Reflektioner över kunskapsöversikten

Det har varit en läsande helg! Kunskapsöversikten Att läsa och förstå (Westlund 2016) är läst och jag tänkte dela några snabba reflektioner.

Kunskapsöversikten är kortfattad, tydlig och lättläst. Figurer, tabeller och faktarutor utgör bra stöd och är bra att kunna gå tillbaka till. Kunskapsöversikten har 7 figurer som åskådliggör och förtydligar begrepp men också deras relationer. Det finns också 7 små rosafärgade faktarutor som lyfter tänkvärda sammanfattningar. En sådan faktaruta kan se ut så här:

Med färdighet menas att visa att man uppnått viss kompetens inom ett område. Med strategier menas de mentala verktyg som används för att uppnå en färdighet. Det finns ett reciprokt samband mellan utveckling av färdigheter och användning av strategier. När det handlar om läsförståelse används begreppet läsförståelsestrategier. (Skolverket 2016:65)

Barbro Westlund tar upp väsentliga begrepp inom lästeori och beskriver dessa. Vi får också en genomgång av olika läsforskare, vilka modeller de är kända för och vad de står för. Den som har läst Barbro Westlunds avhandling och/eller hennes böcker känner igen mycket. Samtidigt fungerar kunskapsöversikten som en bra repetition.

Figur 1 som visar relationen mellan literacy, läskompetens, läsförmåga och lässtrategier kommer jag att få nytta av. Figuren tillsammans med texten klargör både begreppen och hur de samspelar. Ett avsnitt som jag gillar särskilt mycket hittar du på sidan 37, Betydelsen av olika läsförmågor förändras med åldern. Vi glömmer ibland att elevens ålder och var denne befinner sig i sin läs- och skrivutveckling styr vad som är väsentligt att iaktta och observera.

Barbro Westlund lyfter vikten av att göra läsprofiler och att det inte finns ett enskilt läsförståelsetest som kan räcker för att ge en heltäckande bild av en elevs läsförståelse. När vi arbetar med läsprofiler så behövs både en kognitiv och en affektiv läsprofil. Den förra handlar om förmågan av förstå och tolka text. Den senare ”visar elevens intresse, motivation och engagemang för att läa och diskutera texter med andra” (Skolverket 2016:90).

Jag avslutar med ett intressant påstående som absolut kan vara värt en diskussion i arbetslaget!? Det gäller följande rader:

Efter 4-7 år i skolan har flera elever blivit kompetenta läsare, trots att alla inte lärt sig läsa flytande. Men de har fått mycket undervisning i läsförståelsestrategier, som kompenserar deras bristande läsflyt. (Skolverket 2016:39)

Det var lite kort om kunskapsöversikten för dig som väntar på att få ”sätta ögonen i den”!

Referenser

Westlund, B. (2016). Att läsa och förstå. Skolverket.

Att läsa och förstå1

2 kommentarer

  1. Helene Carlsson, 13 november 2016

    Att vara en kompetent läsare vad innebär det egentligen?

    Tack för referensen dom kag ska läsa.

  2. Toura Hägnesten, 13 november 2016

    I kunskapsöversikten presenterar, förklara och definierar Barbro Westlund alla dessa begrepp och termer som används i litteraturen om att läsa och förstå. Den är värd att läsa och kommer att vara bra att gå tillbaka till.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.