Visar alla blogginlägg från: maj 2016

Vad är på G!?

För två veckor sedan träffades vi för att planera en heldag med David Mitchell. Har du läst hans bok Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar? Om inte kan du läsa de fem inlägg jag har skrivit under november – december 2015. Kontakten fick jag via Staffan Augustsson, kundansvarig på förlaget N&K. Stort tack Staffan!

Nu har vi hunnit ha en intensiv mejlkommunikation jag och David Mitchell och onsdagen den 17e augusti har vi bokat in David i K-aulan på Konradsberg. Det betyder att många kommer att få lyssna på David men samtidigt kommer många fler än de som blir inbjudna att inte få chansen. En grupp som har bjudots in är skolornas läs- och språkutvecklare. Dock finns det inte plats för alla utan det kan kanske bli knappt en fjärdedel av er läs- och språkutvecklare som blir erbjudna plats. Ja, som vanligt är det först till kvarn som gäller när jag mejlar er anmälningslänken. Ja, det kommer att vara kostnadsfritt för er som får en plats.

Det är den här boken han har skrivit och som föreläsningen delvis kommer att bygga på.

9789127143593_0_

Vet du att det finns en FB, Facebook, grupp som just nu diskuterar boken och dess olika kapitel? Gruppen heter Det pedagogiska läslyftet och administreras av  Magnus Blixt Therese Linnér, Lisa Eriksson, Annika Sjödahl och Sara Bruun. Jenny Edvardsson är gästmoderator för just boken Inkludering i skolan. Observera att jag gjort en justering och rättelse av vem som gör vad i FB-gruppen Det pedagogiska läslyftet! Varför inte delta i diskussionerna!?

Mycket är under planering och jag får återkomma om en del annat. Den som väntar på något gott …

VUG-grupp, dvs. verksamhetsutveckling

På mitt jobb arbetar vi med olika VUG-grupper. Varje år skrivs förstås verksamhetsplaner och arbetsplaner som i nästa led ska förkroppsligas. Nytt för i år är att det står inskrivet att vi i våra uppdrag ska arbeta med att utveckla insatser för nyanlända. Alla lärare har i sina uppdrag att anpassa sin undervisning efter elevernas förutsättningar, behov och intressen. Givetvis gäller detta med att anpassa verksamheten även oss som arbetar på Medioteket. Vi har nu en VUG-grupp för frågan kring nyanlända. Frågan gäller om vi kan göra något? Vad vi kan göra? Vem som kan göra vad? När vi kan göra något?

Jag har tänkt… och när jag i förra helgen sprätte täckbark i min häck så plingade det till…

Jag vill djupdyka i vad som händer när vi använder bedömningsstöd som NSL, Nya Språket lyfter, och Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling med flerspråkiga elever. En del av våra flerspråkiga elever är förstås nyanlända. Det finns många frågor att ställa! Ger dessa bedömningsstöd bra information till mig som lärare? Finns det problem i bedömningen? Var ligger i så fall problemen? Hur ser problemen ut? Vad krävs av läraren? Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling är från och med 1/7 i år obligatoriskt att använda i åk 1 för bedömning av elevernas läs- och skrivutveckling. Men – vad får jag veta – om jag får veta något – om de elever som är flerspråkiga och i någon grad nyanlända? Förresten, hur länge räknas man som nyanländ? 4 år?

Jag behöver nu ta reda på några saker som exempelvis: Var kan jag hitta mer kunskap om detta? Vem har tidigare djupdykt i frågan om bedömning med ovanstående bedömningsstöd av flerspråkiga alternativt nyanlända?

Jag vill problematisera själva bedömningsfrågan för denna elevgrupp för att ta med mig slutsatser och ny kunskap in i de kurser och föreläsningar jag leder kring NSL och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Målet är inte att utbilda mig till SVA-lärare utan just problematisera, perspektivisera och hitta kritiska punkter i själva bedömningen men också i språk-, läs-och skrivutvecklingen.

Jag hoppas på att alla ni kollegor där ute kan ge mig en hjälpande hand på vägen!

Att våga välja nya vägar

En ny kurs där konceptet är berättande med utgångspunkt i:

att skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Vi är några kollegor på jobbet som har tagit på oss att se vad vi kan göra för kurs utifrån ovanstående formulering i kursplanen för svenska. För någon vecka sedan träffades vi för att diskutera vidare samt höra vilka förslag vår kollega Kia har på bilderböcker vi kan använda. Ja, du undrar förstås vad kursen ska innehålla och hur upplägget är tänkt. Än så länge finns kursen bara i våra huvuden. Inget är bestämt för innehåll, omfattning, hur många moment som ska ingå, vilka av oss som ska genomföra osv. Det enda vi bestämt är att vi ska prova några moment på våra kollegor på Mediotekets Lära av varandra dag i maj.

I grova drag jobbar vi med att skapa några olika moment som exempelvis:

  • Bilderböcker: presentation av exempel på hur bild och text samspelar och förstärker varandra i bilderböcker
  • iMovie: att göra trailers med stöd i de bilderböcker som har i första momentet presenterats
  • Skapa en text i en app där jag kombinerar foton/bild med ord och ljud
  • Skriftligt berättande som också bygger på tidigare presenterade bilderböcker

Ja, vi kläcker idéer kring fler moment men som sagt är vi på idé- och utprövningsstadiet. En utgångspunkt är att använda ett halvdussin bilderböcker. Samma bilderböcker som presenteras i första momentet används sedan i övriga moment.

Hela kursen är en teaser för hur det skulle kunna gå till att arbeta med att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. Kursen förutsätter att deltagarna deltar i samtliga moment. Upplägget blir att kursledarna ger minilektioner följt av hands-on arbete i par. Den här kursen är ett pröva och se vad man skulle kunna göra. Vill man bli en fena på något särskilt så får man fortsätta med att gå på någon av våra ordinarie kurser.

koncept berättande

Spännande att se vilka av Kias förslag på bilderböcker vi väljer, tycker inte ni det också!?

Förresten så ska vi nog också ha med exempel på faktaböcker.