Vad? Varför? Varför? Varför?

Vad var det nu igen?

Det är smörgåsplanen för att skriva argumenterande texter. Bildspråket med smörgåsen och dess pålägg är Adrienne Gears och beskrivs i hennes bok Att skriva faktatexter.

Jag har haft en fantastiskt omväxlande första arbetsvecka. Att komma hem efter en månads semester betyder högt tempo för att komma ifatt på alla fronter. Det är också fantastisk roligt. Mitt arbete bjuder på stor omväxling. I måndags var det ”kom ifatt” arbete med mejl, planering och iordningsställande inför veckan. Tisdag var det forskarföreläsning med Carina Hermansson och planeringsmöte med min kollega Carola kring nästa års Språkpaket. Carina Hermansson fick träffa våra Språkpaketsdeltagare där majoriteten är lärare i F-klass och årskurs 1. Onsdag hade jag en av alla mina kurser i Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för ett väldigt engagerat gäng åk 1-3 lärare. Tro det eller ej men i höstas mötte jag nästan 700 lärare i min kurser kring Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling!  I torsdags lyssnade jag på en föreläsning med Sara Persson om nyanlända och språkutveckling och läsning. Fredag var jag på klassrumsbesök på Farsta grundskola hos Nina Danielsson och hennes 5e klass som arbetar med faktatexter efter Adrienne Gears modell. Full fart. Många intryck. En dag är inte den andra lik.

nina

Besöket hos Nina och hennes klass var givande och lärorikt. Nina, Jag kommer tillbaka! Fokus för fredagsbesöket var att få se klassen arbeta efter något moment i Gears modell. Den här gången bjöd klassen på tal där de argumenterade för olika ståndpunkter. Det var tydligt att det här var något de hade arbetat med en tid. Talarna bestämde själva om de ville bli filmade vilket nästan alla valde. Jag fick höra ett halvdussin elever tala. Filmandet gjordes smidigt. En klasskamrat  hade ansvar för att filma samtliga tal. Argumentet för att ha en (1) filmare var bland annat att det skedde ur en och samma vinkel. Härligt när en klasskamrat kom med rådet att inte hålla iPaden så högt för då blir man tröttare när man ska göra flera filmningar på rad. De filmade talen kan talarna själva titta på i efterhand för att se och jämföra sitt framförande med den återkoppling som gavs efter varje tal. Det här momentet med att filma går att utveckla mer. Exempelvis skulle eleverna parvis kunna arbeta vidare med responsen på sina filmade tal. De skulle kunna få i uppgift att välja en aspekt att utveckla och arbeta med den aspekten för att sedan filma ett nytt tal. Slutligen skulle de parvis kunna titta på första respektive andra versionen av sina tal och se om de lyckats vässa sina tal och därmed möta responsen de ursprungligen fick.

IMG_0093

Talen var väl förberedda. Alla talare hade först skrivit en text, ett manus, för sitt tal. Detta manus låg som grund till de talkort eleverna hade gjort som stöd för sina framträdanden. Talkorten utgick från en gemensam mall med förslag på vad ett tal ska innehålla och vad talaren kan tänka på. Innan eleverna började med uppgiften att hålla tal så repeterade Nina tipsen.

Femte och sista kom ihåg punkten är bra.

Var aldrig orolig för att komma av dig. Det heter konstpaus!

Ordet fördelades, som är så smidigt, med stöd av glasspinnar med elevernas namn och en talarlista skrevs upp på tavlan.IMG_0085

Du är kanske nyfiken på vad handlade om!? Det var ämnen som varför man inte ska röka, varför det är viktigt att gå ut på raster, varför läsning är viktigt, varför det är ett problem att Trump har valts till president, fördelarna med att ha hund i stället för katt, vad som är nyttig mat och nyttan med att baka. Ja, det var stor bredd i ämnen. Talarna klarade galant att hålla tal utifrån smörgåsplanen:

Vad? Varför? Varför? Varför?  Vad var det nu igen?

Eleverna visade också medvetenhet och kunskap om de språkliga särdragen för ett argumenterande språk. De gav lätt exempel på och använde ord som är övertalande, övergångsord och beskrivande ord (Gear 2016: 143).

Lektionen avslutades med en teaser. Nina berättade att de nästa gång ska ta sig an en ny sorts faktatext och detta presenterades med ett äpple och en clementin. Frågan eleverna fick att suga på var Vilken sorts faktatext kan det handla om?

Jag hoppas på att få följa det fortsatta arbetet hos Nina och hennes klass genom fler klassrumsbesök på Farsta grundskola (Adolf Fredriks musikklasser).

Arbetar du också efter Adrienne Gears arbetsmodell så hör gärna av dig. Jag vill gärna se sådant arbete i fler klasser.

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur.

Gear, A. (2016).  Att skriva faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur.

2 kommentarer

  1. Carola Rehn Lindberg, 12 mars 2017

    Vad fint genomfört det var av lärare och elever. Bra att de får välja sina egna ämnen och toppen att de filmar varandra. Boken ”Att skriva faktatexter” är så instruerande och bra. Jag hoppas många hittar till den. Fint blogginlägg Toura, tack! /Carola

    • Toura Hägnesten, 12 mars 2017

      Tack Carola! Ja, det är så bra när man får se paddorna användas som ett naturligt verktyg där eleverna behandlar dem lika vant som de gör med ”penna och sudd”. Det är dit vi vill att alla våra elever ska komma. /Toura

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.