Visar alla blogginlägg från: oktober 2016

Att läsa för att förstå

Ja, varför skulle man annars läsa om inte för att förstå texten!? Nog läser jag för att jag förväntar mig att texten ska säga mig något!? Det är också en central fråga i undervisning, oavsett ämne. Skolans lärande bygger i hög grad på att vi lär när vi läser. Det är endast i de allra första årskurserna vi arbetar med att lära oss läsa. Mycket snart övergår vårt läsande i att läsa för att lära.

Rubriken är början på en titel på en ny kunskapsöversikt som inte har kommit ut än. Den lär komma 7e november. Hela titeln är Att läsa för att förstå. Läsförståelse av vad och för vad? och denna kunskapsöversikt är skriven av Barbro Westlund.

Eftersom den ännu inte är tryckt så har jag inte läst den men lite förhandsinformation har jag fått. Kunskapsöversikten inleds med ett avsnitt om ”Begrepp i rörelse”. Här tas den förvirring upp som ofta sker när forskare och praktiker använder samma uttryck men menar olika. Det gäller exempelvis läsförmåga, läskompetens, läsförståelse eller literacy. I översikten presenteras hur flera sådana begrepp förändras över tid och därmed också i betydelse. Hur vi tolkar olika begrepp får nämligen betydelse för också vad vi bedömer, hur, när och varför.

Det här med hur vi tolkar och i förlängningen vad vi bedömer, hur, när och varför är något jag ser fram mot att få utvecklat och problematiserat. Det är mycket kring bedömning nu. Nya Språket lyfter har reviderats under 2016, sedan den 1a juli i år är det obligatoriskt att bedöma våra elever redan i åk 1 i läs- och skrivutveckling och taluppfattning och i dagarna kom regeringen med ett förslag om bedömning i förskoleklass (som jag har skrivit om i mina två senaste inlägg).

Kunskapsöversikten innehåller flera förslag på evidensbaserade undervisningsmodeller som sätts in i ett ämnesdidaktiskt sammanhang. Detta skiljer den från andra översikter.

Det jag är riktigt glad att kunna berätta är att Barbro Westlund presenterar sin kunskapsöversikt för oss! Det sker onsdagen den 9e november kl. 15-17. Från början var planeringen att hon endast skulle presentera den för de läs- och språkutvecklare som deltar i höstens seminarieserie med olika forskare. Intresset var förstås mycket stort när nyheten läckte ut så jag har bytt lokal till K-aulan, Konradsberg. Där får vi plats med 400 åhörare så nu finns det nästan 100 platser kvar. Jag har lagt upp anmälningslänken i kalendariet här i PS, PedagogStockholm. Vill du också komma så är det bara att du anmäler dig. Dock förutsatt att du är lärare i någon av Stockholms kommunala grundskolor.

För dig som inte kan eller får komma så kan jag trösta dig med att vi filmar föreläsningen. Förhoppningsvis kan jag lägga upp filmen under vecka 46.

Som extra grädde på moset så få alla som kommer ett eget exemplar av kunskapsöversikten!

Mer om ”På goda grunder”

Egentligen är utredningen På goda grunder utmärkt att återkomma till. Det finns många trådar i den som är värda att dra i en gång till.

Utredningen tar upp exempelvis extra anpassningar, särskilt stöd, specialpedagogiks kompetens, tidiga upptäckter, dokumentation, analys av kunskapsutveckling, obligatorisk kartläggning, språklig medvetenhet, matematiskt tänkande och överföring. Uttryck och begrepp som vi i skolan använder dagligen. Samtidigt tror jag att de för olika individer kan betyda olika saker.

Systematiskt kvalitetsarbete

Mycket av det som tar upp ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete så som det beskrivs på Skolverket.

Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. (Skollagen kap 4)

systematiskt kvalitetsarbeteKvalitetsarbete i praktiken

Kvalitetsarbete i praktiken är också rubriken på ett avsnitt om detta på Skolverkets webb. Huvudfrågorna är de som finns i figuren. Varje huvudfråga behandlas i ett eget avsnitt och jag som läsare kan klicka mig vidare och gå djupare inom varje frågeområde.

Utgångsfrågan Var är vi leder mig vidare in på följande tre fördjupningsområden:

  1. Följa upp resultat
  2. Förutsättningar
  3. Nulägesbeskrivningvar är vi

Resterande tre frågor fortsätter med var sitt fördjupningsspår.

vart ska vi2 Hur gör vi hur blev det

När jag följer kvalitetscirkelns fyra frågor så tycker i alla fall jag att de mycket påminner om det arbete som beskrivs i utredningen På goda grunder.  Jag känner igen mig i arbetsgången och det känns som att delarna hänger ihop.

De begrepp jag inledningsvis nämnde är möjliga att placera in i det systematiska kvalitetsarbetet.

Fråga:
Signalord, begrepp
Var är vi? överföring, obligatorisk kartläggning,
tidiga upptäckter, analys av kunskapsutveckling
Vart ska vi? språklig medvetenhet, matematiskt tänkande
Hur gör vi? extra anpassningar, särskilt stöd, specialpedagogisk kompetens
Hur blev det? dokumentation, kartläggning, analys av kunskapsutveckling
 

De skolor som har satsat på att arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån Skolverkets modell arbetar redan med de olika delarna som vi finner i utredningens förslag. Det som kvarstår som nytt är själva åtgärdsgarantin, dvs. garantin om att elever som har behov av stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder. Åtgärdsgarantin får en tvingande innebörd; elever i behov av stöd ska också få det.

Kopplar vi det systematiska kvalitetsarbetet och åtgärdsgarantin till de resultat Skolinspektionen fick vid sin granskning av skolors förståelse av extra anpassningar så förstår vi att detta är en annan tråd som vi måste fortsätt arbeta med. Här menar jag att vi måste utveckla vårt metaspråk kring extra anpassningar och särskilt stöd. Vi behöver arbeta med dessa begrepp, vad vi lägger in i dem, hur en extra anpassning kan se ut, när en extra anpassning går över i särskilt stöd osv. Det handlar också om att sätta fokus på undervisningen, dess kvalitet, huruvida den faktiskt möter elevernas behov. Undervisning är inte statiskt. Undervisning kan ske utifrån olika utgångspunkter, möta elever på olika nivåer, använda olika material och olika arbetssätt. God undervisning kan se ut på många sätt!

En annan nyhet i utredningen På goda grunder är förslaget om kompetensutveckling av förskolelärarna. Det gäller fortbildning i läs-, skriv- och matematikinlärning genom nya moduler i ett fortsatt Läs- och matematiklyft. Man föreslår också möjligheter till utbildning av speciallärare inom Lärarlyftet och att detta förlängs till och med 2022. Bra förslag och bra satsningar förutsatt att de håller samma höga kvalitet som modulerna har gjort hitintills.

Frågan är om jag blandar ihop olika resurser och förslag? Samtidigt måste de hänga ihop! En del kan inte fungera fristående från en annan del. Vi måste arbeta utifrån en helhetssyn. Det gäller inte bara helhetssyn på våra elever utan även helhetssyn på vår kompetens, vårt kvalitetsarbete och vår undervisning.

Hjälp mig gärna vidare i mitt tänk med frågor och reflektioner!

Referenser:

Regeringen: På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. SOU 2016:59.

Skolinspektionen (2016): Skolans arbete med extra anpassningar (Diarienummer: 2015:2217)

Skolverket: Kvalitetsarbete i praktiken

Skolverket: Systematiskt kvalitetsarbete

”På goda grunder”

Det är titeln på ett regeringsbetänkande. Undertiteln är ”… – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik”. Jag är mitt i läsning av detta betänkande. Spännande läsning måste jag erkänna! Garanti står inte för garanti i betydelsen att alla elever faktiskt lär sig det som är tänkt utan garanti definieras så här:

En åtgärdsgaranti kan inte garantera att alla elever lär sig läsa, skriva och behärska grundläggande matematik utan garanterar att elever med behov av stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder. (SOU 2016:59, s 11)

Först vill jag understryka att detta är ett förslag. Inget är beslutat!

Nytt är bland annat att det redan i förskoleklass ska bli obligatoriskt att kartlägga varje elevs språkliga medvetenhet och matematiska tänkande.  Detta är en konsekvens av åtgärdsgarantin. Alla analyser görs av den ansvariga förskolläraren i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Vi har ju sedan 1/7 2016 ett Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och taluppfattning som är obligatoriskt att använda i åk 1. Ett liknande material föreslås för förskoleklass. Denna åtgärdsgaranti föreslås gälla från och med 1 juli 2018.

I betänkandet finns följande skiss på åtgärdsgarantin för förskoleklass.

betänkande

(SOU 2016:59, s 16)

Att analyserna görs av förskolläraren tillsammans med en speciallärare/pedagog innebär ökade behov av personal med specialpedagogisk kompetens. I betänkandet talar man om en omfördelning av de specialpedagogiska resurserna mot de yngre åldrarna. Tanken är att detta ska leda till ett mindre behov av specialpedagogiskt stöd högre upp i årskurserna.

Stödåtgärder, anpassningar och särskilt stöd, ska sättas in tidigt och möta elevens behov.

Resultatet av denna bedömning ska förstås överlämnas till mottagande lärare i åk 1.

Skolinspektionen har nyss slutfört en granskning av hur skolor arbetar med anpassningar och särskilt stöd. Resultatet visar att 12 av de 15 skolor som Skolinspektionen granskade behöver utveckla sitt arbete med detta för att eleverna ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. På flera skolor var det inte tillräckligt tydligt vad extra anpassningar innebär.

  1. Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede.
  2. Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har.
  3. Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
  4. Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna. (Skolinspektionen 2016, s 5-6)

Mot bakgrund av denna granskning ser vi att betänkandet föreslår åtgärder som möter just de brister som Skolinspektionen lyfter. Det är förstås utmärkt. Det jag funderar lite över är det individinriktade perspektivet. Jag har inte läst hela betänkandet än men så här långt talas det inte om vikten av att utveckla undervisningen för att stödja elevernas lärande och läs-, skriv- och matematiska utveckling.

I och för sig föreslår betänkandet nya moduler i ett förlängt Läs- och matematiklyftet för att möta förskollärarnas behov av kompetensutveckling och det utgör förstås en utveckling av undervisningen. Jag hade nog gärna sett mer förslag för att utveckla undervisningen. De nya modulerna föreslås behandla läs-, skriv- och matematikutveckling hos yngre elever samt kartläggning och stödåtgärder.

Som sagt har jag inte läst hela betänkandet och inte hela Skolinspektionens granskning. Jag håller på! Har du läst någon av dessa texter? Gör du några reflektioner när du läser detta mitt första inlägg om betänkandet? Jag är mycket intresserad av att få höra vad alla ni lärarkollegor tänker kring detta!

Referenser:

På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. SOU 2016:59.

Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.

Vi vässar vårt samarbete!

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om hur vi på Medioteket har börjat bygga en hel studiedag utifrån ett specifikt kursplanemål, nämligen:

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar (kursplanen i sv)

På Pedagogiskt café onsdagen den 21a september gjorde vi en miniversion av det som utgör en hel studiedag. Det var mycket uppskattat. 1/11 tar vi emot 20 lärare för en hel studiedag för första gången. Helt kostnadsfritt. Den dagen blev mycket snabbt fullbokad så nu har vi lagt upp en dag till, nämligen  måndagen den 28/11.

Jag förstår att du blir nyfiken och vill veta mer! Läsa mer kan du göra i våra bloggar.

Länk för att anmäla sig till 28/11 finns i bloggarna. Direktlänken hittar du här: Anmälningslänk till 28/11
Du kan anmäla dig själv, tillsammans med kollegor eller med ditt arbetslag.

Du vill förstås läsa programmet, eller hur?
Varsågod! Här är programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 novkoncept berättande

Hoppas vi ses den 28e!

Bedöma, bedöma, bedöma

I föreläsningen tisdag den 18e fokuserade Jenny Folkeryd på bedömning. Det var olika bedömningsinstrument, textrörlighet och nollsvarsanalyser av elevsvar. Jenny startade med klassikern de blinda männen och elefanten. I en dikt beskrivs hur sex blinda män ska beskriva en elefant. Männen förs fram till olika delar på elefanten. Ingen ser helheten utan beskriver endast sin egen lilla kroppsdel. Var och en är övertygad om att det de beskriver är hela sanningen om elefanten.

JF_elefanten o de 7 blinda

Jenny Folkeryd jämförde olika bedömningsmaterial med de blinda männens olika sätt att undersöka elefanten. Detta belyste hur viktigt det är att vi inte går in för snävt i våra bedömningar.

Ju bredare bas bedömning vilar på, desto djupare förståelse får man som lärare av sina elevers förmågor. (Folkeryd 161018; Liberg Utveckla din bedömarkompetens, Stockholm: Skolverket, s 22)

Vi fick också en genomgång av begreppet textrörlighet. Det i sin tur delades in i textbaserad rörlighet, textrörlighet utåt och interaktiv rörlighet. Begreppen exemplifierades med citat ur elevintervjuer.

JF textrörlighet

Vi fick ta del av elevexempel som speglade en till synes god uppfattning om innehållet i en text men som visade på en ytlig förståelse av det lästa. Ett annat exempel som varit kort formulerat bjöd på eftertanke och en djupare förståelse av det lästa.

Textrörlighet utåt förutsätter att vi ställer frågor som ger utrymme för att rikta sig utåt i tankarna och samtalet. Ja, frågorna styr!

Interaktiv rörlighet kan elever se som något onödigt vilket följande elevsvar belyste.

SO-texten är mest till för att läraren ska kunna kolla att man gjort det, det är inte sånt som man kollar själv sen eller läser, bara ett bevis på att man gjort uppgiften. (elev åk 8)

Min erfarenhet är att vi har alltför många elever som tänker som denne, dvs. att det eleverna läser och skriver gör de för lärarens skull. Det ger oss inte motiverade elever!

Vi fick också ta del av några av resultaten i den studie som Jenny gjort och som hon refererade. Ett sådant resultat var eleverna i studien visade sig vara mer rörliga i svenskämnets texter än i samhällsorienterande och naturorienterande texter. Ett annat spännande resultat var att det visade sig att de starka elevernas NO-texter inte var mer utvecklade men däremot visade de en högre textrörlighet.

JF flera bilder

Givetvis gavs utrymme för diskussioner och frågor. Riktigt spännande blev det när vi kom till vad som egentligen undersöks i PIRLS. Vilken läsförståelse är det som mäts? Vilka olika sorters läsförståelse har vi?

Det kan bli fel på många sätt och av olika anledningar. Elever kan skriva svar som inte är tillräckligt fullständiga eller självständiga. Ibland skiftar eleven fokus från tolkning av frågan eller textens innehåll. Svaret kan bli för allmänt men också alltför specifikt. Det kan bli för hög grad av gene realisering i svaret. Ibland lyfter eleven in egna erfarenheter utanför texten när detta inte är efterfrågat.

En glad nyhet är att PIRLS har fört in bilden i förståelseprocessen. Bilden som en del i läsförståelsen är viktig. Samtidigt blir det inte lättare vilket vi blev varse när vi fick se ett exempel där det faktiskt krävdes att läsaren läste bildtexten för att kunna förstå, tolka och svara rätt på frågan.

JF god läsförmåga

Det blev tydligt att vi främst efterfrågar den textbaserade textrörligheten. Jenny underströk att vi alltid måste komma ihåg att praktiken, testverktyg, genomgörandet och vår bedömning, sätter sina gränser. Vi åhörare tog med oss rubriken på föreläsningen som vår fråga att alltid ställa oss när vi bedömer, nämligen ”Vad testar testet?”

Sammanfattningsvis får vi inte bli som en av de blinde männen när de skulle beskriva hur en elefant ser ut!

PS. jag har lagt in de förslag för vidare läsning som Jenny gav oss. Kanske några av er är sugna på att läsa mer!?

Några titlar för dig som vill läsa mer:

Om textrörlighet

Folkeryd, Jenny, W., af Geijerstam, Åsa & Edling, Agnes (2006). Textrörlighet – hur elever talar om sina egna och andras texter. I Louise Bjar (red.) Det hänger på språket! Lund:Studentlitteratur.

Liberg,Caroline, Geijerstam, Åsa af, Folkeryd, Jenny W., Bremholm, Jesper, Hallesson, Yvonne & Holtz, Britt-Maria (2012). Textrörlighet – ett begrepp i rörelse. I: Synnøve Matre och Atle Skaftun (red), Skriv! Les! Trondheim: Akademika forlag,s. 65-81. 

Om felsvarsanalys (och ett kritiskt förhållningssätt)

Folkeryd, Jenny W., af Geijerstam, Åsa. & Liberg, Caroline. (2013). Med fokus på elevsvar. Analys av nollpoängssvar i PIRLS 2011. Stockholm: Skolverket.

Af Geijerstam, Åsa & Folkeryd, Jenny W. (2013). Fel – men på olika sätt. En analys av elevers felaktiga svar enligt PIRLS-provet. I Gustaf Skar & Michael Tengberg (red.). Läsning. Stockholm: Svensklärarföreningen/Natur & Kultur.

Liberg, Caroline, Folkeryd, Jenny W., af Geijerstam, Åsa. (2012). Swedish – An updated school subject?. I: Education Inquiry, Umeå. 3(4). S. 471-493.

Allmänt om läs- och skrivprocessen i skolan

Liberg, Caroline, af Geijerstam, Åsa & Folkeryd, Jenny W.(2010) Utmana, utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Texters svårighetsgrad

Den beror förstås på flera saker. Några exempel på faktorer som påverkar en texts svårighetsgrad är enligt Jenny W Folkeryd:

  • ordförråd
  • hur packade orden är med information
  • nominaliseringar
  • ordlängd
  • texters innehållsliga teman
  • huruvida texten är innehållsligt sammanhängande
  • layout
  • bilder
  • multimodala aspekter

Om texters svårighetsgrad och hur man kan analysera en elevtext utifrån innehållsliga aspekter handlar kapitlet Bedömning av läsförståelse (Folkeryd) i boken Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016).

Enligt Jenny W Folkeryd är ordförrådet inte bara det som är enklast att peka på när man talar om en texts svårighetsgrad utan också den faktor som visat sig vara den enskilt viktigaste för läsförståelsen (Folkeryd 2014, s 149). 95 % av orden behöver vara bekanta för att läsaren ska förstå texten.

Annat som gör det svårt att förstå en text är antal sammansatta ord och nominaliseringar. En nominalisering är att något uttrycks som substantiv i stället för som verk eller adjektiv. Exempel på nominaliseringar är att skriva faderns död i stället för fadern dog och flickans rädsla för hunden i stället för flickan är rädd för hunden. Nominaliseringar är vanliga i läromedel och då särskilt i de högre årskurserna.

Längden på ord spelar också roll för hur svår texten är att läsa och förstå. Bildspråk, metaforer och liknelser, kräver att läsaren är bekant med dessa och har erfarenhet och vana av att läsa texter där dessa förekommer.

När författaren skriver om teman så delar hon in dessa i makro- och mikroteman. Textens huvudämne är makrotemat och eventuella underämnen är mikroteman. Hon påpekar att dessa teman är relativa och att det som är mikrotema på en nivå kan var makrotema i ett enskilt stycke. För att innehållet i en text ska hänga ihop behöver textens teman vara hierarkiskt ordnade. Annars blir innehållet svårt att följa och förstå för läsaren.

Layout och bilder samspelar med texten. De kan underlätta eller försvåra för läsaren.  Jenny W Folkeryd återger en modell av Woodward (1993) för att kategorisera bilder i förhållande till den verbalspråkliga texten.

  1. bilder utan påvisbar relation till innehållet i texten
  2. bilder där föremål eller ämne är besläktade med texten
  3. bilder som exemplifierar texten
  4. bilder som fördjupar textens innehåll med ny information och nya perspektiv

Dessa fyra roller för bilder är viktiga för mig som lärare att utforska i de bilderböcker eller silent books och i de läromedel som mina elever läser, möter och använder på olika sätt och för olika syften. Bildens roll är avgörande för såväl mina svenskspråkiga elever som de som har svenska som andraspråk. Våra yngsta läsare läser texten med stöd i bilden och här blir det direkt förvirrande om bilden inte har någon relation till innehållet i texten.

Kapitlet Bedömning av läsförståelse tar upp många aspekter och perspektiv på bedömning av läsförståelse. Vi får exempel på analys av elevtexter, makro- och mikroteman, deltagaraktivitet, uppgiftsformuleringar och bedömningskriterier. Jenny W Folkeryd avslutar med att påminna om att hon i texten har diskuterat läsförståelse med utgångspunkt från mötet mellan läsare, text och uppgift. För den som är intresserad av teoretiska perspektiv så är grunden ett didaktiskt receptionsteoretiskt perspektiv; det tar sin utgångspunkt i att meningen, innebörden, i en text inte enbart finns i texten eller hos läsaren. Text och läsare samverkar för att skapa mening. Det betyder också att meningsskapandet kan se olika ut för en text beroende på läsare och situation. Läsarens tidigare erfarenheter, språkliga kunskaper och inställning till läsande har stor betydelse för hur mötet mellan texten, läsaren och uppgiften blir.

Jenny W Folkeryd avslutar med vad jag vill kalla råd till mig som lärare. Dessa är:

  • I arbetet med bedömning av läsförståelse, välj text med utgångpunkt från syftet med bedömningsuppgiften, de specifika läsarna och textens språkliga dimensioner.
  • I arbetet med texterna som ligger till grund för bedömningen av läsförståelse, formulera frågor som kräver svar där olika typer av läsförståelse prövas.
  • I bedömningen av de svar som eleverna att på  läsförståelsefrågorna, fundera över vilken norm för läsförståelse som skapas med hjälp av de bedömningskriterier som används. (Folkeryd 2016, s. 162)

Det är ett kapitel som tål att läsas flera gånger. Läs gärna också Caroline Libergs kapitel Textrörlighet, läsförståelsestrategier och didaktiska val (Alatalo 2016) för att få lite mer kött på benen kring det situerade läsandet.

Referenser

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups.

Folkeryd, J. (2016). Bedömning av läsförståelse. I Läsundervisningens grunder (s. 145-164).

Liberg, C. (2016) Textrörlighet, läsförståelsestrategier och didaktiska val. I Tarja Alatalo (2016) Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups

lasundervisningens-grunder1

En femetta!

Ja, det är ett uttryck för en fullträff och det kan man verkligen säga om dagens föreläsning med Jenny W Folkeryd.

Folkeryd 11

Föreläsningen berörde fyra dimensioner av textanalys:

  1. Textens innehåll
  2. Textens struktur – makrostruktur
  3. Textens struktur – mikrostruktur
  4. Textens deltagaraktivitet

Jenny Folkeryd gick igenom varje dimension och exemplifierade med olika exempel från läromedel men också på elevtexter.

Den första dimensionen presenterade forskning och fakta om ordförråd, makro- och mikroteman samt multimodalitet. Vi fick se exempel på nominaliseringar i läromedel och vad de gör för textens komplexitet. Vi fick en genomgång av makroteman och mikroteman och hur de fungerar tillsammans. Ett mikrotema under ett makrotema kan inom sitt avsnitt utgöra det avsnittets makrotema. Innebörden i detta är att betydelsen är relativ och beroende på sammanhanget. Det var olika typer av expansioner, utvidgningar, av textinnehåll.

På området för textens deltagaraktivitet tog hon upp röster, tilltal och omtal samt om attityder och värderingar (appraisal). Det hela belystes med exempel på hur man kan uttrycka attityd samt gradering utifrån styrka och fokusering. Tydligen fokuserar läsförståelse på de avsnitt som är värdesättande.

Hon påtalade att när man skapar tankbanor är struktur och innehållslig hierarki viktigt då det styr elevernas skrivande. När vi skapar tankekartor tillsammans med eleverna är dessa inte alltid till stöd för eleverna i deras arbete med att skapa struktur i sina texter. Kunskap om struktur påverkar vår förståelse. Hon lyfte att det alltför ofta saknas process när vi skriver faktatexter.

Jag lärde mig också ett helt nytt ord idag. Termen rema. Tema-rema är principen bakom tematisk bindning. När jag googlar och läser vidare om tema-rema så hittar jag följande:

Tema är det första som står i meningen, det som förutsätts vara känt sedan innan, medan rema innebär det som kommer senare i meningen, den information som är ny.

Vi fick också höra mycket om semantiska kedjor med tillhörande exempel. På slutet fick vi själva prova på att ta ut de ord i en text som bildade de semantiska kedjorna.

Vi var många som lyssnade och intresset var på topp. Det märktes att åhörarna var kunniga lärare med stort intresse för skrivundervisning. Hur märker man det? Jo, på frågorna som ställs och reflektionerna som uttalas.

Nu har vi en liten hemuppgift att göra till nästa föreläsning tisdagen den 18e oktober då vi träffar Jenny Folkeryd nästa gång.

Jag ska också repetitionsläsa kapitlet Bedömning av läsförståelse som Jenny Folkeryd har skrivit och som du hittar i boken Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016). Jag skrev ett inlägg om boken i våras som du hittar HÄR (29/3 -16). Den gången skrev jag dock inte om just detta kapitlet så det har jag kvar att skriva nu.

Folkeryd 22 grupp

Jenny W Folkeryd är disputerad i lingvistik och arbetar som universitetslektor i didaktik  med inriktning svenska vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör framför allt olika aspekter av läs- och skrivutveckling i skolans tidigare år samt bedömning av läs- och skrivutveckling i nationella och internationella test. Hon har bland annat varit med och tagit fram Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, Nya Språket lyfter samt PIRLS.

Hur får man till smidiga förflyttningar?

Drar du dig för att planera undervisning som innebär förflyttningar och/eller övergångar mellan olika moment?

Frågan är hur jag som lärare kan skapa utrymme för smidiga förflyttningar inom klassrummet och vid övergångar mellan olika moment? Hur slipper jag att det blir rörigt när elever ska byta aktivitet och/eller plats under en lektion?

Adrienne Gear skrev om det här i sin Facebook grupp Reading Power Gear. Inlägget hade titeln A Game Plan for Writing Workshop Transitions och länkade till den lärarblogg där förslaget om att skapa en game plan finns beskrivet i sin ursprungsversion.

Jag tyckte förslaget var så bra så jag gjorde en bearbetning till svenska och det är det som det här inlägget handlar om.

Samtliga elever i klassen tilldelas en skrivkamrat. Läraren tar hänsyn till elevernas personligheter, attityd till och förmåga att skriva, språkfärdigheter, deras styrkor som skribenter och deras utvecklingsområden. Ibland är skrivkamraten samma som läskamraten men inte alltid.  Varje par med skrivkamrater har en egen skrivplats, ”Writing spot”, som de använder när de skriver tillsammans. Skrivplatserna kan vara vid ett bord likaväl som i ett hörn någonstans. Skrivkamraterna väljer skrivplats som de sedan behåller för att skapa kontinuitet. Det gör också att förflyttningarna i klassrummet från den egna arbetsplantsen till skrivplatsen lugnare.

klassrummet 1
Figur 1

Färgerna på de tänkta eleverna i figur 1, ovan, symboliserar skrivkamrater i klassrummet.

klassrummet 2
Figur 2

Vid varje bord får en av eleverna uppgift att vara ansvarig för bordet, ”table captain”. Läraren låter den bordsansvarige dela ut material åt läraren. Det är lite som att ha en klassvakt fast för varje bord. Läraren har gjort i ordning en korg med skrivhäften, post-it lappar, pennor och allt annat som eleverna kan behöva för skrivuppgiften. Den bordsansvarige har alltså i uppgift att hämta de fyllda korgarna och ställa dem på sina respektive skrivplatser.

Eleverna får bord för bord komma och sätta sig i lärarhörnan. Läraren modellerar i början av läsåret hur det går till att gruppvis gå från sin plats till lärarhörnan. Ja, detta modelleras så tydligt att läraren själv visar konkret hur de ska göra. Hur det ser ut när man ställer sig upp, ställer in sin stol, går lugnt och tyst till mötesplatsen och sätter sig där.

klassrummet 3
Figur 3

Varje bord har en bestämd plats, gruppering, på mötesplatsen. Eleverna sitter alltid tillsammans med sin skrivkamrat. Fördelen är att det går smidigt när läraren ber dem att vända sig till kamraten för att samtala i bikupor, ”turn and talk”. Det är både ett socialt och ett språkligt stöd att ha samma skrivkamrat. Dessutom gör det att förflyttningarna flyter smidigare.

Förflyttningen till mötesplatsen  ger också variation i hur de sitter. En del elever fungerar och trivs bäst med att sitta rätt upp och ner på sin plats, andra är mer bekväma med att ibland få flytta på sig och sitta i smågrupper på golvet. Den här läraren vill också gärna ha hela gruppen så nära inpå sig som möjligt vid samtalen  kring skrivuppgiften.

Dessa tillfällen när eleverna samlas vid den gemensamma mötesplatsen används också till att öva aktivt lyssnande. Läraren kallar det  för de magiska fem, ”magic five”. Dessa är:

  1. korsade ben (legs criss-cross)
  2. titta med ögonen (eyes looking)
  3. lyssna med öronen (ears listening)
  4. händer i knät (hand in lap)
  5. stängda läppar (lips closed)

När lärarens minilektion är slut ska eleverna gå tillbaka till sina platser.

klassrummet 4
Figur 4

En grupp i taget går tillbaka till sina platser. De som satt längst bak börjar så slipper eleverna kliva över varandra. I och med att de satt tillsammans med sin skrivkamrat på mötesplatsen går de tillbaka till borden tillsammans. I början av läsåret modellerar läraren hur denne vill att det ska gå till genom att visa hela förflyttningen. När smågrupperna börjar gå tillbaka en grupp i taget får kamraterna iaktta varandra och observera hur dessa börjar skriva direkt när de satt sig utan att vänta. All väntan ses som en risk för eleverna att tappa fokus och intresse för skrivuppgiften.

I slutet av läsåret är rutinerna så väl inarbetade att denne bara behöver säga nu går ni tillbaka, ”off you go!”

När eleverna inte längre behöver fundera över vem de ska ha som skrivkamrat, var de ska sitta och vart de ska gå blir det lättare att ägna all uppmärksamhet åt skrivandet.

Jag uppfattar exemplet som ganska typiskt anglosaxiskt. Termerna som används är från sportvärlden. Läraren talar om att skapa en game plan och läraren har table captains. Kanske behöver vi modifiera förslaget till svensk kontext. Grundidén tycker jag själv låter bra. Det är väl strukturerat och förutsägbart för eleverna. Struktur, planering och förutsägbarhet är ju viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning enligt forskare som Hattie.

De här rutinerna borde vara ett bra stöd i våra ASL klassrum! Eleverna måste ju inte skriva på papper med penna utan det kan lika gärna handla om att skriva på lärplatta eller dator. Rutinerna fungerar förstås lika bra vid vanligt skrivande. Kanske gör du redan så här!? Eller så har du ett bättre sätt att få till smidiga förflyttningar och övergångar. Dela gärna hur du gör!

Referenser

A Game Plan for Writing Workshop Transitions. Blogginlägg på Two Writing Teachers. Länken är: : https://twowritingteachers.org/2016/08/25/a-game-plan-for-writing-workshop-transitions/