Visar alla blogginlägg från: maj 2016

Utveckla PS!?

Det är mycket arbete med PS, PedagogStockholm! Många frågor att arbeta med.

Att skapa värden är en central fråga. Häromdagen deltog jag i ett möte med webb byrån Creuna, kollegor och bloggare från PS redaktion och kommunikatörer från Utbildningsförvaltningen. Vi jobbade intensivt, diskuterade och hann lite flams också. I fokus stod frågan vilka värden vi kan identifiera för PS, PedagogStockholm. Vi problematiserade vad som behöver vara med, vad som irriterar och vilka olika lösningar som finns. Vi arbetade med post-it lappar i ett flerstegsupplägg och bollade med termer som supportlina, SharePoints, call to action, nyckeltal och många fler. Riktigt roligt blev det när Monica skrev top notch. Med lite hjärnsläpp blev stavningen mycket kreativ! Ja, det var ett rolig eftermiddagsmöte!

Creuna2

Vilka tankar, idéer och förslag har du för PS? Något som fattas på PS? Något som kan bli bättre? Kanske finns det något vi kan förverkliga!?

Vill du börja blogg så tycker jag att du ska kontakta redaktionen!

Bilderboken – tryckt eller som app?

Är det någon skillnad? Vad föredrar du? Vilka begränsningar respektive möjligheter erbjuder de?

Jag har personligen inte funderat över detta förrän jag häromdagen läste artikeln Picture Books in the Digital Age av Serrafini, KachorskyAguilera (2016). En bilderboksapp erbjuder förstås andra möjligheter än en tryckt text. Frågan är vilka skillanderna är och vilka för- respektive nackdelar de två formaten bjuder på?

Artikeln synar tre särdrag för bilderböcker som appar. De synar aspekter som rör bilduppslag, övergångar och bläddring samt interaktionen med läsaren (tableau, transitional, interactive). Författarna problematiserar och diskuterar hur olikheterna i tryckt respektive digital text påverkar läsupplevelsen. Vanligtvis gäller att

”[…] a type of software applicaton that consists of picture book content in a digital shape and is downloaded […] (Serrafini, Kachorsky &  Aguilera 2016:509).

Tillgängligheten är oftast större än för andra e-böcker i och med att bilderboksapparna inte är beroende av ett specifikt verktyg som exempelvis läsplattan Kindle. Däremot förutsätter de en digital plattform som en lärplatta. Utöver e-böckernas digitalt visade text, bilder och navigationsikoner erbjuder bilderboksappar möjligheter till en utveckla interaktion med hjälp av andra val och läsvägar.

Siduppslag (tableau). Bilder ändras när de ska användas och visas digitalt. Vid en första blick kanske det inte märks men titta exempelvis på ett dubbelsidigt uppslag. I ett digitalt format måste bilderna på något sätt anpassas till skärmbilden som visas. Bilduppslag kan i en app bara se ut på ett sätt. Antingen ser läsaren en sida eller flera. Visas flera siduppslag så minskar storleken och kan bli svårläst. Oftast visas en sida i taget. Bilder ligger på en sida och kan inte sprida sig (bleed) och flyta över (spread) på nästa sida på det sätt som de kan i bokform.

I en bokapp kan man lägga till klickbara länkar som leder vidare, länkar som sätter på alternativt stänger av ljudet eller som bara låter. Det kan handla om en bil som tutar, en fågel som kvittrar och liknande. En annan möjlighet är att kunna lyssna på en uppläsning av texten och här kan läsaren ofta välja på olika språk.

Övergångar och bläddring (transitional). När vi läser en tryckt bok vänder vi blad för att komma vidare. I samband med att vi vänder blad uppstår ett ljud när pappret prasslar. I appar är det vanligt att man lagt till ett bläddringsljud för att markera att läsaren vänder blad. Bläddringsljudet kan vara något som ska låta som att man bläddrar i papper men det kan också vara ett distinkt ljud som en signal.

Läsarinteraktion (interactive). I den tryckta boken utgörs interaktionen av läsarens tänkande och bläddrande. I en bokapp kan det finnas index som översiktligt visar boksidorna i en rullist där läsaren kan hoppa fritt mellan olika sidor. Där kan också finnas hot spots som är områden där läsaren kan klicka eller nypa ihop alternativt isär med fingrarna för att få en viss effekt. Det kan handla om att höra ljud, se animeringer och filmer eller läsa mer utförlig information. De interaktiva funktionerna kan också leda läsaren vidare ut på nätet eller till sociala medier. Här får vi fråga oss om interaktiviteten har ett mervärde eller bara utgör en distraktion för läsaren. Effekten kan förstås vara olika mellan olika individer. Kanske kan vi uppleva effekten av interaktivitet olika beroende på vår egen dagsform. När man är trött kan det vara svårare att hålla fokus och därmed lättare att glida vidare bort från det man började läsa.

Det finns förstås för- och nackdelar med allt. Bilder i tryckta böcker kan ha olika framtoning. De kan vara glansiga men också matta. I digital form är det svårt att få fram den matta yta som den tryckta formen kan erbjuda. Skärmen i sig ger bilder en glansig yta. Vissa funktioner som kan framstå som fördelaktiga och eftersträvansvärda kan för en del bli distraherande. Interaktiva funktioner kan bryta av läsarens läsning på ett sätt som stör själva läsningen. Tittar vi närmare på och jämför samma bilderbok i tryckt och i appformat kan vi se att justeringar och anpassningar mellan format kan leda till stora förändringar i själva berättandet.

Fördelar kan vara lättheten att slå upp ord, möjligheten att förstärka intryck med ljud, animeringar, videofilmer, komplettera med mer fakta och förstorade bilder så detaljerna syns bättre. Andra mervärden är möjligheten till uppläsning på olika språk, musik, ljudeffekter. Ja, det som kan ses som nackdelar kan i vissa sammanhang och för vissa läsare vara fördelar. Enligt artikelförfattarna är det ofta så att läsaren av den tryckte boken också gärna läser boken i appform vilket ger oss nyttan av upprepad läsning och därmed upprepad bearbetning av texten. För att öka medvetenheten hos läsarna är det bra att lägga in moment i undervisningen när eleverna får jämföra samma bok i tryckt format och i appformat. Kritisk läsning ökar medvetenheten hos läsarna. Det gäller när den kritiska läsningen synar innehåll likväl som yttre layoutmässiga och funktionella drag.

Referenser:

Serrafini, Kachorsky &  Aguilera (2016). Picture Books in the Digital Age. I The Reading Teacher. , Vol. 69, nr 5, March/April 2016, s 509-512.

Exempel på bilderböcker som appar:

Mulle Meck; författare George Johansson, illustratör Jens Ahlbom: Mulle Mecks första bok Bilar (kostnadsfri i appstore) och så har du Mulle Mecks hemsida.

När farfar blev ett spöke (30 kr i appstore). Du kan läsa om appen samt se och höra ett avsnitt ur boken på webbsidan Pappas appar.

Stina Wirsén. Vem bestämmer? (kostnadsfri i appstore) Appen innehåller möjligheter till köp inuti appen.

Glimtar

Glimtarna kommer ur apparna för Mulle Mecks första bok bilar, Vem bestämmer? och När farfar blev ett spöke.

Första bilden visar en sida ur När farfar blev ett spöke. Till vänster är bilden som den visas i appen. Texten blir uppläst sida för sida. Till höger ser du hur läsaren kan ta fram en översikt på sidorn i bokens app för att snabbt kunna bläddra fram till en annan sida.

farfar2bilder

I Stina Wirséns bokapp Vem bestämmer? blir texten uppläst om vi vill. Uppläsningen går att stänga av genom att klicka på figuren i övre högre hörnet. Någon annan interaktivitet finns inte.

Vem3

Mulle Meck första bok bilar finns ingen uppläsning utan vi får läsa själva. Det finns några ljud på ett par ställen. Det är allt.

mulle meck

Stort tack till mina kära kollegor Kia, Katrin och Elisabet som har bidragit med tankar, reflektioner och förslag! Dagliga samtal, med er nämnda men också alla er onämnda kamrater, gör min arbetsplats, Medioteket, till en fantastiskt kreativ och dynamisk arbetsplats där jag lär nytt varje dag.

Fanfar för Cecilia Peña!

Har du hört? Jag tänker på att årets svensklärarpris gick till Cecilia Peña. Hon är lärare i svenska och engelska och arbetar på Nya Elementar i Bromma. Aretemeriterad för sin lärarskicklighet. Cecilia är också författare av läromedel i svenska på förlaget Sanoma Utbildning.

Tänk att årets pris gick till en av våra stockholmslärare! När vi talar om skolan är det viktigt att komma ihåg och lyfta fram alla duktiga lärare som finns och arbetar på våra skolor!

Jag har haft nöjet att träffa Cecilia i många olika sammanhang och vet att detta var ett bra val av lärare. Cecilia är en aktiv lärare som arbetar på många fronter. Det är ämnesdidaktisk utveckling, arbete med att kombinera teknik med hennes ämnen, utveckling av läsundervisningen och ett stort intresse för att använda forskning för att utveckla den egna undervisningen. Senaste året deltog Cecilia i min bloggkurs och fick sina elever att nappa på bloggandet i litteraturundervisningen. När klassen arbetade med boken Pojkarna av Jessica Schiefauer och i samband med det skrev ett antal inlägg på sin blogg så fick de en dag ett mejl från författaren själv som hade råkat hitta deras blogg och bara ville berätta hur imponerad hon var av att läsa deras inlägg.

Du kan höra två tidigare intervjuer med Cecilia om du går till Svenskrummets podcast. Det är avsnitt nr 8 och 11.

Vill du hellre träffa Cecilia och höra henne berätta om hur hon arbetar med stöttning och strategier för läsförståelse så kan du göra det på Bokmässan i Göteborg i september. Där kommer hon att hålla ett minseminarium i förlaget Sanoma Utbildnings monter.

Vill du läsa mer samt se en bild på Cecilia så läs pressmeddelandet HÄR.

Avslutningsvis vill jag bara säga GRATTIS Cecilia!

Koncept: berättande

Jag har tidigare skrivit inlägg om hur vi arbetar med att utveckla idén. De inläggen skrevs 10 mars 2016 samt 15 december 2015.

Idag har vi låtit våra kollegor prova ett nytt koncept som vi arbetar med. Arbetsnamnet är Koncept: berättande. Tanken är att det ska kunna utgöra en hel studiedag för lärare som vill få idéer hur man kan arbeta kring kursplanemålet att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. En teaser!

I korta drag har dagen varit indelad i fyra workshopar. Allt arbete har skett parvis. Kia började med att presentera bilderböckerna som vi deltagare kunde välja mellan. Kia lyfte också olika aspekter av hur bild och text kan samspela. Bilder kan förstärka, motsäga och/eller utveckla det som står i texten. Här ser du titlarna vi hade att välja på.

5 titlar koncept berättande_160523

Elisabet lät oss prova att utifrån våra respektive bilderböcker skapa en trailer i iMovie. Katrin utmanade oss med att arbeta i appen Puppet Pals. Nej, vi använde inte figurerna som finns i appen utan lärde oss att använda foton vi själva tog i vår bilderbok för att animera och omformulera berättelsen. Min egen workshop handlade om skriftligt berättande. Efter en kort genomgång fick deltagarna i uppgift att utveckla en mening och skapa fördjupning eller läsarrelation. Kamraterna visade sig ha oanade litterära talanger!

Det som fattades var ett pass för att diskutera och belysa vad som hände med vårt berättande i de olika verktygen. Vi hann bara kort gå in på våra egna erfarenheter och upplevelser från dagen. I och för sig kommer vi att göra en utvärdering men vi anser att en gemensam diskussion kunde ha gett oss mer. det är något vi kommer att lägga in när vi gör det här i skarpt läge, dvs. med lärare på en skola.

Personligen tycker jag att det är givande för deltagarna och utvecklande för oss som höll i workshoparna att samarbeta enligt den här modellen. Vi kompletterar varandra men fungerar också som kritiska vänner vilket ger input till hur vi kan skruva upplägget. Roligt har vi också haft!

En annan reflektion kring dagen handlade om att vi i vår introduktion också måste ta med information kring vad som gäller när man använder t.ex. bilder och text i befintliga bilderböcker. Det går bra att labba och experimentera men man får inte publicera egna verk där man har använt andras bilder.

25 maj 16

Tre konkreta exempel

translanguaging i undervisningen. Nytt nummer av min allra bästa månadstidning, The Reading Teacher, ligger på mitt vardagsbord. Alltid fylld med lockande artiklar! Först läst blev Making meaning through translanguaging in the literacy classroom av Pacheco och Miller. Den hör till kategorin Teaching Tip och beskriver i sin artikel tre konkreta exempel på translanguaging. Utgångspunkten är att flerspråkighet är en unik styrka hos individen.

[…], translanguaging pedagogies encourage students to draw from all of their linguistic resources (Garcia & Kleifgren, 2010. I Pacheco & Miller 2016)

Det finns flera fördelar med undervisning som karakteriseras av translanguaging pedagogies som exempelvis att det:

  1. underlättar tillgången till elevens för- och bakgrundskunskaper.
  2. främjar inlärning av nya ord och en fördjupning av ordförståelsen
  3. stärker elevens förståelse av språkstrukturer
  4. utvecklar elevens metakognitiva medvetenheten

En svårighet för läraren med translanguaging pedagogies är när läraren inte talar elevens modersmål; vilket givetvis är det vanligaste. Hur kan då denne lärare göra? Pacheco och Miller beskriver tre konkreta exempel.

Ms. Gardner undervisade third grade (eleverna var 8-9 år vilket betyder att det motsvarade åk 2). I undervisningen brukar hon uppmärksamma eleverna på att rubrik och bilder i en text ger ledtrådar som underlättar förståelse och att göra förutsägelser om innehåll och handling. Nytt var att hon började lektionen med att dela ut självhäftande lappar till elevparen med ord som titel, författare, rubrik, bild, karta och diagram. Uppgiften eleverna fick var att försöka hitta så många exempel på detta som möjligt. Hon delade också ut tidningar på spanska, kinesiska, arabiska och engelska. Eleverna arbetade parvis både med tidningar på de språk de kunde och inte kunde. De formulerade hypoteser för vad som var vad i tidningarna på de olika språken. Läraren höll upp en tidning i taget och lät eleverna säga var de hittade vad och hur de kunde veta detta i de fall de inte kunde språket. Det här knöt ihop textvärldar utanför skolan med de som eleverna arbetade med i skolans undervisning, dessutom på deras respektive språk. Eleverna upptäckte och lärde sig att se att vissa textfunktioner finns i alla språk och att det går att hitta dem även i de fall man själv inte kan språket. De olika elevernas modersmål blev till ett stöd i det gemensamma arbetet med textfunktionerna och tidningstexterna; ett stöd även för läraren som enbart kunde engelska och därför behövde eleverna för att kunna läsa vad som stod i de utdelade tidningstexterna.

Ms. Little undervisade second grade (eleverna var 7-8 år) i ett tvåspråkigt område där spanska var elevernas modersmål; familjerna kom från Mexico samt Central Amerika. Läraren arbetade med att träna elevernas förmåga att sammanfatta engelska texter för att stärka deras läsförståelse. Eleverna fick skriva sammanfattningar på en text och de fick veta att deras sammanfattningar skulle användas som stöd för de elever som inte talade engelska. Eleverna började med att viskläsa texten Just a seed. Sedan delade läraren in eleverna i par efter deras språkkunskaper i spanska och engelska. Uppgiften var att parvis diskutera vad som händer med fröet, som texten handlar om, samt vad de olika karaktärerna i texten gör med fröet. Avslutningsvis fick de också skriva ner vad karaktärerna gjorde med fröet. På vänster siduppslag skrev de på spanska och på höger sida skrev de på engelska. Eleverna fick också jämföra sina beskrivningar och sammanfattningar och diskutera vad de kommit fram till. Att arbeta på både sitt första och andra språk gav eleverna möjlighet att reda ut missförstånd men också att använda sina förkunskaper. Arbetsgången var att först tala om innehållet, sedan identifiera viktiga aspekter och sist skriftligen sammanfatta texten. Allt arbete gjordes på spanska och engelska parallellt. I och med att elevparen hade olika språkkunskaper kunde de lära av varandra.

Ms. Camden´s preschool elever (barnen var 4-5 år) utgjordes av flerspråkiga elever som talade språk som spanska, nepalesiska, arabiska, karen, bahadini och kurdiska. Klassen deltog i ett forskningsprojekt kring att skapa tvåspråkiga e-böcker på iPads. De använde tre appar, Drawing app, Book Creator och iBooks. I den första appen fick barnen rita och skriva med fingrarna eller med en penna. I Book Creator fick de skapa multimediala texter med ord, bild (foton eller digitala bilder) och inspelat tal. Slutligen sparades deras verk ner i iBooks biblioteket. Barnen arbetade både självständigt och i små grupper. De arbetade i pass om 15-30 minuter. För att läraren och forskarna skulle lära känna barnen bättre och få autentiskt material att samtala om fick barnen ta med sig enkla digitala kameror och fota hemma och på fritiden. Bilderna de tagit användes i deras textskapande i förskolan. Fotona utgjorde också underlag för samtal där barnen använde både sina modersmål och engelska för att berätta om sina bilder och de personer, aktiviteter och miljöer som fanns med på bilderna. Arbetet synliggjorde dels barnens modersmål, dels deras liv hemma och bidrog till att flerspråkighet sågs som naturligt och spännande.

Att arbeta parallellt med modersmål och andraspråk stärker tvåspråkighet men utvecklar också elevernas språkliga resurser.

We believe that translanguaging pedagogies hold tremendous potential for creating classrooms rich with language, culture, and multiple perspectives that encourage both student and teacher learning. (Pacheco & Miller 2016: 537)

Hur gör du för att stärka inlärning och lärande på andraspråket, dvs. svenska? Jag är nyfiken på att höra om fler exempel från konkret undervisning!

Definition:

Translanguaging handlar om att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet.

Referenser:

Pacheco, M. & Miller, M. (2016). Making meaning through translanguagiing in the literacy classroom. I The Reading Teacher, Vol. 69, nr 5, March/April 2016, s 533-537

Mer som är på G!

Jag planerar för ett halvdussin kurser kring Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling under hösten. Den första kursen har jag lagt in måndagen den 15e augusti kl. 14-16.30 (ev. går jag ut med anmälningslänken redan före sommarlovet för 15/8; så be skolans läs- och språkutvecklare hålla utkik!). För att nå så många lärare i åk 1 som möjligt fortsätter jag med upplägget att kursen endast är ett tillfälle á 2,5 timmar. De som deltagit under innevarande läsår har varit mycket nöjda. Enda återkommande kommentaren har varit att de gärna sett att det varit fler kurstillfälle för att hinna fördjupa sig i det praktiska bedömningsarbetet. Jag funderar på att framöver erbjuda workshops med fokus på just den praktiska bedömningen. Vi får se vad jag hinner.

Jag har tänkt mig en eller två kurser kring NSL16, dvs. Nya Språket lyfter. Jag hoppas att den nya reviderade versionen är publicerad till höstterminens start. Det är främst avsnitt A, B och C som är reviderade, ja faktiskt helt nyskrivna. Det är jag och Maud, språk-, läs- och skrivutvecklare i Kungälv, som har skrivit fram undervisningsexemplen samt varit läsare och bollplank till en del av övriga reviderade texter. Huvudansvarig för revideringen var Caroline Liberg, professor vid Uppsala universitet. Det var oerhört intressant och lärorikt att få delta i revideringsprocessen.

Jag har lagt in två datum för textsamtalen som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Responsen var så positiv så vi måste bara prova, eller hur!?

Det blir också en ny seminarieserie med fokus på skrivande. Sex föreläsningar med fyra olika forskare! Spännande!? Just denna seminarieserie riktar sig i första hand till alla er som är lokala läs- och språkutvecklare ute på Stockholms kommunala grundskolor. Mer information kommer!

Information med anmälningslänkar mejlar jag ut till skolornas läs- och språkutvecklare så be denne att hålla koll och informera er kollegor så snart mejlet kommer. Det är alltid bråttom när mejlet kommer då det är först till kvarn som gäller. Oftast blir kurserna fullbokade inom någon dag eller två.

Hur kan vi balansera text och teknik?

Artikelförfattaren, Kristin Ziemke, protesterar i sin artikel Balancing Text and Tech mot ett antingen- eller tänkande kring texter och teknik. I stället förordar hon att vi ska erbjuda våra elever  texter i både tryckt och digital form. Vi ska också lära våra elever att läsa och röra sig i respektive textform. Det är sedan lång tid belagt att vi utvecklas till goda läsare genom:

  • Volym (läsa mycket)
  • Valfrihet (kunna påverka vad man läser)
  • Respons (delta i textsamtal samt ge och få respons)
  • Undervisning

Idag vet vi att det krävs explicit undervisning kring lässtrategier. Läsning är att tänka. På samma sätt behöver vi enligt artikelförfattaren undervisa och modellera hur läsaren bäst läser digitala texter. Det handlar om att navigera i text, använda länkar, stå emot alla distraktioner som förekommer i digitala medier. Anteckningar ser annorlunda ut. Post-it lapparna är ofta färgkodade och sparas på enheten.

Vi behöver utvidga vårt tänkande kring vad läsning är och hon föreslår att följande moment ska ingå i undervisningen:

  1. Mentor texts/Tech
  2. Anchor charts
  3. Thinksheets

Det första, mentor texts/tech, handlar om att läraren inte ska nöja sig med sin undervisning i lässtrategier och läsning och skrivande. Vår explicita undervisning i läsning och skrivande kan vi utveckla med exempel på bloggar, nätexempel på boktrailers, online diskussioner och liknande digitalt baserade literacy exempel som har hög kvalitet. Detta för att ge eleverna en idé om vad kvalitet är i digitala sammanhang.

Anchor charts kan liknas vid en anslagstavla där det viktigaste sätts upp. Det kan gälla exempelvis lässtrategier. Ett anchor chart ser ut som en plansch. Kristin Ziemke föreslår här att man skapar anchor charts som stöd för digitalt arbete.

Det tredje, thinksheets, handlar om att arbeta parallellt med papperstexter och digitala enheter. När eleven läser en text på papper så göra anteckningarna på en digital enhet och vice versa.

Kristin Ziemke föreslår att vi i undervisningen ska lära eleverna göra anteckningar kring närläsning av bilder och korta filmer. Genom att kombinera, ord, text, bild och media så utvecklar vi ett flerdimensionellt förhållningssätt till tänkande. Vi får fler möjligheter till respons på vad vi läser och skriver.

Text and Tech is not an either/or conversation; instead, literacy has become kaleidoscopic in nature. (sidan 33)

Hon tycker att vi ska ta alla möjligheter till att lära och låta våra elever interagera, svara, tänka och läsa av världen. Målet är att komma bort från indelningar av typen digital literacy, media literacy osv. och i stället fokusera på literacy.

Read, research, write, view, ask, create, share – and then do it alla again to leran more. (sidan 33)

Kristin Ziemke är lärare, lärarutbildare samt författare. Hon är en av författarna till Amplify: Digital Teaching and Learning in the K–6 Classroom (Heinemann) och Connecting Comprehension and Technology (Heinemann).

Referenser:

Ziemke, K. (2016). Balancing Text and Tech. i Literacy Today 2016, Volume 33, Issue 4, pp 32-33.

Vill du delta i boksamtal?

Jag funderar på att prova med boksamtal för de av er som är intresserade av att delta. Ett alternativ jag överväger är att bjuda in till textsamtal kring antologin jag skrev om i ett inlägg häromdagen, närmare bestämt 11/5. Jag har förmånen av att få 20 ex av antologin Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet skickade till mig kostnadsfritt. Detta tack vare Ewa Bergh Nestlog, fil.dr., forskare, lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet och författare. Ett stort tack till Ewa!

Antologin innehåller många intressanta artiklar. Själv tyckte jag särskilt mycket om Ewa Bergh Nestlogs artikel  Skriva för att lära och kommunicera kunskaper och temat in- och ut-texter. Vore riktigt roligt att få samtala kring och reflektera över den texten!

En annan bok jag funderar på att arrangera textsamtal för är Barn upptäcker skriftspråket av Dahlgren, Gustafsson, Mellgren och Olsson (2013). Alla som deltog i vinterns seminarieserie som fokuserade Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling fick boken. Nog vore det spännande att träffas för att diskutera boken och temat barn upptäcker skriftspråket!?

Ge mig gärna lite input! Låter det intressant? Kan ett tillfälle á 90 minuter vara lagom? Har du förslag att dela med dig av så tar jag tacksamt emot dem!

2 böcker

”Ut och in”

Nej, här gäller det inte kläder som hamnat ut och in utan det handlar om texter med olika didaktiska funktioner. Vi kan skriva för att utveckla och fördjupa våra egna tankar och själva få syn på hur de hänger ihop. Vi kan också skriva för att kommunicera med andra. Artikelförfattaren Ewa Bergh Nestlog presenterar och beskriver in-texter respektive ut-texter i sin artikel Skriva för att lära och kommunicera kunskaper (Bergh Nestlog & Fristedt 2016).

In-texter handlar om att rikta in sig på det egna tänkandet vilket medför att läraren behöver rikta in sig på elevens förståelse i ämnet och inte de rent språkliga aspekterna. Bergh Nestlog menar att läraren inte ska kommentera eller korrigera språkliga strukturer eller sådant som stavning. Ut-texter har som mål att bli lästa och förstådda av läsare varför en sådan text måste kunna stå för sig själv. Här står kommunikationen i fokus. Artikelförfattaren återger och förklarar den teoretiska modellen den dubbla dialogen. Denna modell bygger på en texttriangel med de tre hörnen:

  • Innehåll
  • Språkbruk som främjar dialog
  • Språk- och textstrukturer

På triangeln ligger dessutom två axlar:

  1. Interaktionsaxeln med ytterpoolerna skribenten/talare/jag respektive läsare/lyssnare/den andre.
  2. Konventionsaxeln med ytterpolerna utmaning av genren och normer och konventioner samt anpassning till genren och normer och konventioner.

Axlarna visar att skribenten väljer innehåll, språkbruk och strukturer för sin text med målet att nå läsaren. En ut-text är läsar- och genrebaserad vilket förutsätter att skribenten har klart för sig dels syftet med sitt skrivande, dels vem/vilka denne skriver för. Detta i sin tur kräver att läraren explicit undervisar om språk och texter i de olika skolämnena och hur dessa skiljer sig åt. Både in-texter och ut-texter kan bestå av verbaltext, bilder, figurer, diagram, tabeller samt ljud och rörliga bilder om texten är producerad i digitala medier. I artikeln återges en modifierad bild och överblick av in-texter och ut-texter och deras likheter och skillnader och den ser ut så här: bergh nestlog

(Bergh Nestlog & Fristedt 2016:26)

Personligen tycker jag att det var intressant med kombinationen av den dubbla dialogen och ovanstående överblick då de ger mig en tydligare bild av skribentrollen. Likaså sättet att tala om in-texter respektive ut-texter är för mig nytt och känns konkret och åskådligt.  Absolut läsvärd!

Det här var bara en kort teaser för att locka dig till läsning. Under referenser hittar du länken för att ladda ner antologin. Artikeln Skriva för att lära och kommunicera kunskaper handlar också om skrivdiskurser, dvs. föreställningar om skrivande, men det får vänta till ett senare inlägg.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. (2016). Skriva för att lära och kommunicera kunskaper. I Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Ladda ner artikeln från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922657&dswid=7280  eller direktlänk: ttp://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922657/FULLTEXT01.pdf, 160510.

Bergh Nestlog & Fristedt (2016). Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Linköping: Linnaeus University Press. Ladda ner från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922611&dswid=8551 eller direktlänk: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:922611/FULLTEXT01.pdf, 160510.

Två veckor kvar!

Vi har nu kommit överens om att jag tar bort filmen med Adrienne Gears föreläsning 27 maj. Det betyder att ni har två veckor på er att se föreläsningen. Du hittar föreläsningen i ett inlägg från 24e april.

Missa inte chansen!