Visar alla blogginlägg från: december 2016

Nycklar till förståelse

 Att samtala strukturerat om text på djupet är det som också påverkar läsförståelsen (Barbro Westlund i Lärarlabbet, 161207).

Citatet matchar perfekt en artikel jag nyss läst i the Reading Teacher. Artikeln, Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds (Witte 2016) handlar om first graders, dvs. 6-åringar, och en modell för att lära dem förstå komplexa texter genom att arbeta med högläsning tillsammans med textsamtal. I artikeln används förkortningen CTA och den står för complex text analyses. Läraren modellerar hur läsare kan använda bevis i texten för att avgöra karaktärers handlingar och känslor samt budskapet som författaren försöker förmedla. Modelleringen tillsammans med höga förväntningar var grunden för hela arbetet som skedde i form av en aktionsstudie.

Första steget utgjordes av en definition av begreppet komplexa texter. Witte (artikelförfattaren) utarbetade en matris för de olika särdrag som komplexa texter kan ha. Dessa särdrag gällde:

  • lexikal nivå
  • berättelsestruktur
  • illustrationer
  • utgångspunkter/synvinkel
  • ordförråd
  • språk
  • teman och
  • krav på förkunskaper.

På tal om lexikal nivå så är detta något som tidigare var vanligt att vi mätte och angav. Här talar vi om texters LIX-värde och då  utifrån följande:

LIX är baserat på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (ord med fler än 6 bokstäver) uttryckt i procent (lix.se).

En kritik av Lix-värden har handlat om att även korta ord kan vara svåra.

Den matris Witte utarbetade såg ut som på bilden. För att kunna se och läsa matrisen klickar du på länken så kommer du till matrisen där den ligger på sidan 31 i artikeln. Du har den även här i PDF-format:  Wittes matris.

Wittes matris

Witte använde matrisen för att analysera böcker hon läste för sina elever och för att fastställa komplexiteten hos dessa texter. Hon började med mindre komplexa texter för att successivt höja kravnivån. Detta textarbete pågick en lektion i veckan (30-40 minuter) under ett helt läsår. I början ledde Witte arbetet med textanalyserna för att sedan allteftersom låta ansvaret gå över till eleverna själva.

Upplägget för undervisningen var indelat i sex steg:

  1. Ledtrådar: Witte lärde sina elever att författare alltid använder ledtrådar i texten som läsaren kan använda för att lista ut hur karaktärerna reagerar på olika händelser i texten.
  2. Högläsning: Witte läste texten högt för eleverna samt förklarade matrisen och hur de skulle arbeta med matrisen. Matrisen skulle hjälpa läsaren att förstå de viktiga händelserna i texten, karaktärernas handlingar och att relatera detta till andra texter.
  3. Rättfärdiga ståndpunkter: Witte modellerade också hur läsaren kan hitta nycklar till sin förståelse i texten. Dessa används som bevis på vad läsaren anser om händelser i texten och karaktärernas sätt att reagera på dessa händelser.
  4. Central tanke/budskap: Nästa steg var att förklara hur författaren använder ledtrådar från flera olika händelser i texten för att förklara textens centrala budskap.
  5. Modellering: Witte modellerade samma arbetsgång för de första sex texterna för att vara säker på att eleverna förstod arbetsgången och tankarna bakom den.
  6. Ansvaret förs över till eleverna: Efter de första sex tillfällena med texter började Witte att successivt lägga över ansvaret för diskussionerna och textarbetet på eleverna.

Arbetet utgår hela tiden konsekvent från texter med stegrande komplexitet och svårighetsgrad. Det är också detta som är unikt för Wittes arbetsmodell. Varje lektion bygger på samma matris och de frågor som är relaterade till matrisen. Tanken bakom detta är att matris och frågor fungerar som stöd till elevernas arbete med att analysera och finna händelser som är avgörande för att bestämma textens centrala tanke och/eller centrala budskap.

Det jag själv tycker är riktigt spännande med Wittes arbetsgång är att arbetet görs tillsammans med så unga elever, 6-åringar. Med andra ord så ska vi förvänta oss att även våra yngsta elever med rätt guidning och modellering kan bemöta och analysera komplexa texter. Det är ju självklart att arbetet hela tiden skedde muntligt då 6-åringarna ännu inte själva kunde läsa tillräckligt bra för att läsa texterna de fick arbeta med.

I nästa inlägg går jag in på hur Witte bedömer elevernas färdigheter i CTA, dvs. deras färdigheter i att göra analyser av komplexa texter, samt vad arbetet med CTA ledde till.

Referenser:

Lexile: https://www.lexile.com

LIX: http://www.lix.se

SPSM om lättläst: Lättläst

Witte, P. G. (2016). Teaching First Graders to Comprehend  Complex Texts Through Read-Alouds. The Reading Teacher. July/August 2016. Volume 70, Numer 1.

Witte, P.G. (2016): Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds. Artikeln som pdf-fil.

Ett fullspäckat program väntar!

Dags för referensgruppsträff! programmet är fullspäckat och superintressant. Vi ska förstås planera för 2017 men sedan träffar vi Läsdelegationen , pratar åtgärdsgarantin, och ska få en presentation av Annas besök Projekt Canada. I ställtiden delar vi erfarenheter, tips och reflektioner kring vårt gemensamma intresse, dvs språk-, läs- och skrivfrågor. Vi är nämligen alla läs-och språkutvecklare. Ser så mycket fram mot detta!

IMG_0874

Skrivundervisning i ämnet Svenska – planering och genomförande

En eftermiddag med fokus på skrivande med utgångspunkt i:

Hur kan man som lärare arbeta för att omsätta sina teoretiska kunskaper om lärande och skrivutveckling i en konkret praktik som ger eleverna möjlighet att utveckla sitt skrivande?

Per Blomqvist, vår föreläsare idag, gav oss en rivstart med tankeskrivande utifrån en uppgift om riktat skrivande.

IMG_0822

Tankeskrivandet gav i sin tur en mängd frågor, förslag och erfarenheter av svårigheter som jag som lärare kan möta i skrivundervisningen.

Fokus för dagen kom att bli

  • förväntningsnormer,
  • didaktiska beslut och
  • lärandemoment.

Kreativt skrivande kräver ett visst mått av styrning. Elever som har svårt för skrivande vet inte hur de ska göra. Vi måste undervisa i HUR!

Per talade om att vi har två skrivarter. Det formella och det informella skrivandet. Vi fick börja med det informella skrivandet och här skriva ner våra första tankar om att skriva. Sedan fortsatte vi med att skriva ner olika situationer där skrivande finns med. Vi fick utveckla en situation där vårt skrivande finns med och beskriva den. Kort fick vi beskriva en person som vi förknippar med skrivande och hur denne påverkat vårt skrivande. Avslutningsvis var uppgiften att skriva en lögn om att skriva.

Nästa övning blev att skriva om sådant Per frågade om, s.k. guidat skrivande. Vi fick skriva ner ett minne om första gången vi skrev något och beskriva den situationen. Vilket ord skrev jag, vad skrev jag på, löst papper, i en bok, vilken sorts penna använde jag?

Visade jag det jag skrivit för någon? Reaktioner? Hur var det när jag började skolan? Var det roligt? Hur lärde jag mig? Var det svårt? Vad sa läraren om det jag skrivit? osv.

Per gav oss ett elevexempel som vi fick reflektera över. Vi svarade med ord som: spännande, ögonblicksbild, fina beskrivningar, rytm, jag blir berörd, hoppfull, sorgsen, sinnen, lukter, poetisk…

På det följde en gensvarsinstruktion som såg ut så här:

IMG_0847

Per talade om processhjälp. Den kan exempelvis gälla logik, struktur, texttyp och stil. Som Per underströk: Välj!

Gå inte in på allt. Fokusera på någon eller några aspekter.

IMG_0862

Mycket eget skrivande blev det… mycket eget reflekterande blev det… och diskussioner. Idag har vi upplevt learning by doing. Det har varit en riktigt bra eftermiddag som kopplat teori och praktik. Per fick en hemläxa innan han gick hem. Den bestod av att han ska titta i sin kalender och se om vi kan hitta ett datum för att lägga in en fortsättning på dagens föreläsning. Håll tummarna att vi lyckas!

IMG_0843

Vem är då Per Blomqvist? Jo, Per är sedan 2014 doktorand vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.  Arbetsnamnet på hans avhandlingsarbete är: Skrivbedömning i ett didaktiskt perspektiv

Per har arbetat som gymnasielärare i svenska 1999-2014, han är universitetsadjunkt på ämneslärarutbildningen vid Stockholms universitet 2009-2014 och han har gästföresläst på Lärarhögskolan i Stockholm 2001-2008. Per är också författare till boken Skrivundervisning – i samspel med litterära texter (2012).

Referenser:

Berge & Blomqvist, P. (2012). Skrivundervisning – i samspel med litterära texter. Stockholm: Liber.