Visar alla blogginlägg från: mars 2016

Läsflyt

Kapitel 4 i boken Läsundervisningens grunder handlar om läsflyt som en komponent som möjliggör läsförståelseförmågan. Det är också rubriken på kapitel 4 som är skrivet av forskaren Tarja Alatalo. Läsflyt bygger på både ordavkodning och förståelse. Vi får veta att dagens forskning definierar läsflyt med förmågor som samspelar. Dessa förmågor är att:

  • läsa med god hastighet
  • ha god ordigenkänning
  • läsa med lämpligt prosodimönster

Läshastigheten har en grundläggande betydelse för läsförmågan. Läsflyt ses som något som är relaterat till olika åldrar och handlar om en gradvis förändring.

En elev kan ha läsflyt på tredjeklassnivå men inte på femteklassnivå. (Alatalo 2016:73)

Läshastighet påverkar läsflytet och utvecklas genom dels läsning, dels en explicit mångsidig, balanserad läsundervisning. Alatalo beskriver undervisning i läsflyt, tar upp olika effektiva metoder för att nå läsflyt, motivationens betydelse samt bedömning. I stället för att avsluta kapitlet med en sammanfattning avslutar författaren med att ge oss läsare två uppgifter. Den första uppgiften utmanar oss att prova några sätt att träna läsning i våra klasser. Dessa är:

  • upprepad läsning, som går ut på att läsa samma text flera gånger högt för någon
  • att läraren läser före och eleven läser efter i samma text
  • att lärare och elev läser texten högt samtidigt, varefter eleven läser en bit själv och så vidare
  • lärarens upprepade högläsning i stora böcker (Big Books), där eleverna kan följa med i texten
  • att lärare och elev läser texten samtidigt i ganska rask takt.

Uppgiften är att vi ska fundera över varför de här läsmetoderna tränar elevens läsflyt.

Nästa uppgift är att lyssna på två elevers läsning av en för eleverna lagom svår, sammanhängande text. Vi uppmanas välja två elever som är på olika nivå i sin läsutveckling samt lyssna om de läser med:

  • god hastighet
  • god avkodningsförmåga
  • ordigenkänningsförmåga
  • betoning och frasering

Uppgiften är också att lyssna efter om den läsande eleven rättar sig själv och läser om vid felläsningar, om eleven kan återge textens innehåll och att ställa oss frågan om eleven läser med läsflyt. (Alatalo 2016:81)

Håll med om att detta är användbart!? Om du gör de två uppgifterna vore det spännande att få ta del av dina reflektioner!

Läsundervisningens grunder

är titeln på en ny bok från Gleerups Utbildning AB.

Bokens titel kan låta som att det här handlar om den mest grundläggande kunskapen om läsundervisning. Fel! Att läsa boken har gett mig ny kunskap trots att jag har läst en hel del andra böcker inom ämnet.

Som den vana läsare jag är så börjar jag med att läsa baksidestext, innehållsförteckning, titta lite snabbt på författarpresentationerna samt en snabb titt på referenslistan.

Baksidestexten presenterar vad jag som läsare kommer att få. Den anger utgångspunkten som jag tycker beskrivs bra i den här meningen.

[…] Läsundervisningen behöver vara balanserad, det vill säga utgår från både god läsmiljö och systematisk undervisning, för att läslärandet ska fungera bra.

Vidare ser jag att boken kommer att ta upp barns läsförberedande kunskaper och färdigheter, avkodning, läsflyt, läsförståelse och textrörlighet för barns första skolår, dvs. F-klass till och med årskurs 3. Texterna kommer att diskutera läsundervisning, didaktiska val och diagnostiska arbetssätt.

[…] Till varje kapitel finns förslag på hur läsaren på ett enkelt sätt kan knyta ihop kapitlets teoretiska innehåll med praktiska uppdrag i klassrummet för att öka förståelsen av det lästa och få forskningsgrundade verktyg till sin undervisning.

Ansatsen att knyta ihop teori och praktik tycker jag är det viktigaste i den här sortens bok. Jag kan läsa hur mycket forskning som helst men kan jag inte översätta vad jag läser till något jag gör i klassrummet så är den läsningen bortslängd tid. Syftet med att läsa facklitteratur är ju inte att jag ska bli klokare i största allmänhet utan att jag ska få stöd i hur jag kan utveckla min undervisning. Så här långt ser boken ut att kvala in ur den aspekten.

Boken Läsundervisningens grunder har 14 kapitel med olika fokus och skrivna av lika många författare. De flesta författarna är disputerade och forskare och tre är lärare. Forskaren Tarja Alatalo är bokens redaktör. Här vill jag påminna om att Tarja Alatalos avhandling är värd att läsas. Titeln är Skicklig läs- och skrivundervisning och du hittar den på Skolportens webb tillsammans med en intervju.

Det första jag blev riktigt nyfiken på när jag bläddrat klart i Läsundervisningens grunder var kapitlet om läsförståelse i matematik. Det blev också det första kapitlet jag läste. Förra inlägget tog upp detta.

lasundervisningens-grunder1

Referenser:

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i årskurs 1-3. Om lärares möjligheter och hinder (Skolporten om avhandlingen som också går att ladda ner). Avhandling framlagd vid Göteborgs universitet.

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Läsning i matematik

Det är rubriken på kapitel 9 i Läsundervisningens grunder. Boken tar upp så många viktiga aspekter på just läsundervisning så jag kommer att skriva flera inlägg utifrån olika kapitel. Detta är definitivt en ”måste läsas” bok!

Kapitlet Läsning i matematik är skrivet av Cecilia Segerby som är doktorand i matematikdidaktik vid Malmö högskola och har fokus på hur elevers förståelse i matematik kan främjas av skrivövningar kopplade till lässtrategier. Spännande, eller hur!?

Även om jag inte undervisar en klass så minns jag hur matteböckernas texter ser ut. Korta texter med få ledtrådar. I texterna hittar eleverna siffror, symboler, bilder och ibland också grafer och diagram. Att texterna är så korta och siffrorna integrerade har gett en del roliga exempel genom åren. Jag minns exempel på texter som bestod av tecken på ett främmande, för eleverna okänt språk med siffror integrerade. Ändå kunde eleverna se hur de förväntades räkna ut uppgiften. Tyvärr hittar jag inte exemplet just nu. Har du kvar det? Mejla mig i så fall gärna!

Lässtrategier nämns endast i ämnena modersmål, svenska och svenska som andraspråk. Cecilia menar att läsningen i matematik skiljer sig åt jämfört med läsning av andra sorters läsning vad gäller avkodning och läsförståelse.

Läsriktning

Till att börja med visar Cecilia hur avkodningen inte alltid sker från vänster till höger som är vår gängse läsriktning. I matematik kan vi behöva läsa från höger till vänster som på en tallinje. I en tabell kan läsningen förväntas ske nedifrån och upp eller diagonalt som i grafer.

Läsförståelse

Alla ämnen har sina ämnesspecifika ord och begrepp, så ock matematikämnet. De matematiska begreppen är ofta mer abstrakta i matematik än i andra ämnen med få beskrivningar av betydelse. Det finns många ord, termer, där betydelsen skiljer sig från när man använder samma ord i vardagsspråket.

Termer
Cecilia ger oss exempel på sådan begrepp där betydelsen skiljer sig åt. Här återger jag några exempel.

Betydelsen i matematiken
Ord i vardaglig betydelse
rymmer = får plats flyr
volym = hur mycket något rymmer t.ex. ljudvolym eller hårvolym
axel = axel i diagram kroppsdel
tal = en uppgift i matematiken, ett räkneexempel anförande, yttrande

Ord kan även ha olika betydelse i ämnet matematik. En tabell kan vara en förteckning över t.ex. antal  eller exempel. en tabell kan också syfta på en multiplikationstabell som exempelvis 4:ans tabell, 1×4=4, 2×4=8 osv.

Symboler
Symboler används flitigt i matematiken. Symbolerna kan vara numeriska och icke-numeriska. De förra är exempelvis 1,2 och 3. De senare är exempelvis tecken som + och -. Cecilia fann i en studie av elever i årskurs 3 och 4 att flertalet av eleverna hade utvecklat en speciell lässtrategi när de läste texter som innehöll symboler. Ofta fokuserade eleverna symbolerna i stället för innehållet i texterna och drog felaktiga slutsatser.

Cecilia ger oss exempel på hur symboler kan ha olika meningsskapande funktion i matematik och i text. Additionsteckenet är ett sådant exempel där hon tar upp exemplen med sammansatta ord. Hund + valp = hundvalp kan jämföras med 1 + 2 = 3.

Illustrationer
Nästa område gäller illustrationers betydelse. Illustrationer kan vara dekorativa, relaterade men inte väsentliga men de kan också vara väsentliga.

  • De dekorativa har som uppgift att vara just dekorativa och lätta upp en sida.
  • En illustration som är relaterad men inte väsentlig upprepar idén som ges i texten utan att eleven egentligen behöver använda informationen som illustrationen ger.
  • Väsentliga illustrationer kräver att eleven behöver förstå både innehållet i texten och i illustrationen annars kan denne inte lösa uppgiften.

Det här innebär att en matematisk text är multimodal!

Lässtrategier
Cecilia presenterar hur hon har arbetat med RT, reciprocal teaching, i sin undervisning för att lära sina elever att använda lässtrategier på ett effektivt sätt i matematikämnet. Detta ingår också i hennes interventionsstudie i åk 4. Hon matchar de fyra strategierna i RT med de fem förmågor som matematikundervisningen ska bidra till att utveckla enligt läroplanen (Skolverket 2011, sid. 63).

Cecilia beskriver hur hon använder lässtrategierna för olika moment i matematikundervisningen. Hon rekommenderar att vi bygger upp en ordlista som successivt utvecklas. Hon lyfter att en siffra också kan vara ett tal precis som en bokstav kan vara ett ord. Hon föreslår att vi tillsammans med eleverna bygger tankekartor för att aktivera förförståelsen, utveckla ord- och begreppsförrådet samt övervaka den egna förståelsen. Du kan läsa mycket mer ingående om hur man som lärare kan arbeta i åk 1-3 med att förutspå, klargöra och reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta.

Sammanfattningsvis fångar Cecilia Segerby något mycket väsentligt när hon studerar läsning i matematik. När jag läst hennes text vill jag genast läsa mer om detta! Mitt förslag till dig som undervisar i åk 1-3 är att läsa kapitel 9, låta dig inspireras till nytt tänk och sedan börja arbeta med läsning och läsförståelsestrategier i matematik. Sedan måste du bara mejla mig och berätta om dina erfarenheter!

lasundervisningens-grunder1

Referenser:

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Läsfakta som biter!?

Forskning visar att :

  • 80 % av vårt ordförråd kommer från tryckt text
  • En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 – 7000 ord.
  • En sjuttonåring som har läst och/eller lyssnat regelbundet på texter har ca 50 000 – 70 000 ord i sitt ordförråd.
  • En sjuttonåring som inte läst och/eller lyssnat till texter har bara ca 15 000 – 17 000 ord i sitt ordförråd

Så visst gör läsningen skillnad!

För att klara sitt dagliga liv som vuxen behöver man ha ett ordförråd på minst 50 000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, kunna hänga med i nyhetssändningar och förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet.

(Källa: Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs universitet
Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms universitet)

1a mars gav programledare och författaren Ola Lindholm oss en mycket pedagogisk förklaring för varför vi ska läsa själva och läsa för våra barn. Med hjälp av klossar förklarade han skillnaden i läsförståelse mellan barn som läser och blir lästa för och de som inte gör det. Journalisten Susanne Delastacia har lagt upp klippet som du kan se på Aftonbladets webb.

klossar_varför det är viktigt att läsa

Länk till Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22362166.ab

Att skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Så står det i kursplanen för svenska och svenska som andra språk, nästan… För att vara exakt så står det så här i kursplanerna för de olika ämnena:

  • Modersmål (sid 89): Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Svenska åk 1-3 (sid 223): Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Svenska åk 4-6 (sid 224):  Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Svenska åk 7-9 (sid 225):  Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Svenska som andraspråk åk 1-3 (sid 240): Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Svenska som andraspråk  åk 4-6 (sid 241):  Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Svenska som andraspråk åk 7-9 (sid 243):  Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Handen på hjärtat. Känner du dig bekväm med att undervisa i just detta momentet? Är det ett moment som ingår i din undervisning? Hur blir det att bedöma en elevtext där ord, bild och ljud samspelar?

Jag har många kollegor som är mycket kunniga på dessa områden. Vore det inte fantastiskt om vi kunde erbjuda en kurs med fokus på just detta moment!? En kurs där man träffas 3-4 gånger under lika många veckor. En kurs där deltagaren möter olika kursledare, var och en expert på sitt moment. En kurs där delarna tillsammans utgör en helhet. Eller en hel studiedag med de olika momenten. Det kan handla om bilderböcker där man tittar på hur bildens egna egenskaper samt hur bilden fungerar i förhållande till texten. Bilderböcker kan vara mer eller mindre avancerade. En del passar våra yngsta elever, en del passar tonåringar. Givetvis även tips på bilderböcker som finns att låna på Cirkulationsbiblioteket. Ett annat moment skulle kunna utgöras av hur man på datorn eller sin lärplatta skapar texter där ord, bild och ljud samspelar. Hur dessa tre komponenter kan kombineras för olika budskap. Vilka program och/eller appar man kan använda och vilka av dessa som finns i stadens programbank. Ett tredje moment skulle kunna vara att göra enkla kortfilmer i iMovie som är ett berättande med ord, bild och ljud i samspel. Ett fjärde moment skulle kunna vara hur jag i undervisningen arbetar för att lära eleverna att utveckla sina texter; det som kallas textutvecklande drag. Ett arbete som kan ske utifrån att läraren modellerar, eleverna prövar parvis och/eller bearbetar sina texter på egen hand. Allt beroende på elevens förmåga och ålder.

Vad tycker du?

De här tankarna är under utveckling. Har du förslag som vi kan ta hjälp av? Förslag till hur en sådan kurs skulle kunna se ut. Har du erfarenheter av att arbeta med dessa moment i din undervisning och reflektioner kring detta? Ta kontakt med mig och berätta mer!

Referenser:

Skolverket (2011). Kursplan i svenska

4 timmar och 31 anmälda

Adrienne Gear drar!

Nu har jag mejlat anmälningslänk till läs- och språkutvecklarna som har första tjing på att få delta. I och med att vi denna gången är i Bolindersalen så finns det plats för 100 deltagare så det kommer att finnas plats för några som bara är intresserade. Jag har gjort inställningarna så att flera kan anmäla sig än vad som får plats. Detta bara för att jag ska ha reserver om några får förhinder.

Jag har skrivit om Adrienne och hennes böcker i tidigare inlägg, t.ex. 1a mars – Adrienne Gear!?, 26e februariAtt skriva faktatexter, 29e januari - Bilderböcker, 28e januari - Den som väntar på något gott…

Riktigt häftigt att vi får tillfälle att lyssna på Adrienne Gear. Riktigt häftigt att vi är så många som är så intresserade!

Å så undrade några vad vi lärde oss…

En hel del. Faktiskt imponerande med tanke på att det var ett kort frukostseminarium.
Ja, jag talar fortfarande om Kristinas föreläsning i förra inlägget.

Kristina började med en vits och en uppmaning till oss att lista vad som krävdes för att förstå det roliga. Livliga diskussioner utbröt och vi ringade in faktorer som kulturell bakgrund, ålder, omvärldskunskap och språkkunskaper. Vi fick lära oss att det går snabbast att lära sig ett nytt språk om man är i åldern 8-11 år. Orsaken är att barn i den åldern utvecklas starkt kognitivt samtidigt som skolans språkkrav är måttliga.

Kristina redogjorde för begreppen vardagsspråk och skolspråk. Vi vet att skolspråket många gånger är en utmaning även för elever med svenska som modersmål. Varje stadieövergång innebär ökade krav både kognitivt och språkligt. Här passar en liten utvikning. Forskaren Jeanne Chall myntade begreppet the 4th grade slump. Hon upptäckte att elever i 9-års åldern plötsligt läste mindre och verkade att ha svårt för att läsa utan att de hade några särskilda läs- och skrivsvårigheter. Forskare bjuder oss på flera tänkbara orsaker till detta. En av dessa handlar om att tidpunkten när läsaren går från ”att lära sig läsa” till att ”läsa för att lära” är mycket kritisk. Texterna med dess ordförråd och språk blir svårare och kognitivt mer krävande vilket ställer större krav på läsaren. Läsarens förkunskaper blir i större utsträckning avgörande för läsningen och läsförståelsen. Här är ett exempel som används för att visa detta.

Jones sacrificed and knocked in a run.

Att läsa meningen och förstå enskilda ord är inte svårt för den som kan engelska. Att förstå meningen är däremot svårare. Vi får fenomenet att en svag läsare med goda kunskaper om amerikansk baseboll förstår vad det står samtidigt som en god och erfaren läsare inte förstår. För att förstå meningen behöver läsaren veta betydelsen av Jones, sacrifice, knock in och run. Alla är speciella sporttermer. Jones syftar på slagträt. Knock in handlar om att hinna göra hela rundan och få poäng för det. Sacrifice är när den som slår gör det på ett sådant sätt att spelarna hinner till nästa stopp. Run motsvarar ett helvarv.

Har du svenska exempel på något liknande så dela gärna med dig!

Kristina pekade på att den största skillnaden mellan talat och skrivet språk utgörs av omfattningen av ord som används. I skrivet språk används ett mycket större ordförråd. Psst! Det är därför det är så viktigt att läsa, läsa högt för våra elever, läsa högt för våra egna barn och läsa själva!

Vi fick lära oss vad en nominalisering är. Det är när verb och/eller adjektiv transformeras , görs om, till substantiv. En text som innehåller många nominaliseringar är svår att läsa och förstå. Kristina bjöd oss på ett antal exempel för att göra detta tydligt. Jämför dessa två meningar så förstår du problemet med nominaliseringar.

Torkan var mycket långvarig och väldigt många människor fick svälta.

Torkans långvarighet orsakade massvält.

Avslutningsvis talade Kristina också om olika moment och delar i ett språkutvecklande arbetssätt; vilket är särskilt intressant för oss som alla leder en  mängd olika kurser. Det räcker att titta i vår kurskatalog så framgår det tydligt vilken bredd vi har på våra kompetenser.

De områden Kristina tog upp var:

språkutvecklande arbetssätt2

Att ha ett språkutvecklande arbetssätt är centralt för oss alla. Alla är inte språklärare men vi kan alla arbeta språkutvecklande i våra respektive ämnen. Distinktionen mellan att vara språklärare och arbeta språkutvecklande är central. Ja, den tar vi med oss för vidare tänk och diskussioner. Tack än en gång Kristina!

Här hittar du Mediotekets grundskolekatalog (våren 2016).

Kollegialt lärande och så lite språk förstås

Vi på Medioteket arbetar mycket med kollegialt lärande, inte bara på våra kurser utan även med oss själva. Vi har interna utbildningsdagar med många olika inriktningar. Det kan handla om våra egna så kallade ”Lära av varandra” dagar likaväl som med externa föreläsare. Förra veckan var vi ett gäng som fick en duvning i mediestrategisk planering med underrubriken   Planera strategiska kommunikationsinsatser utifrån problem, syfte, målgrupp samt möjliga medier och framställningsformer. Tidigare har vi haft externa föreläsare kring presentationsteknik, skriva för webben och nu hoppas jag att det ska bli ett tillfälle kring att skriva på twitter också. Det är ett utvecklingsområde för mig även om jag har kollegor som rattar twitter utan problem. Det senaste vi lägger in är frukostseminarier. Dessa är korta föreläsningar på 30-45 minuter tillsammans med morgonfikat.

Idag hade vi en kollega från FoU-avdelningen, Kristina Ansaldo, som föreläsare på dagens frukostseminarium. Kristina bjöd oss på en introföreläsning för ökad medvetenhet kring hur vi på Medioteket kan arbeta språkstöttande med flerspråkiga elever. Fokus låg på ”Tänkbara språkliga svårigheter för andraspråkseleven – vad i språket kan hindra en gynnsam inlärning och skolutveckling? Vad behöver dessa elever få stöttning i inom mitt område? Vad ska man tänka på och kan det fungera praktiskt?

 Det är otroligt vilken kunskapskälla vi har bland våra kollegor. Tillsammans utgör vi en riktig guldgruva för kunskap, lärande och erfarenheter. Kristina drog ett tjugotal åhörare bland oss som arbetar på Medioteket. Hon bjöd oss på en riktig duvning av vad som kan vara aktuellt ur andraspråkperspektiv relaterat till våra kurser för lärare. Kristina var experten på andraspråksperspektivet och vi på de expertområden vi representerar. En mycket lyckad kombo! Kollegialt lärande på hög nivå!

KristinaA1gruppbild
Det finns alltid något att skratta åt!
KristinaA2
När frukostseminariet var slut så var vi några som hade fler frågor till Kristina.

.
Stort tack till Kristina Ansaldo och det jobb du lagt ner för att bidra till vår kompetensutveckling på detta ämnesområde!