriva faktatexter. Vi är många lärare som har ägnat de senaste åren till att utveckla vår kunskap om läsande, läsutveckling och läsundervisning. Nu är det dags att fokusera skrivandet!

Förra våren föreläste Adrienne Gear utifrån sin bok Att läsa faktatexter för ett 50-tal av oss lärare i Stockholm. Föreläsningen var en succé! Vill du också komma i år? I så fall föreslår jag att du ber din skolas läs- och språkutvecklare att meddela dig så fort mitt mejl med närmare information och anmälningslänk har skickats ut; detta blir om någon vecka. Lagom till när ni alla är tillbaka från sportlovet.

Du som har anmält dig till Natur & Kulturs Läskonferens fredagen den 22 april får höra Adrienne Gear där (som huvudtalare på konferensen) vilket betyder att du inte ska anmäla dig till det här tillfället, dvs. 20/4. Och det ska du inte vara ledsen för … Läskonferensen ger mycket mer …

PS. Jag skulle gärna vilja veta vilka av er lärare i Stockholms grundskolor som redan arbetar utifrån Adrienne Gears tankar, metoder och modeller kring faktatexter. Kan du inte mejla mig så vi får kontakt!?

 

Adrienne Gear_att skriva faktatexter_förstorad

 

Det kom ett mejl från Skolinspektionen med ett tips

Är du sysslolös imorgon mellan kl. 15-16? I så fall kan du delta i Skolverkets webinarium om Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6. Det var detta tipset gällde.

Webinariet genomförs imorgon torsdag den 25 februari kl. 15:00-16:00.

Vad är då ett webinarium? Ett webinarium är ett seminarium som hålls via webben, där det finns möjlighet att ställa frågor och få svar och också ta del av andra deltagares frågor och funderingar. Skolinspektionens inbjudan riktar sig till alla som är intresserade av ämnet.

Om granskningen

Bakgrunden till webinariet är att Skolinspektionen har granskat läs- och skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6 på 34 grundskolor.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att lära sig lässtrategier för att kunna urskilja texters budskap, både det som uttalas och det som står mellan raderna. Eleverna ska också lära sig skrivstrategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Skolinspektionens granskning visar att arbetet med läs- och skrivstrategier har fått en något mer framskjuten position jämfört med vad som framkommit i tidigare granskningar. Dock varierar kvaliteten på undervisningen i hög grad mellan skolor, men också mellan lärare på en och samma skolor. Här avses det aktiva lärarstödet. Lärare behöver i betydligt högre grad aktivt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet att samtala om texter, både egna och andras. Några skolor har kommit långt i arbetet med detta medan det för andra utgör ett stort och viktigt utvecklingsområde.

Monica Axelsson från Skolinspektionen, som har varit projektledare för granskningen, och Anna Wide, biträdande projektledare, berättar om resultaten. Alla som deltar i webinariet får möjlighet att ställa frågor till och få svar från Monica Axelsson, Anna Wide och Pia Kangas från Skolverket.

Du hittar mer information om granskningen samt rapporten här: Svenska/svenska som andraspråk åk 4-6

 Förberedelser och förutsättningar för att delta:

För att delta:
Torsdagen den 25 februari klickar du på länken: http://skolinspektionen.adobeconnect.com/skolinspektionen/  cirka tio minuter innan start, det vill säga kl. 14:50. Där ska du välja Enter as Guest, och därefter skiva in ditt namn och ort, exempelvis: Bertil Hansson, Sollefteå

100 första kan chatta
De 100 första som loggar in kan ställa frågor och diskutera över en chat. Övriga kan följa hela sändningen och chatten live, men inte själva delta i chatten. Kommer du inte in direkt, läs anvisningarna och klicka på den nya länken som visas.

Förutsättningar:
En dator med stabil internetuppkoppling och Flash player version 10.1 eller högre (på iPad kan du använda webbläsaren Photon), högtalare eller hörlurar för att kunna lyssna.

Du kan i förväg kontrollera dina förutsättningar genom att klicka på denna testlänk: https://skolinspektionen.adobeconnect.com/common/help/en/support/meeting_test.htm

PS. för er som inte kan delta i realtid så blir det möjligt att lyssna på en inspelning av webinariet i efterhand. Skolinspektionens webinarier hittar du här: Webinarier

Är att skapa ”inre bilder” en strategi?

Vad anser du? Vilka källor och vilken forskning styrker dina ståndpunkter?

För någon vecka sedan hade jag förmånen att få föra ett samtal med några mycket kunniga personer inom läsforskning. Då insåg jag att jag ibland är oreflekterad. Jag utmanades i min uppfattning att arbetet i läsundervisning med att skapa inre bilder är en lässtrategi. Vad är det då att skapa inre bilder? Jo, det är meningsskapande; inte en strategi. Det är att skapa förståelse. När jag bygger/skapar mig inre bilder förstår jag. Det här satte myror i huvudet på mig. Jag har tänkt och tänkt och börjat läsa runt i mina böcker på ämnet och jag är inte färdig än. Samtalet jag började med att nämna har följts upp av några mejl. Så här långt har jag kommit i mitt tänk och utifrån det samtal jag började med att nämna.

I veckan råkade jag dessutom googla in på en UR-film i serien Strategier för läsförståelse. Där visar introtexten rubriken ”Strategier för läsförståelse. Inre bilder.” Intressant. Hur går det ihop? Jag tog upp frågan med professorn jag tidigare diskuterat med. Jo, enligt det som sägs i intro-texten så bygger detta inte på samma teoretiska ramverk som de andra strategierna i serien. UR:s filmserie bygger på Palincsars o Browns arbete där fyra strategier är grunden. Dessa är: att förutspå, att ställa frågor, att utreda oklarheter samt att sammanfatta. I filmen kan vi också höra lärarna säga att man måste använda inferenser för att skapa inre bilder. Det blir tårta-på-tårta. Vi kan inte göra att ”skapa/bygga” förståelse till en strategi. Det är meningsskapande och inget annat.

Vad är då lästekniker, lässtrategier och meningsskapande? Vari ligger skillnaderna om de finns? Det behövs olika lästekniker beroende på syftet med läsningen. Syftet styr hur läsaren rör sig i texten. I Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016) hittar jag följande exempel på lästekniker som handlar om att röra sig i texten:

  • på lokal nivå
  • på global nivå
  • ut från texten
  • på metanivå (Alatalo 2016:132)

Lästekniker kan i sin tur omvandlas till lässtrategier. Lästekniker är pedagogiska redskap som hjälper läsaren att förstå. Det ska också gå att kombinera lästekniker till en egen strategi. Lästekniker lärs ut som tekniker, dvs. de lärs ut systematiskt med målet att läsaren ska kunna ta till sig dem som strategier. Strategier är läsarens sätt att angripa en text medvetet för att förstå. Färdigheter däremot är automatiserade och kräver ingen uppmärksamhet utan det går av sig själva. Meningsskapande är en kognitiv process för att erövra förståelse av innehållet i en text. Vi måste komma ihåg att vi i årskurs 3 förväntar oss att eleven ska kunna använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt för att klara flera olika sätt att läsa av och skapa mening.

Som jag skrev så letar jag runt efter mer om strategier. När jag läser Timothy Shanahans blogg så säger han att de två strategier som ger störst effekt på förståelsen är att sammanfatta samt att arbeta med frågor. Han skriver i flera inlägg om strategier och färdigheter. Här är ett citat som definierar strategier:

To master a strategy students need to know what it is, how to use it, when to use it, and under what circumstances to use it. That means lots of modeling, guidance, practice, and reflection (no drill here). (Shanahan on Literacy, 2008-03-20)

Det är det här jag uppskattar i mitt arbete. Att upptäcka att jag inte helt förstått saker som jag tror att jag har koll på. Att lära nytt. Jag har också lärt mig vikten av att kunna redovisa vad jag har för belägg och vilken forskning jag bygger mina ståndpunkter på. Ibland är det så att två professorer eller forskare intar olika ståndpunkter utifrån olika teoretiska ramverk. Det är inte helt lätt att hänga med och det är inte alltid jag hänger med! Hjälp mig gärna vidare!

Referenser:

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups

Länk till UR-filmen:  Strategier för läsförståelse. Inre bilder

Shanahans blogg (några inlägg om strategier): Shanahan on Literacy

Nytt lärarlyft med fokus på specialpedagogik

Detta nya lärarlyft startar redan hösten 2016. Regeringen hoppas att nå 30 000 till 50 000 lärare under en fyraårsperiod med start i höst. Upplägget är samma som för Läslyftet och Matematiklyftet. Målgruppen är lärare i åk 7-9. Under nästa år finns hela 100 miljoner avsatt och totalt satsas 540 miljoner fram till och  med 2019.

Arbetet bygger på att befintliga speciallärare och specialpedagoger handleder sina kollegor. Även i detta lyft så får handledarna 10 eller 20 procent i sin tjänst för uppdraget. Skolverket kommer att erbjuda en webbplats där det kommer att finnas relevant forskningsbaserat stödmaterial i form av bl.a. fortbildningsmoduler. I Regeringsbeslutet står det så här om innehållet:

Fortbildningsmodulerna kan vara indelade i dels allmän specialpedagogik, dels specialpedagogik med särskilda inriktningar, som exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Stödmaterialet ska vara utformat så att det ger lärare ökade kunskaper om användbara, effektiva och beprövade specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt för att möta elevers olika behov.

Ja, det här är spännande nyheter. Tyvärr har jag inte hittat mer information men det kommer alldeles säkert snart. Särskilt med tanke på att detta lärarlyft startar redan i år! Du undrar förstås hur det kommer att se ut och vem som tag i det hos oss i Stockholm. På den frågan har jag ännu inte något svar. Vet du mer så dela gärna med dig av vad du hört och läst!

Referenser:

Regeringsuppdrag: Uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik för lärare i grundskolan

SVT: Nytt lyft ska göra tiotusentals lärare skickligare, 151214.

Lista över aktuella Regeringsuppdrag på Skolverkets webb hittar du HÄR.  

Meningsfullt skrivande

Katharina Andersson träffade i måndags 15/2 deltagarna i Språkpaketet 2015 och föreläste kring skrivande. Rubriken var Att skriva sig till skrivande. Vi fick lära oss att skriva mer sällan är en berättelse. Vad använder vi i så fall skrivande till? Jo, exempelvis brev och meddelanden, inbjudningar, spelregler, tidningar, argumenterande texter, plakat och inbjudningar. Detta förutsätter en helhetssyn där skrivande handlar om att  meddela något till någon och att förmedla budskap. Vi skriver när vi noterar, undrar, vill komma ihåg och fråga om något. Exempel på tidiga skrivgenrer är listor av alla de slag.

Katharina kom också in på begreppen textrörlighet och intertextualitet.

Textrörlighet

Skolverket använder begreppet i många av sina texter som handlar om läs-, skriv- och språkutveckling; gärna tillsammans med termerna (orden) elevnära och anpassning. Vad står då textrörlighet för?

Textrörlighet är när läsaren rör sig både framåt (framåtriktad textrörlighet – man använder det man redan läst eller skrivit för att förstå det som kommer längre fram ) och bakåt (bakåtriktad textrörlighet – man kan använda det man just läst eller skrivit för att fördjupa sin förståelse av det man läst eller för att förändra det man skrivit ) i texten. En textrörlig läsare gör kopplingar till sig själv, till andra texter och/eller till vad som händer i världen (utåtriktad textrörlighet). Textrörlighet står alltså för en rörlighet både inom och mellan texter men också förmågan att gå ut från texten och koppla innehållet till egna erfarenheter och förkunskaper. Den handlar också om att förstå hur olika författare beskriver samma sak eller något liknande.

Förmågan att ”röra sig i texter” ses som en viktig aspekt för utveckling av läs- och skrivförmågan. Den grundas redan hos det lilla barnet i de muntliga samtalen. Därför är det viktigt att ge möjligheter till att samtala, läsa och skriva i många och varierande sammanhang.

Vill du läsa mer om textrörlighet så skriver Caroline Liberg om det i kapitel 7 i  Läsundervisningens grunder (2016).

Intertextualitet

När en elev skriver inspirerad utifrån andra texter, filmer och liknande så handlar det inte om att plagiera. I stället talar vi då om intertextualitet. Den skrivande eleven kanske använder uppslag, strukturer, händelsekedjor och annat från inspirationskällan som underlag till sitt eget skrivande.

Vill du läsa mer om intertextualitet så läs Katharina Anderssons avhandling Pojkar kan visst skriva!

”Hualigen”

Katharina berättade att hon i sin forskning funnit att när pojkar skriver så har de pojkar som huvudpersoner men också som hjältar, offer, hjälpare och alla andra positiva personer som finns med i deras texter. Om det finns en flicka med i texten så har hon vanligen inte något namn! Vanligen glöms hon bort efter ett tag eller så dör hon på slutet. Här finns det anledning att friska upp våra kunskaper om critical literacy men också genusperspektivet!

Katharina bjöd oss på en föreläsning med bra innehåll och flyt kombinerat med en utomordentlig känsla för åhörarnas frågor och funderingar. Stort tack!

Katharina A_160215

Ny kunskapsöversikt om läsförståelse kommer

Barbro Westlund föreläsning hade rubriken ”Ett språkutvecklande och kunskapsbaserat förhållningssätt – vad innebär det?”. Barbro talade om innehåll, engagemang och nyfikenhet. Det var epistemologi, kunskapssyn, och frågor kring kunskap. Vad är kunskap? Hur skapas kunskap? Hur kan kunskap utvecklas? Vi fick en genomgång av den heuristiska modellen för förståelse av läsförståelse som visar förhållandena mellan text, aktivitet och läsare kopplat sociokulturellt sammanhang. Modellen kan du se i RAND rapporten, Reading for Understanding (2002), på sidan xiv.

Barbro talade också om McCaffreys artikel kring fuzzy thinking och hur man kan arbeta med att komma tillrätta med elevers fuzzy thinking. Här blev jag lite stolt för den har jag beskrivit i ett tidigare blogginlägg (21/1 -16) med rubriken Vässa dina elevers förmåga att tala om texter.

Givetvis var det glimtar från den nya kunskapsöversikt som Barbro har skrivit på uppdrag av Skolverket. Kunskapsöversikten handlar om läsförståelse. I och med att den ännu inte är tryckt så var det aja baja att fota just de PowerPoint bilder som visade dessa glimtar. En spännande tråd var tanken på läsa/läsförståelse, skriva och tala/lyssna/samtala som tre delar i ett Venndiagram. Du kan fundera vidare på vad de har gemensamt eller kanske bättre vilken betydelse de överlappar!

Vi fick också höra mer om Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och taluppfattning. Här var det Jenny Lindblom och Maj Götefelt, Skolverket, som föreläste under rubriken Bedömningsstöd årskurs 1-3 och huvudmannens roll – hur kan vi följa upp? Som rubriken anger låg fokus på huvudmannens roll och ansvar. Efteråt hade vi intensiva diskussioner kring hur vi tolkade just huvudmannen. Jag kan säga att vi tolkade huvudmannen mycket olika.

Vi fick också en presentation av Skolverkets nya Kartläggningsmaterial för nyanlända elever av Pille Pensa-Hedström, Skolverket.

Ja, det var mycket lärorika och givande dagar. Tack Anna Lindblom med flera som ordnat så bra för oss!

Referenser:

Skolverket (2015). Se filmen om Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och taluppfattning.

Snow, C. (2003). RAND. Reading for Understanding. Toward an R&D Program in Reading Comprehension.

Direktlänk till rapporten är: Reading for Understanding.

BW2

Två härliga kursdagar

pågår idag torsdag 11e och imorgon fredag 12e februari. Det är utbildningstillfälle 3 för språk-, läs- och skrivutvecklare i regi av NCS.  Idag torsdag ägnades förmiddagen åt en föreläsning om systematiskt kvalitetsarbete i praktiken. Det var min NCS kollega Maud Nilzén och hennes rektor Maria Lindström som berättade om sin skola, Sandbackaskolans, resa mot bättre resultat. Ja, till och med riktigt mycket bättre resultat! Tack Maud och Maria, det var mycket inspirerande att få ta del av era erfarenheter.

Efter lunch fick vi höra Christer Westlund tala om att leda förändringsarbete. Christer lyckades med konststycket att knyta an till förmiddagens föreläsning på ett mycket bra sätt.

Torsdagen avslutades med gruppdiskussioner utifrån föreläsningarna samt en hemuppgift från förra kursträffen i höstas.

Det jag har med mig från idag är frågan Vem är huvudmannen? Huvudmannen har ansvar för än det ena och än det andra. Ja, huvudman är t.ex. kommunstyrelse och utbildningsnämnd. Dessa delegerar, om jag förstått saken rätt, olika frågor till chefer i förvaltningen. Det som poppar upp är frågor kring Varför sprider inte huvudmannen de goda exemplen? Varför gör huvudmannen inte detta? osv. I förlängningen är många av oss språk-, läs- och skrivutvecklare representanter för denna huvudman och frågor om att sprida kunskap och driva frågor fallet egentligen tillbaka på oss själva. Rätta mig om jag tänker fel!

I morgon är det dags igen. Det jag ser fram mot är att få höra  Jenny Lindblom, Skolverket, tala om Bedömningsstöd årskurs 1-3 och huvudmannens roll – hur kan vi följa upp? Här gäller det alltså Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt taluppfattning. Givetvis är vi många som undrar om det kommer några nyheter! Om detta får jag skriva imorgon!

Nu glömde jag nästan att nämna att det också är alldeles fantastiskt roligt att träffa alla er andra språk-, läs- och skrivutvecklare. Många av er känner jag sedan tidigare, många är ni som läser min blogg och fler lär man känna vid varje tillfälle vi träffas. Samtalen som pågår under dessa dagar är fantastiskt stimulerande!

Vill du läsa mer om denna utbildning så hittar du information här: NCS, Skolverkets webbsida.

Om NCS kan du läsa här: NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling

Lärare ska aktivt vägleda och skapa intresse

Granskningen gäller läs- och skrivundervisningen inom svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6. Skolinspektionen har granskat huruvida eleverna får:

  • arbeta med olika typer av texter,
  • lära sig att urskilja texters budskap och
  • utveckla sina egna texter.

Centrala begrepp som återkommer, och som gäller läraren, är visa, stödja och vägleda. Centrala begrepp som kopplas till eleverna är förstå, samtala, bearbeta och utmaningar.

Skolinspektionen konstaterar att eleverna får möjlighet att arbeta med läs- och skrivstrategier men att undervisningens kvalitet varierar stort.

Kvalitet definieras som att läraren vägleder eleverna samt leder och stödjer textsamtal. Vägledningen omfattar att eleverna får resonera om egna och andras texter. Textsamtalets syfte är att fördjupa läsarens förståelse. Skillnaden mellan välfungerande skolor och mindre välfungerande skolor ligger i att de senare i stor utsträckning låter eleverna arbeta på egen hand utan lärarens vägledande och stödjande samtal. Detta exemplifieras med att eleverna arbetar själva med frågeuppgifter och att de inte får tillräcklig hjälp och vägledning i att bearbeta sina egna texter.

Skolinspektionen är mycket tydlig med vikten av att vi lärare visar, stödjer och vägleder våra elever i deras läsning och skrivande.

Begreppet aktivt lärarstöd definieras i tre punkter som handlar om att läraren ska tydliggöra för eleverna mål och syfte med de texter och arbetssätt som väljs. Läraren ska också utmana och vidga elevernas intresse för läsning och skrivning samt arbeta med strukturerade textsamtal på ett sådant sätt att fokus inte ligger på rätt eller fel svar.

Vägarna till lärare som aktivt vägleder, stödjer och skapar intresse kan gå via kollegialt lärande, deltagande i olika kompetensutvecklingsinsatser som exempelvis Läslyftet. Det kan också ske genom föreläsningar och studiecirklar där man tar del av aktuell forskning. Skolinspektionen föreslår också att rektor kan ha en lärare som driver arbetet, arbetar med kartläggningar och tar fram en utvecklingsplan för skolan.

Det positiva i resultaten är att granskningen visar att arbete med läs- och skrivstrategier har fått en mer framskjuten position jämfört med tidigare och att elever idag arbetar med dessa strategier. Likaså används läromedel som är anpassade till detta arbete och eleverna möter och arbetar med olika slags texter inom både skönlitteratur och sakprosa.

Det jag personligen tar med mig efter att ha läst rapporten är just vikten av aktiv vägledning och vikten av att skapa intresse. Läs gärna själv. Rapporten är värd att läsas!

Referenser:

Skolinspektionen om granskningen (2016): Svenska/svenska som andraspråk årskurs 4-6 och Elever behöver mer lärarstöd i svenska.

Skolinspektionen (2016). Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4–6

Grafisk seriebok nominerades till Augustpriset 2015

Vitsen med ordlösa böcker är intressant att fundera över. Själv tänker jag mig att den ordlösa bilderboken, där endast bilderna förmedlar berättelsen, leder till att jag som läsare måste aktivt kliva in och skapa berättelsen. I och med det skapar jag också betydelsen. Det är i sig en kognitiv utmaning. Det borde utveckla både en visuell och en verbal litteracitet hos mig som läsare.

I en ordlös bilderbok kan läsaren inte luta sig mot texten. I stället måste jag läsa av de grafiska och visuella uttrycken. Det leder till att läsaren måste lära sig iaktta alla visuella, layoutrelaterade, tecken och läsa av vad de förmedlar men också tolka dem för att skapa förståelse. Här blir det riktigt intressant att undersöka och jämföra om kulturell och språklig bakgrund påverkar läsandet.

Förra året, dvs. 2015, nominerades en grafisk bok i kategorin Årets barn- och ungdomsbok  till Augustpriset. Boken var Din tur, Adrian av Helena Öberg och Kristin Lidström. Du kan se nomineringen här:

Ja, det här med bilderböcker och grafiska böcker är tydligen hett just nu. Jag ser att det är en konferens i Stockholm den 29 augusti-1 september om ämnet, ”Nordisk forskarkonferens 2016: Med bilden i fokus”. Kanske ses vi där!?