Å så undrade några vad vi lärde oss…

En hel del. Faktiskt imponerande med tanke på att det var ett kort frukostseminarium.
Ja, jag talar fortfarande om Kristinas föreläsning i förra inlägget.

Kristina började med en vits och en uppmaning till oss att lista vad som krävdes för att förstå det roliga. Livliga diskussioner utbröt och vi ringade in faktorer som kulturell bakgrund, ålder, omvärldskunskap och språkkunskaper. Vi fick lära oss att det går snabbast att lära sig ett nytt språk om man är i åldern 8-11 år. Orsaken är att barn i den åldern utvecklas starkt kognitivt samtidigt som skolans språkkrav är måttliga.

Kristina redogjorde för begreppen vardagsspråk och skolspråk. Vi vet att skolspråket många gånger är en utmaning även för elever med svenska som modersmål. Varje stadieövergång innebär ökade krav både kognitivt och språkligt. Här passar en liten utvikning. Forskaren Jeanne Chall myntade begreppet the 4th grade slump. Hon upptäckte att elever i 9-års åldern plötsligt läste mindre och verkade att ha svårt för att läsa utan att de hade några särskilda läs- och skrivsvårigheter. Forskare bjuder oss på flera tänkbara orsaker till detta. En av dessa handlar om att tidpunkten när läsaren går från ”att lära sig läsa” till att ”läsa för att lära” är mycket kritisk. Texterna med dess ordförråd och språk blir svårare och kognitivt mer krävande vilket ställer större krav på läsaren. Läsarens förkunskaper blir i större utsträckning avgörande för läsningen och läsförståelsen. Här är ett exempel som används för att visa detta.

Jones sacrificed and knocked in a run.

Att läsa meningen och förstå enskilda ord är inte svårt för den som kan engelska. Att förstå meningen är däremot svårare. Vi får fenomenet att en svag läsare med goda kunskaper om amerikansk baseboll förstår vad det står samtidigt som en god och erfaren läsare inte förstår. För att förstå meningen behöver läsaren veta betydelsen av Jones, sacrifice, knock in och run. Alla är speciella sporttermer. Jones syftar på slagträt. Knock in handlar om att hinna göra hela rundan och få poäng för det. Sacrifice är när den som slår gör det på ett sådant sätt att spelarna hinner till nästa stopp. Run motsvarar ett helvarv.

Har du svenska exempel på något liknande så dela gärna med dig!

Kristina pekade på att den största skillnaden mellan talat och skrivet språk utgörs av omfattningen av ord som används. I skrivet språk används ett mycket större ordförråd. Psst! Det är därför det är så viktigt att läsa, läsa högt för våra elever, läsa högt för våra egna barn och läsa själva!

Vi fick lära oss vad en nominalisering är. Det är när verb och/eller adjektiv transformeras , görs om, till substantiv. En text som innehåller många nominaliseringar är svår att läsa och förstå. Kristina bjöd oss på ett antal exempel för att göra detta tydligt. Jämför dessa två meningar så förstår du problemet med nominaliseringar.

Torkan var mycket långvarig och väldigt många människor fick svälta.

Torkans långvarighet orsakade massvält.

Avslutningsvis talade Kristina också om olika moment och delar i ett språkutvecklande arbetssätt; vilket är särskilt intressant för oss som alla leder en  mängd olika kurser. Det räcker att titta i vår kurskatalog så framgår det tydligt vilken bredd vi har på våra kompetenser.

De områden Kristina tog upp var:

språkutvecklande arbetssätt2

Att ha ett språkutvecklande arbetssätt är centralt för oss alla. Alla är inte språklärare men vi kan alla arbeta språkutvecklande i våra respektive ämnen. Distinktionen mellan att vara språklärare och arbeta språkutvecklande är central. Ja, den tar vi med oss för vidare tänk och diskussioner. Tack än en gång Kristina!

Här hittar du Mediotekets grundskolekatalog (våren 2016).

1 kommentar

  1. kristina, 4 mars 2016

    Tack själv Toura för att jag blev inbjuden!
    Det är så givande att vi möts och tar del av denna bredd som finns, på så vis utvecklas vi och kan även utveckla och fördjupa inom våra respektive områden.

    Vi på Språkforskningsinstitutet, FoU har bl. a i uppdrag att stötta lärare och skolor kring undervisning av nyanlända och flerspråkiga elever. Så titta gärna in på http://www.pedagogstockholm.se/sprakutveckling/sprakforskningsinstitutet/
    om du som läsare vill veta mer.

    hälsar
    Kristina

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.