Visar alla blogginlägg från: januari 2017

Inspirationsföreläsning om ASL

Idag är de lyckligt lottade deltagarna de som deltar i årets Språkpaket. Lite presentation av Karin och hennes syn på ASL tillsammans med genrepredagogik och sedan vidare till rivstart med en film från förskoleklass. Alltid lika fantastiskt att se 6-åringars superfokusering när de läser och försöker tyda vad som står skrivet. Arbetet sker i skrivpar och med stöd i talsyntes. Karins elever har namn från hela världen vilket talsyntesen inte klarar att säga men det är något klass och lärare bara konstaterar och kan skratta åt. Karin skapar skrivparen utifrån elevernas nivå inom skrivinlärning men också hur de samarbetar. Skrivparen arbetar ihop under en hel termin för att eleverna ska känna trygghet och lära känna varandra. De som har svårigheter med samarbete får stöd av läraren kring samarbetet. IMG_0302 Eleverna skriver bokstavsräckor när de börjar. Vid terminsstart i förskoleklass (OBS! inte åk 1 som jag skrev först) var det flera av barnen som inte kunde läsa och skriva sina namn och många kunde enbart ett fåtal bokstäver. En bokstavsräcka kan se ut så här:

ekhåfdsqerfdyrdxcvfdrdrfyguyu

uu3id6376ie76re7eygie76te

Barnen får individuella uppgifter att ringa in vissa bokstäver, leta efter ord osv. Snabbt börjar de koppla bokstäver med bokstavsljud när de fortsätter arbeta. Karin berättade målande om hur hon lägger in små utmaningar kring att skriva ord. I början är det många praktiska frågor som vad gör jag med elevernas alla texter de har skrivit och hur och var skapar jag deras portfolios.

Finmotoriksövningar är en annan viktig fråga. Här får barnen trä pärlor, göra pärlplattor och fina armband men också olika uppgifter med penna. När bokstäver ska formas så är det olika uppgifter med stödlinjer och övningar som att rita motsolingar. I åk 2 lägger Karin in välskrivning på schemat. Hon gör förstås en bokstavsdiagnos där hon markerar de bokstäver och bokstavsljud som barnen kan. Sedan sommaren är just detta ett obligatoriskt moment i bedömningen av elevernas läs- och skrivkunskaper med Skolverkets Bedömningsstöd och här använder Karin enbart det underlaget för bedömning.

Karin talade om vardagsspråk och skolspråk. Läraren behöver hjälpa eleverna att gå från det vardagliga, personliga och nära (vardagsspråk) till det specificerade, opersonliga och distanserade (skolspråk). Ämnesundervisning ställer stora krav på förmågan att använda skolspråket. Detta satte Karin in i sammanhanget för den cykel för undervisning och lärande som hon undervisar efter.

cykeln för undervisning och lärande

Vi fick också en liten praktisk övning för parvis arbete med att sortera texter enligt genre. Bra timat efter semmelpausen!

Karin använder termer som narrativ, instruktion, och argumenterande text med sina elever i åk 2. I klassen kallar de dessa termer för expertord.

Vi fick oss se exempel på skrivuppgifter som Karin har använt i förskoleklass. Några exempel som visades var:

  • berätta det roligaste ur en bok ni läst högt
  • veckans ljud
  • vi har …
  • vi tycker om …
  • olika listor, önskelistor, djurlistor, färger, listor på sådant som finns i klassrummet
  • stafettskrivning
  • personligt återgivande texter
  • argumenterande texter
  • sagor

Talsyntesen använder Karin även i det gemensamma arbetet.

Det var exempel på  muntligt återberättande från utflykter med stöd av ord och bilder. Nästa fas i detta återberättande var att arbeta med bilderna och orden i appenWright and read”. Givetvis gjordes detta som gemensamt arbete på SmartBoarden så barnen fick hjälpa till att komma på vad som ska vara med. Det gemensamma återberättandet följs upp av parvis arbete på paddorna med att skriv och läsa in sina berättelser.

Wright and read

BookCreator är en annan app som Karin använder mycket. Det finns också en bok app  hos NE som är kostnadsfri för lärare i Stockholm och som liknar BookCreator. På NE Junior kan du se vilka olika appar som finns. Andra tips var svenska-djur.se samt Sock Puppets som vi fick se exempel på.

Karin arbetar förstås med mallar i förskoleklass. Det är börjor som eleverna får använda, först i gemensamma texter och när de kommit igång för att skriva egna texter. Karins erfarenhet är att parvis skrivande fungerar smidigare än skrivande i grupp.

exempel2

Vi fick se mängder av exempel på hur Karin arbetar med elever i förskoleklass – åk 2. En mycket inspirerande föreläsning med praktiska exempel och kopplingar till ASL och genrepedagogik.

Stort tack Karin! Du som inte hade möjligt att vara med på Karins föreläsning kan läsa mer på Karins blogg: Fröken Karin.

Arbetar du i förskoleklass eller åk 1? Skulle du vilja delta i nästa års Språkpaket? Snart får alla rektorer ett mejl med information och en länk till en intresseanmälan till ett informationsmöte. Om många, för många, mejlar intresse för att komma på detta informationsmöte så gör vi ett urval. Vi är här Carola och jag. Är du intresserad så tala med din rektor!

Läs mer om Språkpaketet här:

Medioteket: Läs- och språkpaketet

Referenser:

Hultin & Westman (2014). Att skriva sig till läsning. Malmö: Gleerups.

Lövgren, E. (2009). Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer. Stockholm: Sanoma.

Lövgren, E. (2013). Med datorn som skrivverktyg – Vad? Hur? Varför?  Stockholm: Sanoma.

Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber.

1344 visningar!

Nu har vi kommit till sista veckan och filmen är borttagen! Barbro Westlund föreläser om den kunskapsöversikt hon har skrivit på uppdrag av Skolverket. Titeln på kunskapsöversikten är ”Att läsa och förstå”.

Bildordvägg, ”Picture Word Wall”

Som benämningen anger så talar vi här om bildkort som förklarar vad ord betyder. Styrkan med bildkort ligger i de gemensamma diskussionerna kring bildvalen till de olika orden. Diskussionerna utgör  lika mycket som bilderna stöd för minnet.

I artikelns undervisningsexempel modellerade läraren mycket noggrant arbetet med orden. Allt arbete byggde på text som läraren läste högt. Texterna utgjordes av sakprosa där lärare valt ord och begrepp samt förberett med bilder som passade för att förklara respektive ords betydelse. Under högläsningen presenterade läraren de olika orden tillsammans med bilder. Klassen diskuterade tillsammans huruvida de tyckte att bilderna förklarade sina respektive ord och varför. Eleverna började snabbt lägga märke till ord som de tyckte läraren borde ha tagit med varpå denne gjorde nya bildkort för dessa ord. Eleverna fick successivt mer och mer utrymme att vara med och välja ord som de skulle förklara. Det gav ett delat ansvar för val av ord och förklarande bilder.

Från att läraren hade förberett ord- och bildval så övergick ansvaret successivt på eleverna. Läraren fortsatte med sin högläsning av sakprosa men det blev elevernas uppgift att lyssna efter nya, lågfrekventa och/eller intressanta ord samt anteckna dessa för att efter högläsningen arbeta med att leta lämpliga bilder som förklarade de valda orden.

Innan bildkorten sattes upp på ordväggen diskuterades varje ord tillsammans med sin bild och på vilket sätt bilden förklarade ordet.

På vilket sätt knyter då arbetet med bildkort och ordväggar till vad forskning har säger stärker lärandet? Artikeln lyfter främst tre faktorer och de är:

  1. läraren ger eleverna möjligheter att vara med och välja.
  2. arbeta med att knyta an till elevernas förkunskaper.
  3. arbeta med att främja en stärkt medvetenhet om ord och begrepp samt dessas betydelse.

Stegen i arbetsgången med bildkorten var:

  • val av sakprosatext med ett rikt ordförråd
  • att läraren hade förberett textvalet men också de ord som skulle förklaras eller som eleverna kunde tänkas ta upp
  • under modelleringen av arbetssättet hade läraren förberett kort och bilder för de valda orden
  • klassen engagerades i diskussioner runt på vilket sätt bilderna förklarade respektive ord
  • under högläsningen stannade läraren upp för att tänka-högt kring ord, visa ordkorten och diskutera ordens betydelse
  • allteftersom eleverna tog till sig arbetssättet fick de större och större utrymme för att välja ord som skulle tas upp, diskuteras och förklaras
  • efter varje högläsningsstund fick eleverna välja ord från sin lista att arbeta vidare med
  • när eleverna hade gjort klart sitt bildkort med förklaring av de valda ordet så fick de dela sitt kort och diskutera bilden de valt som förklaring med klasskamraterna. Först därefter satte de upp bildkorten.

Lärarna som deltog i studien ombads ge råd och förslag att skicka med kollegor som vill utveckla sin undervisning kring ord. De valde följande:

  • gör eleverna delaktiga i val av ord som de ska arbeta vidare med
  • gör kopplingar mellan de valda orden och elevernas egna erfarenheter och förkunskaper
  • arbeta med ord och begrepp på ett sådant sätt att arbetet upplevs som relevant av eleverna
  • förstärk undervisningen genom att arbeta med flera modaliteter, dvs. flera sinnen, som t.ex. skriva, rita/välja bilder och diskutera
  • skapa möjligheter till samarbete.

Just pick one strategy and try it out. You  might be surprised by how jazzed up your students get about Words! (Gallagher & Anderson 2016: 280)

Do something!

 

Referenser:

Gallagher, M. & Anderson, B. (2016). Get All ”Jazzed Up” for Volcabulary Instruction: Strategies That Engage. I The Reading Teacher, November/December 2016, Volume 70, Number 3.

The Frayer model

Detta är en modell för ordinlärning som beskrivs av NRP, National Reading Panel, och som bygger på forskning (Freayer och Klausmeier 1969). Denna forskningsstudie visade att inlärningen av begrepp och nya ord stöds av att eleven får:

  • definiera aktuellt begrepp
  • identifiera och skilja ut relevanta och irrelevanta kännetecken för begreppet
  • ge egna exempel som kännetecknar exemplet likaväl som att ge exempel som inte är kännetecknande för begreppet
  • lista under- och överordnade samt samordnade villkor för begreppet

Förslaget i mitt förra blogginlägg att skapa och sätta upp graffitikort på klassens graffitivägg är en utveckling och anpassning av the Frayer model. Arbetet bygger på högläsning där läraren först modellerar arbetsgången. Genom att använda olika arbetsmodeller för arbete med nya, okända och/eller lågfrekventa ord får eleverna modeller för hur de kan göra för att ta reda på och lära sig nya ord. De viktigaste strategierna är att lära sig använda ledtrådar i texten samt bli medveten om att orddelar som prefix, suffix och ordrötter i sig ger ledtrådar till vad ord betyder. Allra bäst är det att arbeta med ord i meningsfulla sammanhang och gärna i samband med högläsning. Givetvis är det bra att också arbeta med elevernas medvetenhet om ord och ords betydelse genom lekar och spel. Bäst är, som för mycket annat i undervisningen, att kombinera olika arbetsgångar och modeller.

Ordväggar fyller funktionen av visuellt stöd i arbetet med ordförståelse. The Graffiti Wall, graffitiväggen, och the Picture Word Wall, bildordväggen, är båda sprungna ur the Frayer model.

En indikator som säger mycket om elevers läsprestationer är deras läsengagemang, dvs. läsattityder och i vilken utsträckning de visar intresse för läsning. I artikeln listas några sätt att öka elevernas läsmotivation som finns belagda i forskning. Det gäller exempelvis att läraren ger:

  • eleverna inflytande över sitt lärande (Ryan & deci, 2009)
  • utmanande och intressanta texter (Meece & Miller, 1999)
  • undervisningsmoment som knyter an till elevernas liv (Guthrie, Mason-Singh & Coddington, 2012)
  • explicit undervisning i lässtrategier (NICHD, 2000)
  • tillfälle till samarbete (Parsons et al., 2015)
  • återkoppling  och uppmuntrar till en positiv inställning till läsning (Jang, Conradi, McKenna & Jones, 2015; Gambrell & Marinak, 1997)

Detta var några exempel på några tillämpningar som forskning funnit ökar elevers motivation och läsintresse. De finns också i undervisning i ordförståelse. Det kan exempelvis gälla strategier som ökar medvetenheten om ord och arbete med att skapa kopplingar till ord och begrepp.

Att arbeta med the Frayer model i undervisningen av ordförråd och ordförståelse  innebär att eleverna arbetar med en grafisk modell som låter dem:

  • göra kopplingar mellan begrepp
  • jämföra egenskaper, kännetecken och exempel
  • visualisera ordförståelsearbetet
  • göra personliga kopplingar och associationer
  • ge exempel men också ”icke-exempel”, dvs. exempel som inte exemplifierar ordets innebörd

Avslutningsvis vill jag också upprepa att jag som lärare i varje val av modell och arbetsgång har nytta av att vara medveten om vad som enligt forskning  ger effektiv inlärning och varifrån olika modeller härrör.

Ja, det var lite om bakgrund och forskningsanknytning; the Frayer model och ordväggar. Det här får räcka för idag. Nästa inlägg kommer att fokusera på Picture Word Wall.

Referenser:

Gallagher, M. & Anderson, B. (2016). Get All ”Jazzed Up” for Volcabulary Instruction: Strategies That Engage. I The Reading Teacher, November/December 2016, Volume 70, Number 3.

Graffitivägg!?

Här handlar det om en version av ordvägg och ett arbetssätt som fångar eleverna. Dessa är 10-11 år. De går i grade 5 vilket motsvarar en svensk åk 4.

Även den här modellen bygger på lärarens högläsning. Läraren modellerar hur arbetet är tänkt att gå till genom att denne under högläsningen själv tar stannar upp i läsningen och noterar och tänker högt kring vissa ord. Dessa skrivs också upp. Efter att ha modellerat arbetsgången vid några tillfällen börjar ansvaret för att upptäcka nya, okända och/eller lågfrekventa ord att lämnas över till eleverna. De uppmanas att lyssna nog och säga till när de hör ett nytt, okänt ord så att läraren kan skriva upp det och tala om det. Läraren förklarar också att det är just det här en läsare gör när denne läser.

Eleverna får sätta sig parvis och får välja ett ord från listan ord. De får i uppgiften att skriva en definition av, en förklaring till ordet. Sedan ska de skriva ett ord som är motsatsen. Därefter får de skriva en mening med ordet och sist rita en bild för vad ordet betyder. Allra sist får de skriva ordet i graffitistil mitt på kortet. Jag har försökt göra ett exempel som visar ungefär vad eleverna gör med orden de valt.

graffitikort

Arbetssättet blev en succé. Eleverna nappade och strategin med att söka och arbeta med ord enligt den här modellen blev omedelbart en rutin.  Eleverna hade i uppgift att under lärarens högläsning anteckna okända ord. En gång i veckan arbetade alla med att välja något av sina ord och göra en ordkort med det aktuella ordet i graffitistil mitt på ordkortet. Eleverna presenterade sina ord och ordkort för varandra och satte sedan upp dem på klassens ”graffitivägg”, dvs. ytan där alla ordkorten samlades.

Arbetsgången bygger på forskningsstudier som pekar på vikten:

  • med explicit undervisning i den strategi som läraren vill att eleverna lär sig
  • av att gradvis lämna över ansvaret att notera, anteckna och arbeta med nya ord till eleverna
  • att använda bilder som stöd i lärandet
  • delaktighet i undervisningen
  • använda autentiska texter i undervisningen kring ordförståelse
  • av att stödja samarbete
  • m.fl.

Artikeln där detta arbetssätt för att bygga ut ordförrådet har skrivits av två doktorander som gjort klassrumsobservationer när de följt två klasslärares undervisning. Författarna är Melissa Gallagher och Blythe Anderson och artikeln har titeln Get All ”Jazzed Up” for Volcabulary Instruction: Strategies That Engage.

Modellen med graffitikort och graffitiväggen har sitt ursprung i the Frayer model men den tar jag upp i nästa inlägg tillsammans med mer om den forskning som stödjer arbetssättet samt en annan modell för ordförrådsarbete, nämligen Picture Word Wall.

Referenser:

Gallagher, M. & Anderson, B. (2016). Get All ”Jazzed Up” for Volcabulary Instruction: Strategies That Engage. I The Reading Teacher, November/December 2016, Volume 70, Number 3.

Tre veckor kvar!

Missa inte chansen att se Barbro Westlunds föreläsning om kunskapsöversikten ”Att läsa och förstå”.

I månadsskiftet tar jag ner filmen. Föreläsningen ger en bra översiktlig bild av kunskapsöversikten. Tänk så bra för alla er som föredrar att se och höra framför att läsa! Är du i första hand en läsare så rekommenderar jag varmt kunskapsöversikten! Den är lätt att läsa och ta till sig, klart och stringent språk, alla centrala begrepp och termer utvecklas och förklaras och den lämpar sig utmärkt att diskutera i ett arbetslag. Ja, enligt min åsikt borde kunskapsöversikten vara ett självklart inslag i skolors kvalitetsarbete och i lärares kompetensutveckling.

Jag har skrivit om kunskapsöversikten i tidigare inlägg från 29/1011/11 samt 26/11. Läs dessa tre inlägg och du vet en hel del! Filmen är nu borttagen!

CTA = Complex Text Analysis

Det är nyttigt att inte göra någonting alls ibland. (DN sid 10, lördag 7/1)

Eller hur!? En riktigt lång jul/nyårsledighet är slut och jag är i full färd med att plocka upp olika trådar och jag börjar med resultatet av arbetsmodellen för hur 6-åringar kan ta sig an komplexa texter.

Du frågar dig förstås hur Witte gjorde för att bedöma CTA arbetet, elevernas utveckling och vad de lärde sig?!

Teaching lessons that are easy for students will not help them gain the skills to delve into worthy texts and understand what the author is telling the reader. (Witte 2016, sid 37)

Den lätta vägen är inte den som lär våra elever, oavsett ålder, hur man gör som läsare för att möta och bemöta texter. I stället är frågan vilket stöd eleverna behöver och vilket stöd vi ger dem. Med rätt stöd kan vi i vår undervisning leda våra elever vidare så de verkligen utvecklas fullt ut utifrån sina förutsättningar.

Witte utarbetade en matris för textanalys att använda för stöd i bedömningen av elevernas utveckling. I filen CTA matris ser du hur den ser ut.

CTA matris (Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds, s 34)

Witte använde matrisen vid tre tillfällen för att bedöma hur elevernas förmåga till textanalys; dels vid läsårets terminsstart, dels en andra gång i slutet av andra terminen samt en gång i slutet av läsårets tredje och sista termin. Varje bedömning utgick från en text som Witte läste högt för eleverna; detta i och med att alla ännu inte kunde läsa själva.

Klassen var indelad i tre grupper:

  1. explorational readers (förstår läsriktning och att text kan läsas)
  2. emergent readers (fonologisk medvetenhet, läser enkla ord)
  3. early readers (läser enkla texter)

Eleverna på samtliga tre läsnivåer gjorda signifikanta framsteg i sin läsutveckling. I slutet av läsåret klarade 20 av 21 elever att identifiera s.k. key events (centrala händelser i texten). 19 elever kunde identifiera och beskriva karaktärernas känslor och handlingar, 14 elever kunde visa vad i texten de använde för sina slutsatser och 19 elever klarade att identifiera och härleda författarens budskap relaterat till textens centrala handling.

Gruppen med early readers gjorde signifikanta framsteg redan första terminen medan grupperna med explorational readers och emergent readers utvecklades först under andra och tredje terminen då de också gjorde signifikanta framsteg.

Allt arbete gjordes utifrån texter som lästes högt. Högläsningen åtföljdes alltid av textsamtal med higher level questions, dvs. svårare frågor som kräver mer analys.

[…] students became aware of the importance of justifying their thinking with evidence from the text because they knew that others might challenge their thinking if they were not able to support it. (Witte 2016: 36)

Som grädde på moset utvecklade eleverna ett större ordförråd och sin förmåga att själva skriva.

Grunden för hela arbetsmodellen byggde på att läraren modellerade momenten i textanalyserna men också hade höga förväntningar på att alla elever oavsett vilken läsnivå de låg på skulle klara att göra de textanalyser som de arbetade med tillsammans. Witte ger avslutningsvis följande råd.

  • välj texterna med stor omsorg
  • förbered noggrant varje lektion
  • arbeta med stöd till alla instruktioner, modellera och lämna gradvis över ansvaret i samtalen till eleverna
  • ha höga förväntningar på samtliga elever
  • bedöm hur arbetet med att analysera komplexa texter fortskrider och reflektera över det jag som lärare ser!

Själv tycker jag att det är så härligt att läsa om hur det går att utmana elever på olika sätt. Kan dina elever ännu inte läsa, eller att de ännu inte läser några längre texter, arbeta  muntligt! Läs högt och led textsamtal med krav på mer avancerat tänkande.

Referenser:

Witte, P. G. (2016). Teaching First Graders to Comprehend  Complex Texts Through Read-Alouds. The Reading Teacher. July/August 2016. Volume 70, Numer 1. Witte, P.G. (2016): Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds. Artikeln som PDF-fil.