Läsning i matematik

Det är rubriken på kapitel 9 i Läsundervisningens grunder. Boken tar upp så många viktiga aspekter på just läsundervisning så jag kommer att skriva flera inlägg utifrån olika kapitel. Detta är definitivt en ”måste läsas” bok!

Kapitlet Läsning i matematik är skrivet av Cecilia Segerby som är doktorand i matematikdidaktik vid Malmö högskola och har fokus på hur elevers förståelse i matematik kan främjas av skrivövningar kopplade till lässtrategier. Spännande, eller hur!?

Även om jag inte undervisar en klass så minns jag hur matteböckernas texter ser ut. Korta texter med få ledtrådar. I texterna hittar eleverna siffror, symboler, bilder och ibland också grafer och diagram. Att texterna är så korta och siffrorna integrerade har gett en del roliga exempel genom åren. Jag minns exempel på texter som bestod av tecken på ett främmande, för eleverna okänt språk med siffror integrerade. Ändå kunde eleverna se hur de förväntades räkna ut uppgiften. Tyvärr hittar jag inte exemplet just nu. Har du kvar det? Mejla mig i så fall gärna!

Lässtrategier nämns endast i ämnena modersmål, svenska och svenska som andraspråk. Cecilia menar att läsningen i matematik skiljer sig åt jämfört med läsning av andra sorters läsning vad gäller avkodning och läsförståelse.

Läsriktning

Till att börja med visar Cecilia hur avkodningen inte alltid sker från vänster till höger som är vår gängse läsriktning. I matematik kan vi behöva läsa från höger till vänster som på en tallinje. I en tabell kan läsningen förväntas ske nedifrån och upp eller diagonalt som i grafer.

Läsförståelse

Alla ämnen har sina ämnesspecifika ord och begrepp, så ock matematikämnet. De matematiska begreppen är ofta mer abstrakta i matematik än i andra ämnen med få beskrivningar av betydelse. Det finns många ord, termer, där betydelsen skiljer sig från när man använder samma ord i vardagsspråket.

Termer
Cecilia ger oss exempel på sådan begrepp där betydelsen skiljer sig åt. Här återger jag några exempel.

Betydelsen i matematiken
Ord i vardaglig betydelse
rymmer = får plats flyr
volym = hur mycket något rymmer t.ex. ljudvolym eller hårvolym
axel = axel i diagram kroppsdel
tal = en uppgift i matematiken, ett räkneexempel anförande, yttrande

Ord kan även ha olika betydelse i ämnet matematik. En tabell kan vara en förteckning över t.ex. antal  eller exempel. en tabell kan också syfta på en multiplikationstabell som exempelvis 4:ans tabell, 1×4=4, 2×4=8 osv.

Symboler
Symboler används flitigt i matematiken. Symbolerna kan vara numeriska och icke-numeriska. De förra är exempelvis 1,2 och 3. De senare är exempelvis tecken som + och -. Cecilia fann i en studie av elever i årskurs 3 och 4 att flertalet av eleverna hade utvecklat en speciell lässtrategi när de läste texter som innehöll symboler. Ofta fokuserade eleverna symbolerna i stället för innehållet i texterna och drog felaktiga slutsatser.

Cecilia ger oss exempel på hur symboler kan ha olika meningsskapande funktion i matematik och i text. Additionsteckenet är ett sådant exempel där hon tar upp exemplen med sammansatta ord. Hund + valp = hundvalp kan jämföras med 1 + 2 = 3.

Illustrationer
Nästa område gäller illustrationers betydelse. Illustrationer kan vara dekorativa, relaterade men inte väsentliga men de kan också vara väsentliga.

  • De dekorativa har som uppgift att vara just dekorativa och lätta upp en sida.
  • En illustration som är relaterad men inte väsentlig upprepar idén som ges i texten utan att eleven egentligen behöver använda informationen som illustrationen ger.
  • Väsentliga illustrationer kräver att eleven behöver förstå både innehållet i texten och i illustrationen annars kan denne inte lösa uppgiften.

Det här innebär att en matematisk text är multimodal!

Lässtrategier
Cecilia presenterar hur hon har arbetat med RT, reciprocal teaching, i sin undervisning för att lära sina elever att använda lässtrategier på ett effektivt sätt i matematikämnet. Detta ingår också i hennes interventionsstudie i åk 4. Hon matchar de fyra strategierna i RT med de fem förmågor som matematikundervisningen ska bidra till att utveckla enligt läroplanen (Skolverket 2011, sid. 63).

Cecilia beskriver hur hon använder lässtrategierna för olika moment i matematikundervisningen. Hon rekommenderar att vi bygger upp en ordlista som successivt utvecklas. Hon lyfter att en siffra också kan vara ett tal precis som en bokstav kan vara ett ord. Hon föreslår att vi tillsammans med eleverna bygger tankekartor för att aktivera förförståelsen, utveckla ord- och begreppsförrådet samt övervaka den egna förståelsen. Du kan läsa mycket mer ingående om hur man som lärare kan arbeta i åk 1-3 med att förutspå, klargöra och reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta.

Sammanfattningsvis fångar Cecilia Segerby något mycket väsentligt när hon studerar läsning i matematik. När jag läst hennes text vill jag genast läsa mer om detta! Mitt förslag till dig som undervisar i åk 1-3 är att läsa kapitel 9, låta dig inspireras till nytt tänk och sedan börja arbeta med läsning och läsförståelsestrategier i matematik. Sedan måste du bara mejla mig och berätta om dina erfarenheter!

lasundervisningens-grunder1

Referenser:

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.