Bedöma, bedöma, bedöma

I föreläsningen tisdag den 18e fokuserade Jenny Folkeryd på bedömning. Det var olika bedömningsinstrument, textrörlighet och nollsvarsanalyser av elevsvar. Jenny startade med klassikern de blinda männen och elefanten. I en dikt beskrivs hur sex blinda män ska beskriva en elefant. Männen förs fram till olika delar på elefanten. Ingen ser helheten utan beskriver endast sin egen lilla kroppsdel. Var och en är övertygad om att det de beskriver är hela sanningen om elefanten.

JF_elefanten o de 7 blinda

Jenny Folkeryd jämförde olika bedömningsmaterial med de blinda männens olika sätt att undersöka elefanten. Detta belyste hur viktigt det är att vi inte går in för snävt i våra bedömningar.

Ju bredare bas bedömning vilar på, desto djupare förståelse får man som lärare av sina elevers förmågor. (Folkeryd 161018; Liberg Utveckla din bedömarkompetens, Stockholm: Skolverket, s 22)

Vi fick också en genomgång av begreppet textrörlighet. Det i sin tur delades in i textbaserad rörlighet, textrörlighet utåt och interaktiv rörlighet. Begreppen exemplifierades med citat ur elevintervjuer.

JF textrörlighet

Vi fick ta del av elevexempel som speglade en till synes god uppfattning om innehållet i en text men som visade på en ytlig förståelse av det lästa. Ett annat exempel som varit kort formulerat bjöd på eftertanke och en djupare förståelse av det lästa.

Textrörlighet utåt förutsätter att vi ställer frågor som ger utrymme för att rikta sig utåt i tankarna och samtalet. Ja, frågorna styr!

Interaktiv rörlighet kan elever se som något onödigt vilket följande elevsvar belyste.

SO-texten är mest till för att läraren ska kunna kolla att man gjort det, det är inte sånt som man kollar själv sen eller läser, bara ett bevis på att man gjort uppgiften. (elev åk 8)

Min erfarenhet är att vi har alltför många elever som tänker som denne, dvs. att det eleverna läser och skriver gör de för lärarens skull. Det ger oss inte motiverade elever!

Vi fick också ta del av några av resultaten i den studie som Jenny gjort och som hon refererade. Ett sådant resultat var eleverna i studien visade sig vara mer rörliga i svenskämnets texter än i samhällsorienterande och naturorienterande texter. Ett annat spännande resultat var att det visade sig att de starka elevernas NO-texter inte var mer utvecklade men däremot visade de en högre textrörlighet.

JF flera bilder

Givetvis gavs utrymme för diskussioner och frågor. Riktigt spännande blev det när vi kom till vad som egentligen undersöks i PIRLS. Vilken läsförståelse är det som mäts? Vilka olika sorters läsförståelse har vi?

Det kan bli fel på många sätt och av olika anledningar. Elever kan skriva svar som inte är tillräckligt fullständiga eller självständiga. Ibland skiftar eleven fokus från tolkning av frågan eller textens innehåll. Svaret kan bli för allmänt men också alltför specifikt. Det kan bli för hög grad av gene realisering i svaret. Ibland lyfter eleven in egna erfarenheter utanför texten när detta inte är efterfrågat.

En glad nyhet är att PIRLS har fört in bilden i förståelseprocessen. Bilden som en del i läsförståelsen är viktig. Samtidigt blir det inte lättare vilket vi blev varse när vi fick se ett exempel där det faktiskt krävdes att läsaren läste bildtexten för att kunna förstå, tolka och svara rätt på frågan.

JF god läsförmåga

Det blev tydligt att vi främst efterfrågar den textbaserade textrörligheten. Jenny underströk att vi alltid måste komma ihåg att praktiken, testverktyg, genomgörandet och vår bedömning, sätter sina gränser. Vi åhörare tog med oss rubriken på föreläsningen som vår fråga att alltid ställa oss när vi bedömer, nämligen ”Vad testar testet?”

Sammanfattningsvis får vi inte bli som en av de blinde männen när de skulle beskriva hur en elefant ser ut!

PS. jag har lagt in de förslag för vidare läsning som Jenny gav oss. Kanske några av er är sugna på att läsa mer!?

Några titlar för dig som vill läsa mer:

Om textrörlighet

Folkeryd, Jenny, W., af Geijerstam, Åsa & Edling, Agnes (2006). Textrörlighet – hur elever talar om sina egna och andras texter. I Louise Bjar (red.) Det hänger på språket! Lund:Studentlitteratur.

Liberg,Caroline, Geijerstam, Åsa af, Folkeryd, Jenny W., Bremholm, Jesper, Hallesson, Yvonne & Holtz, Britt-Maria (2012). Textrörlighet – ett begrepp i rörelse. I: Synnøve Matre och Atle Skaftun (red), Skriv! Les! Trondheim: Akademika forlag,s. 65-81. 

Om felsvarsanalys (och ett kritiskt förhållningssätt)

Folkeryd, Jenny W., af Geijerstam, Åsa. & Liberg, Caroline. (2013). Med fokus på elevsvar. Analys av nollpoängssvar i PIRLS 2011. Stockholm: Skolverket.

Af Geijerstam, Åsa & Folkeryd, Jenny W. (2013). Fel – men på olika sätt. En analys av elevers felaktiga svar enligt PIRLS-provet. I Gustaf Skar & Michael Tengberg (red.). Läsning. Stockholm: Svensklärarföreningen/Natur & Kultur.

Liberg, Caroline, Folkeryd, Jenny W., af Geijerstam, Åsa. (2012). Swedish – An updated school subject?. I: Education Inquiry, Umeå. 3(4). S. 471-493.

Allmänt om läs- och skrivprocessen i skolan

Liberg, Caroline, af Geijerstam, Åsa & Folkeryd, Jenny W.(2010) Utmana, utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur.

1 kommentar

  1. Helene Carlsson, 19 oktober 2016

    Ditt inlägg gör mig extra intresserad eftersom jag har skrivit en B-uppsats kring bedömning. Tack för klassikern De blinda männen och elefanten. Det var första gången jag såg den. Dikten behöver jag leta reda på. Jag kommer att tänka på sambedömning, lagarbete och grupparbete. Tack för länken till Utveckla din bedömarkompetens från Skolverket. Den ska jag skriva ut och läsa. Textrörlighet utåt ser jag hör ihop med begreppet textkopplingar eller tankestopp.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.