Visar alla blogginlägg från: augusti 2016

Varför ska lärare blogga?

Ja, det är en bra fråga. Själv ser jag många fördelar med att blogga med elever i undervisningen. Här kommer några av mina svar på min fråga:

  • Tillsammans skapar lärare och elever en kunskapsbank utifrån undervisning, kunskaper och intressen.
  • Att skriva blogginlägg innebär möjlighet till ett autentiskt skrivande med andra läsare än läraren. Läraren i alla ära men elever blir taggade när de får respons från nya läsare som de ännu inte känner.
  • Skrivandet av inlägg är ett sätt att lära med pennan i hand, dvs. att bearbeta ny kunskap genom att skriva. Här i digital form.
  • Blogginlägg är ett enkelt sätt att samla reflektioner kring sitt eget lärande, ny kunskap och det som är aktuellt i undervisningen.
  • Det synliggör lärande.
  • Det möjliggör delande av kunskap och reflektioner.
  • Det synliggör vad som är aktuellt i undervisningen.
  • Det är ett medium för att hålla föräldrar ajour om vad deras barn gör i skolan och i undervisningen.
  • Det lär elever om internet, netikett, hur man får använda bilder, upphovsrättsliga frågor, creative commons och mycket mer.
  • Att arbeta med webbtexter och digitala medier ingår i kursplanen för svenska.

Har du fler argument för att blogga med dina elever? Fler argument för varför fler lärare borde börja blogga med sina elever? Eller kanske har du invändningar?

Fem saker vi inte ska göra!

I artikeln What Doesn’t Work: Literacy Practises We Should Abandone  ställs vi inför fem saker vi inte ska arbeta med i undervisningen. Ja, jag vet att man aldrig ska ta upp det man inte ska göra men de här förslagen är lite intressanta. Det är inget hokus pokus utan vanligt förekommande aktiviteter i många klassrum.

  1. Lista med ord att slå upp
  2. Priser till de som läser
  3. Rättstavningsprov varje vecka
  4. Enskild läsning utan stöd
  5. Dra in på raster

1. Varför ska vi då inte låta eleverna arbeta med att slå upp ord från en ordlista? Det leder helt enkelt inte ett större ordförråd. I stället är det bättre att arbeta med ordväggar. Jag beskrev några exempel på hur man kan göra i ett inlägg i början av 2015. Du hittar det här: Ordväggar.
En annan ingång är att tillsammans samla på ord och tillsammans skapa gemensamma ordlistor med okända ord, ämnesspecifika ord eller ord som låter eller ser skojiga eller konstiga ut.  Man kan också låta eleverna själva skriva ordlistor där de samlar egna ord som de tycker sticker ut på något särskilt sätt. Glöm inte att tillsammans samtala runt de ord som eleverna har samlat!

2. Forskare har funnit att priser som morot för läsning motverkar sig själva. Priser till eleverna leder inte till att de läser mer. Detta finns beskrivet i Kulturrådets rapport Med läsning som mål. Att läsa för att få pris är ett exempel på yttre motivation. Det finns indikationer på att detta gör att läsaren får ut mindre av sin läsning och dessutom läser mer ytligt (Kulturrådet 2015).

3. Rättstavningsprov i helklass – det måste väl ändå göra susen!? Tyvärr inte. Forskning har funnit att det är mer effektivt att arbeta med att analysera och använda ord skriftligt än att testa stavningen av dem. Eleverna arbetar med olika uppsättningar ord beroende på kunskapsnivå. Det finns inget one size fits all! Språkligt duktiga elever behöver och har rätt till utmaningar. Elever som ännu inte kommit så långt i sin språkutveckling behöver lärarens vägledning och stöd. Det kan ske genom att läraren uppmärksammar eleverna på olika stavning och uttal med exempel från dels texter eleverna skrivit själva, dels texter som eleverna läser i skolan.

4. Enskild läsning som t.ex. läsa en kvart om dagen utvecklar inte läskompetensen. I stället är det viktigt att undervisa kring lässtrategier, både för förståelse (att kunna tolka och skapa mening i olika texter) och för den tekniska sidan (kunna avkoda text och läsflyt) av läsning. Respons på läsningen, textsamtal och diskussioner är det som ger bäst effekt på enskilda elevers läsutveckling. Detta betyder förstås inte att eleverna aldrig får läsa tyst, enskilt. Givetvis måste det finnas tillfällen till enskild läsning också men det viktiga är att komma ihåg vikten av gemensamma samtal kring läsning och se till att detta förekommer som en naturlig del i läsundervisningen.

5. Att dra in på tid för rast och avkoppling är lika tokigt som att dela ut priser för att elever läser. Fysisk aktivitet har visat sig stimulera och underlätta lärande.

I artikeln hittar du också referenser på forskning som styrker de olika påståenda. Bra för dig som vill gå vidare och läsa mer.

Referens:

Edutopia: http://www.edutopia.org

1:orna skriver till blivande 1:or

Vet du att det finns ett nationellt literacynätverk i Sverige? Deras webbsida är under uppbyggnad men du hittar redan intressanta saker, inlägg och länkar till inlägg, att läsa. Jag hittade en idén till skrivuppgift för åk 1 som handlar om att elever i åk 1 i maj skriver brev och berättar om hur det är att gå i skolan, vad de har lärt sig och hur läraren är.

Skrivprocessen börjar med att lärare och elever tillsammans samlar idéer och samtalar om brev som genre, hur man skriver brev och vad man skulle kunna skriva till de nya 1:orna. Målet är att fördjupa elevernas kunskaper om brevskrivning, vad vet eleverna om brevskrivande och olika sorters brev samt hur man börjar och avslutar ett brev.

Läraren modellerar hur man skriver brev genom att tillsammans med eleverna skriva ett gemensamt brev som får fungera som modell. Under det gemensamma brevskrivandet gör läraren eleverna medvetna om brevets texttypiska drag, struktur och språkliga drag.

Läraren går in på frågor om vad som behöver skrivas till en kamrat som ska börja i skolan. Det handlar om att:

  • skriva vem brevet skrivs till
  • skriva en inledning i brevet
  • berätta olika saker om skolan som t.ex. vad du lärt dig och vad du gör på rasterna
  • skriva egna frågor till den du skriver till
  • skriva en avslutning på brevet

Läraren tar också upp andra saker att tänka på när man skriver. Det kan gälla att eleverna ska börja en ny mening med stor bokstav, att det ska finnas mellanrum mellan orden och att använda punkt och frågetecken.

Sedan är det dags för eleverna att skriva egna brev. Detta kan ske på egen hand eller i par. När eleverna skriver i par så blir det naturligt att hjälpas åt.  Att ge och få respons på sitt skrivande är också en viktig del i processen. Här är det en fördel om det sker med stöd i kriterier som tagits fram i ett gemensamt arbete redan tidigare. Att ge och få respons är ett sätt att utveckla ett gemensamt metaspråk kring skrivandet vilket utvecklar elevernas medvetenhet om olika aspekter i sitt eget och det gemensamma skrivandet.

Den här skrividén återfinns på Skrivesenteret, Trondheim, Norge, som är ett nationellt center för skrivundervisning och skrivforskning.

Nasjonalt senter for skriveopplæring og skriveforsking

Det overordna målet til Skrivesenteret er å styrkje skrivekompetansen hos barn, unge og vaksne. Skrivesenteret skal ha ein tverrfagleg karakter og arbeide med skriving som grunnleggjande ferdigheit i ulike fag og på ulike opplæringsnivå.
På det nationella literacynätverkets hemsida hittar du som sagt länkar vidare till Skrivesentret i Trondheim samt till S.O.S., Skola och Samhälle. S.O.S. är en nättidning om skola, skolpolitik och lärarutbildning. En nättidning som för en kritisk debatt om skola och lärarutbildning på nätet; en fördjupad  och kritiskt granskande utbildningsdebatt. Chefredaktör för S.O.S. är Sten Svensson, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning. De som tagit initiativet till S.O.S. är Ingrid Carlgren, Solweig Eklund, Olle Holmberg, Göran Levin, Sven-Eric Liedman och Jan Thavenius. Personer som är kända för de flesta för oss som arbetar i skolans värld.

Ja, det här var inte bara en skrividé utan även förslag på länkar för vidare läsning. Hoppas att det var lite nytt att ta med så här vid terminsstarten! Javisst, det blir ju våra nya 2:or som skriver till 1:orna…

Referenser:

Det nationella literacynätverket: http://www.literacynatverket.se

Skrivesenteret i Trondheim: http://www.skrivesenteret.no

Då var det dags igen!

Jag hoppas att ni alla har haft en kalassommar. Det har i alla fall jag haft! Nu är jag tillbaka på jobbet och allt börjar rulla igång så sakteliga. Onsdag räknar jag med att mejla skolornas läs- och språkutvecklare med en första  information om olika kurser som jag har planerat för. De kurser jag börjar med är:

Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling

  • Torsdagen den 25e augusti
  • Måndagen den 5e september
  • Tisdagen den 27e september

Dessa tre tillfällen följs av många fler omgångar. Hur många beror på hur stort intresset är. Hitintills har intresset varit mycket stort och alla kurser har blivit fulltecknade på några timmar.

Nya Språket lyfter

Skolverkets material Nya Språket lyfter har reviderats under 2016 och finns nu att ladda ner från Skolverkets hemsida. För mig känns det extra roligt med denna nya reviderade version i och med att jag var med i revideringsarbetet. Jag ser fram  mot att höra era reflektioner!

Under hösten har jag planerat två kursomgångar med Nya Språket lyfter. Varje kurs omfattar två tillfällen. Tidigare år har jag varit mer grundlig och låtit kurserna löpa över fyra tillfällen för att få mer utrymme för att arbeta med processer. Det är inte lätt att hinna med alla kurser varför jag provar med bara två tillfällen. På så sätt kan jag introducera Nya Språket lyfter för fler av er. Vi utvärderar förstås och så får vi se vad ni tycker. Dessa två kursomgångar blir:

  • Måndagarna 26/9 och 7/11
  • Torsdagarna 29/9 och 10/11

Boksamtal

Ewa Bergh Nestlog har ordnat så jag har fått 20 ex av boken Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Jag arrangerar ett tillfälle för boksamtal runt boken. Alla som anmäler sig till detta boksamtal får ett eget exemplar av boken. Datum för boksamtalet är:

  • Tisdagen den 11e oktober

Jag planerar också för boksamtal kring boken Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren m. fl. 2013).

Allmänt

All närmare information kommer att finnas i mejlet till skolornas läs- och språkutvecklare så håll kontakt med dem. Så ock länkar till anmälningsblanketterna.

Ja, detta var bara en första början. Det kommer mer. Med det här lilla inlägget vill jag bara säga att arbetet kring hösten har börjat… Har du frågor, vill lägga förslag eller bara diskutera språk-, läs- och skrivutveckling så hör av dig!