The Frayer model

Detta är en modell för ordinlärning som beskrivs av NRP, National Reading Panel, och som bygger på forskning (Freayer och Klausmeier 1969). Denna forskningsstudie visade att inlärningen av begrepp och nya ord stöds av att eleven får:

  • definiera aktuellt begrepp
  • identifiera och skilja ut relevanta och irrelevanta kännetecken för begreppet
  • ge egna exempel som kännetecknar exemplet likaväl som att ge exempel som inte är kännetecknande för begreppet
  • lista under- och överordnade samt samordnade villkor för begreppet

Förslaget i mitt förra blogginlägg att skapa och sätta upp graffitikort på klassens graffitivägg är en utveckling och anpassning av the Frayer model. Arbetet bygger på högläsning där läraren först modellerar arbetsgången. Genom att använda olika arbetsmodeller för arbete med nya, okända och/eller lågfrekventa ord får eleverna modeller för hur de kan göra för att ta reda på och lära sig nya ord. De viktigaste strategierna är att lära sig använda ledtrådar i texten samt bli medveten om att orddelar som prefix, suffix och ordrötter i sig ger ledtrådar till vad ord betyder. Allra bäst är det att arbeta med ord i meningsfulla sammanhang och gärna i samband med högläsning. Givetvis är det bra att också arbeta med elevernas medvetenhet om ord och ords betydelse genom lekar och spel. Bäst är, som för mycket annat i undervisningen, att kombinera olika arbetsgångar och modeller.

Ordväggar fyller funktionen av visuellt stöd i arbetet med ordförståelse. The Graffiti Wall, graffitiväggen, och the Picture Word Wall, bildordväggen, är båda sprungna ur the Frayer model.

En indikator som säger mycket om elevers läsprestationer är deras läsengagemang, dvs. läsattityder och i vilken utsträckning de visar intresse för läsning. I artikeln listas några sätt att öka elevernas läsmotivation som finns belagda i forskning. Det gäller exempelvis att läraren ger:

  • eleverna inflytande över sitt lärande (Ryan & deci, 2009)
  • utmanande och intressanta texter (Meece & Miller, 1999)
  • undervisningsmoment som knyter an till elevernas liv (Guthrie, Mason-Singh & Coddington, 2012)
  • explicit undervisning i lässtrategier (NICHD, 2000)
  • tillfälle till samarbete (Parsons et al., 2015)
  • återkoppling  och uppmuntrar till en positiv inställning till läsning (Jang, Conradi, McKenna & Jones, 2015; Gambrell & Marinak, 1997)

Detta var några exempel på några tillämpningar som forskning funnit ökar elevers motivation och läsintresse. De finns också i undervisning i ordförståelse. Det kan exempelvis gälla strategier som ökar medvetenheten om ord och arbete med att skapa kopplingar till ord och begrepp.

Att arbeta med the Frayer model i undervisningen av ordförråd och ordförståelse  innebär att eleverna arbetar med en grafisk modell som låter dem:

  • göra kopplingar mellan begrepp
  • jämföra egenskaper, kännetecken och exempel
  • visualisera ordförståelsearbetet
  • göra personliga kopplingar och associationer
  • ge exempel men också ”icke-exempel”, dvs. exempel som inte exemplifierar ordets innebörd

Avslutningsvis vill jag också upprepa att jag som lärare i varje val av modell och arbetsgång har nytta av att vara medveten om vad som enligt forskning  ger effektiv inlärning och varifrån olika modeller härrör.

Ja, det var lite om bakgrund och forskningsanknytning; the Frayer model och ordväggar. Det här får räcka för idag. Nästa inlägg kommer att fokusera på Picture Word Wall.

Referenser:

Gallagher, M. & Anderson, B. (2016). Get All ”Jazzed Up” for Volcabulary Instruction: Strategies That Engage. I The Reading Teacher, November/December 2016, Volume 70, Number 3.

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.