”Ut och in”

Nej, här gäller det inte kläder som hamnat ut och in utan det handlar om texter med olika didaktiska funktioner. Vi kan skriva för att utveckla och fördjupa våra egna tankar och själva få syn på hur de hänger ihop. Vi kan också skriva för att kommunicera med andra. Artikelförfattaren Ewa Bergh Nestlog presenterar och beskriver in-texter respektive ut-texter i sin artikel Skriva för att lära och kommunicera kunskaper (Bergh Nestlog & Fristedt 2016).

In-texter handlar om att rikta in sig på det egna tänkandet vilket medför att läraren behöver rikta in sig på elevens förståelse i ämnet och inte de rent språkliga aspekterna. Bergh Nestlog menar att läraren inte ska kommentera eller korrigera språkliga strukturer eller sådant som stavning. Ut-texter har som mål att bli lästa och förstådda av läsare varför en sådan text måste kunna stå för sig själv. Här står kommunikationen i fokus. Artikelförfattaren återger och förklarar den teoretiska modellen den dubbla dialogen. Denna modell bygger på en texttriangel med de tre hörnen:

  • Innehåll
  • Språkbruk som främjar dialog
  • Språk- och textstrukturer

På triangeln ligger dessutom två axlar:

  1. Interaktionsaxeln med ytterpoolerna skribenten/talare/jag respektive läsare/lyssnare/den andre.
  2. Konventionsaxeln med ytterpolerna utmaning av genren och normer och konventioner samt anpassning till genren och normer och konventioner.

Axlarna visar att skribenten väljer innehåll, språkbruk och strukturer för sin text med målet att nå läsaren. En ut-text är läsar- och genrebaserad vilket förutsätter att skribenten har klart för sig dels syftet med sitt skrivande, dels vem/vilka denne skriver för. Detta i sin tur kräver att läraren explicit undervisar om språk och texter i de olika skolämnena och hur dessa skiljer sig åt. Både in-texter och ut-texter kan bestå av verbaltext, bilder, figurer, diagram, tabeller samt ljud och rörliga bilder om texten är producerad i digitala medier. I artikeln återges en modifierad bild och överblick av in-texter och ut-texter och deras likheter och skillnader och den ser ut så här: bergh nestlog

(Bergh Nestlog & Fristedt 2016:26)

Personligen tycker jag att det var intressant med kombinationen av den dubbla dialogen och ovanstående överblick då de ger mig en tydligare bild av skribentrollen. Likaså sättet att tala om in-texter respektive ut-texter är för mig nytt och känns konkret och åskådligt.  Absolut läsvärd!

Det här var bara en kort teaser för att locka dig till läsning. Under referenser hittar du länken för att ladda ner antologin. Artikeln Skriva för att lära och kommunicera kunskaper handlar också om skrivdiskurser, dvs. föreställningar om skrivande, men det får vänta till ett senare inlägg.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. (2016). Skriva för att lära och kommunicera kunskaper. I Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Ladda ner artikeln från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922657&dswid=7280  eller direktlänk: ttp://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922657/FULLTEXT01.pdf, 160510.

Bergh Nestlog & Fristedt (2016). Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Linköping: Linnaeus University Press. Ladda ner från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922611&dswid=8551 eller direktlänk: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:922611/FULLTEXT01.pdf, 160510.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.