Clicks and clunks

Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoringsjälvövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2.

Läraren modellerar

Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. För att visualisera dessa  clicks and clunks tog läraren små pinnar (ex. glasspinnar) och satte på en symbol. I det här fallet en bil som kör respektive en bil som krockar. I stället för att kopiera bilden i artikeln gjorde jag en likartad och då ser det ut så här.

glasspinnnar clicks and clunks

Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Läraren läser samt tänker högt. För att modellera så väljer läraren att under sina tänka högt tillfällen ibland tänka något som inte verkar vettigt och då samtidigt hålla upp clunk-pinnen. Nu resonerar läraren för sig själv kring vad som gör att innehållet verkar konstigt. Eleverna får också komma in och hjälpa till och resonera och tänka högt. Ibland läser läraren sedan vidare för att några stycken längre fram återkoppla till clunk-stället och tänka högt kring hur denne nu förstår vad som menades.

Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Olika förslag på strategier för detta ges i artikeln. Dessa är:

  • avsluta meningen och gå tillbaka till ordet för att reda ut vad som skulle kunna verka vara en tänkbar förklaring
  • använd bilderna som stöd för att förstå innehållet
  • se på särdragen för texten för att förstå centrala tankar i innehållet
  • läsaren använder sina förkunskaper
  • försök att fastställa vad författaren kan tänkas syfta på
  • skapa en inre bild, mental picture, av huvudtankarna i texten
  • fokusera på hur dina förslag och tankar stödjer de centrala tankarna i texten

Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Clunks blir till clicks och eleverna deltar i processen, med stöd av läraren. Inledningsvis står läraren för frågor, resonerande och tänka högt men steg för steg förs arbetet över på eleverna. I början modellerar läraren en strategi i taget men går sedan gradvis över på att använda flera av självövervaknings-frågorna.

Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Något är fel. För att lösa sitt förståelseproblem kan läraren hänvisa till en bild på sidan, tänka på något annat ord som kan vara tänkbart, resonera kring vad som stod i meningen före osv. Läraren resonerar kring vad som verkar konstigt och läser om meningen och nu korrekt. Kanske avslutar läraren sitt tänka högt med att repetera vad som var ledtrådarna för att meningen eller texten skulle bli begriplig.

Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Pinnarna är bara till för att visualisera. Jag behöver väl inte säga att pinnarna inte är ett självändamål utan de ska gradvis tas bort. De är bara ett stöd i den första visualiseringen och konkretiseringen i arbetet med att övervaka sin egen läsning och lära sig strategier för att korrigera sig själv.

Från och med 1/7 blir det obligatoriskt att använda Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. I mina genomgångar av detta använder jag alltid halva tiden till workshop med analyser och diskussioner kring de elevexempel som finns till materialet. Förmågan till självövervakning och självkorrigering, dvs. om, när och hur den läsande eleven stannar upp, läser om och rättar sig själv, är en av bedömningspunkterna. Det är förstås självklart att våra elever inte kan kunna något vi inte har undervisat i så därför vill jag ställa frågan:

Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering?

Berätta gärna om du nappar på clicks and clunks eller om du har något annat bra sätt för att undervisa i detta!

Cliff-hanger skrev Angelika. Det kommer mer! Somna inte i hängmattan, inte riktigt än. Nästa inlägg kommer att handla om ”guided practice”.

Referenser:

Pratt, S. & Urbanowski, M. (2016). Teaching Early Readers to Self-Monitor and Self-Correct. I The Reading Teacher, 2016, March/April, Vol. 69, No 5, pp 559-567.

Skolverket (2016). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.