Visar alla blogginlägg från: april 2017

Vilka roller väljer du?

Är du uppdragsgivare, övervakare och chef eller utforskare, spegel, förebild och mentor? Dessa roller beskrivs i Goldbergs bok Att utveckla självständiga läsare (2017). Ja, det är förstås även ett mål i vår undervisning att utveckla självständiga läsare.

Rollen som utforskare innebär att jag som lärare behöver upptäcka vad eleverna gör som läsare, varför och hur de tänker. Som Goldberg påpekar så görs det mesta av läsarbetet inom oss och därmed är det osynligt. Hon föreslår att vårt utforskande av hur eleverna tänker sker i fem steg.

  1. Läraren börjar med att formulera ett syfte. Frågan är Vad letar jag efter?
  2. Andra steget är att observera och iaktta eleven när denne läser. Här är det viktigt att vara genuint nyfiken för att kunna ställa bra frågor.
  3. Frågor som jag ställer ska vara processorienterade. Fokus ligger på vad läsaren gör samt hur och varför.
  4. Sedan följer lyssnandet. Under lyssnandet försöker Goldberg också upptäcka vilket mindset eleven arbetar utifrån.
  5. Avslutningsvis gör läraren en sammanställning av sina iakttagelser och dokumenterar underlaget. Hon arbetar inte med matriser och checklistor utan använder sig av lappar där hon gör anteckningar. Fokus ligger här på att upptäcka elevens läsprocesser.

I boken Att utveckla självständiga läsare (Goldberg 2017) ges rikligt med exempel på hur hon arbetar med olika texter, hur hon ställer frågor och varför. Kapitlet avslutas med en tabell som beskriver de fem stegen som vad som utmärker varje steg.

Kapitel 6 handlar om rollen som spegel. Att spegla handlar här om att ge feedback på elevers arbete och ansträngningar. Här lyfts fem egenskaper i en feedback som extra viktiga. Dessa fem är:

  1. att vara specifik
  2. att utgå från tillgångar
  3. en dynamisk inställning
  4. icke-dömande och överföringsbar
  5. lägg fokus på läsaren

Lyckad feedback har transfer effekt, dvs. den kan tillämpas på andra texter, läserfarenheter och i andra sammanhang. Det är en balansakt att inte vara för allmän  men inte heller alltför specifik i feedbacken. Goldberg ger exempel på lagom specifik nivå på feedback. Här tror jag att det kan vara bra att diskutera praktiska exempel med sina kollegor. Varför inte skriva ner ett antal exempel på feedback jag som lärare har gett mina elever!? Dessa exempel kan sedan används på en arbetslagstid där alla lärare bidrar med sina exempel som man sedan sätter sig och sorterar i tre högar, alltför allmän, helt rätt samt alltför specifik!? Ett annat sätt att komma åt detta med vilken feedback ger jag mina elever är att be en kollega att filma ett tillfälle när jag arbetar med att ge feedback. Sedan kan jag i lugn och ro titta på filmsnutten och reflektera över min feedback. Den djärve kan be en elev att filma! Det är så lätt idag när vi arbetar med iPads att använda dessa till sådant här också.

Vikten av att se till förmåga och vad våra elever kan och inte vad de inte kan är en bra utgångspunkt. Vad vi kan är inte ett fast, statiskt tillstånd utan ska ses som en del i en process, att vara på väg mot… Det eleven kan ska denne också kunna använda i andra sammanhang. Något som kallas för transfer. Om eleven inte förstår att använda sin kunskap i olika sammanhang så blir nyttan med kunskapen begränsad.

Modelleringen kommer in i kapitel 7 som handlar om att läraren ska vara en förebild. Att modellera, demonstrera eller arbeta med minilektioner om nya moment är något som många föreslår. Här gäller det olika steg i ett nytt moment. Jag skulle tro att de flesta svenska lärare har mött arbetssättet. Barbro Westlund beskriver det i sina böcker och Skolverkets bedömningsmaterial Nya Språket lyfter använder det som ett vedertaget arbetssätt. I en minilektion börjar läraren med att förklara syftet för att sedan gå över till att demonstrera det som centralt för minilektionen. Därefter får eleverna pröva att arbeta först i smågrupper eller par och därefter på egen hand med det som minilektionen introducerat.

Den sista rollen som beskrivs är att vara mentor. Kapitel 8 ger många bra exempel på hur jag som lärare kan lyckas i rollen som mentor. Goldberg  skriver att när läraren agerar förebild, mentor, så är det sin egen process läraren visar för eleverna. Strategier delas upp i flera mindre steg för att öka tydligheten och göra det lättare före eleverna att lära sig och ta efter. Många exempel finns beskrivna i texten och det gör det lätt att förstå vad hon menar och hur hon tänker sig att arbetet ska gå till. Det är en del sportliknelser i texten. Läraren ska fundera över om denne är guide vid sidolinjen eller en tränare på plan.

Gravity Goldberg är disputerad i Curriculum and Teaching vilket motsvarar läroplans- och undervisningsteori. Du kan läsa mer om henne på hennes webbsida som heter: Gravity Goldberg LLC. Där finns också länken till en blogg.

Jag har just läst en artikel av Tarja Alatalo i Nordic Journal of Literacy Research som handlar om förskoleklasselevers läs- och skriftspråksutveckling. Som avslutning tycker jag att följande slutkläm från diskussionsavsnittet i artikel (Tarja Alatalo 2017) passar bra. Samma andemening finns här som i boken Att utveckla självständiga läsare.

I materialet framgår att lärarna utgår från sin övertygelse om att elevernas intresse, nyfikenhet, självförtroende och trygghet är en betydelsefull plattform för lärandet, vilket även betonats i tidigare forskning (t.ex. Fast, 2007; Ivarsson, 2008; Sandberg, 2012; Skoog, 2012). När lärarna får möjlighet att identifiera och tolka, dvs. att aktivt och passivt erfara i handling elevers skriftspråkliga utveckling, kan de utifrån den kunskapen nyansera sin egen bild av vilka förmågor eleverna har utvecklat. Dessa insikter är betydelsefulla med tanke på att inte endast en skriftspråkstimulerande miljö och material visats främja barns skriftspråkliga utveckling, utan också lärarens uppmuntran, instruktion och respons i lärandet (Guo et al., 2012; Mashburn et al., 2008). Med hjälp av bedömning av elevernas lärande har lärare också möjlighet att ta tillvara elevers tidigare erfarenheter och förmågor (jfr Fast, 2007; Ivarsson, 2008; Skoog, 2012) och stimulera dem vidare (jfr Hagtvet, 2003). (Alatalo 2017)

PS. jag har skrivit om Goldbergs bok i ett tidigare inlägg från den 4e april.

Referenser:

Alatalo, T. (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråkutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3, No 2 (2017).

Goldberg, G. (2017). Att utveckla självständiga läsare. Stockholm: Natur & Kultur.

Alatalo, T. (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråkutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3, No 2 (2017).
NJLR
Goldberg, G. (2017). Att utveckla självständiga läsare. Stockholm: Natur & Kultur.
goldberg

 

Lära nytt

programmeringsmatta AIbland behöver man upptäcka nya världar. Här på Medioteket behöver man inte gå så långt för att just möta nya världar, lära saker man ännu inte kan och utmana sig själv. Det räcker att slinka in i ett angränsande rum. Kursen om programmering är ett sådant område för mig. Jag vidgar och fördjupar mitt ordförråd med ny terminologi och analog, visuell och textbaserad programmering. Tre eftermiddagar kommer jag att ägna mig åt detta.

Här är några glimtar från första kurstillfället. Vi fick bland annat arbeta praktiskt med kategorisering på en presenning, spela programmeringsspelet Robogem och programmera så kallade bottar.

programmeringsspel A

Lätt att förstå att dessa programmeringskurser är populära och snabbt blir fullbokade.

Ser fram mot de kvarvarande två tillfällena! Undrar också hur de kommer att påverka mig.

Tack Fredrik för en spännande kurs. Nu ser jag fram mot nästa tillfälle!

PS. Deltog i bloggträff igår och fick lära mig att bilderna ska vara stora och att jag ska högerställa dem så de visas ”rätt” på mobila enheter. Bra att veta om något ser konstigt ut för någon!

Frukost med vårt Skoldatatek

Vad är då ett skoldatatek? Det började med sju nav, dvs. 7 Skoldatatek, i hela Sverige. Vi i Stockholm fick vårt Skoldatatek 2008 och i början var nästan alla i personalen arbetsterapeuter. Efter en tid anställdes också specialpedagoger och en IT pedagog. Upplägget var att erbjuda flera öppna visningar i veckan då olika datorprogram visades och deltagarna fick prova att använda dessa och diskutera fördelar och nackdelar med de olika programmen.

Idag rör sid de flesta frågorna kring iPads och olika sätt att använda lärplattor pedagogiskt. Verktygen är likartade idag jämfört med tidigare men de tar sig olika uttryck,  priserna har gått  ner och som sagt är det lärplattor som används mest.

Det finns idag 187 Skoldatatek i Sveriges 290 kommuner.

IMG_0360

Kollegorna på vårt Skoldatatek är Karin Källander, Camilla Liljedahl, Sara Lindqvist och Peder Krebs. Deras utgångspunkt är att olikhet är det normala och frågor kring tillgänglighet och delaktighet står i fokus. De underströk särskilt att vi har så lätt för att glömma att fråga eleven vad denne tycker, tänker och anser fungerar bäst. Idag finns de flesta elever i ”vanliga” klasser och vi behöver ha kompetens och kunskap för att kunna erbjuda ALLA elever:

Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.

Karin, Camilla, Sara och Peder arbetar huvudsakligen med kurser/workshops, stöd/support, låneverksamhet/iPadprojekt samt informationsspridning.

Låneverksamhet

Vi fick se exempel på en av de iPads vagnar som lånas ut skolor. Vagnarna innehåller 15 paddor med appar. Syftet med att låna ut till våra skolor är att de ska kunna prova och se vad som är till stöd och hjälp för eleven innan skolan bestämmer sig för om de ska köpa. Tanken med att skolor får låna är också att hjälpa igång dem. I samband med lån får skolorna hjälp att välja hörlurar, fodral, appar och annat som kommer till. Vi fick också se tidshjälpmedel, sittkuddar, ComfortFokus (består av en sändare och en mottagare; läraren har en liten mikrofon som fästs på kläderna med ett clip; hjälpmedlet underlättar att dels höra, dels avskärma ljud i omgivningen).

Mediotekets  Pedagogiskt café till hösten kommer att handla om bland annat det vi fick se idag på frukostpresentationen.

IMG_0361

Skoldatateket erbjuder många olika kurser/workshops för alla kategorier av lärare. Dessa hittar du i Mediotekets kurskatalog som finns både i pappersformat och på vår webb, Mediotekets kurser för grundskolan, eller på Skoldatatekets egen webb.

Tänk vilken fantastisk arbetsplats med sååå kunniga kollegor på sååå många områden. Det här var bara ett exempel på en frukostpresentation med kollegorna en vanlig onsdagsmorgon!

Intresserad av dyslexifrågor?!

10-12 augusti kan du lära dig mer för då går den åttonde nordiska kongressen om dyslexipedagogik av stapeln. Arrangör är Svenska Dyslexistiftelsen och Svenska Dyslexiföreningen. Kongressen äger rum på Stockholms Universitet i Frescati, Stockholm, 10-12 augusti 2017.

Program

Programmet startar på torsdag 10 augusti med invigning, fem parallella sessioner följt av mingel på kvällen. Fredag 11 augusti bjuder på parallella sessioner indelade efter årskurs. Utställningen är öppen hela dagen och organisationskommittén uppmuntrar alla deltagare att besöka denna. Dagen avslutas med middag på Haga Forum. Även lördag bjuder på intressant program.

Fullständigt program och närmare information finns på Svenska Dyslexiföreningens hemsida.

Jag har också länkat in programmet här: Program för Dyslexikongressen 2017.

Det finns många intressanta programpunkter dessa dagar! Personligen skulle jag gärna lyssna på Stefan Gustafsson när han talar om RTI och formativa bedömningarRTI står för Respons to intervention. I RTI låter läraren insatserna komma först och diagnosen efteråt; vilket borde vara en självklarhet men inte alltid är det. Nackdelarna med RTI är det krävs hög kompetens och mycket resurser. Jag har skrivit lite om detta i ett tidigare inlägg (17/4 -16) utifrån en artikel i Svenska Dyslexiföreningens tidskrift Dyslexi. Rekommendationen i den artikelns första avsnitt är att om man är tvungen att endast välja en metod så ska den vara bred och innefatta både avkodning och förståelse. Stefan Gustafsson är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse är att implementera och  utvärdera effekter av olika interventioner för att utveckla läsförmågor hos yngre elever. För att vara framgångsrika behöver interventioner och läspedagogik anpassas till elevers varierande behov över tid, både vad gäller form och innehåll. Gustafsons forskning handlar därför också om system och begrepp såsom RTI, dynamiska bedömningar och formativa bedömningar.

Jan-Eric Gustafssons, professor i pedagogik vid Göteborgs Universitet, keynote föreläsning om Faktorer som påverkar läsförståelse hos ungdomar och vuxna. Resultat från internationella studier. lockar mig också. Jag arbetar mycket med frågor kring läsförståelse och det är alltid lika viktigt att hålla sig ajour med resultat från olika studier. Hur ska vi annars kunna bygga vår undervisning på vetenskaplig grund?

Paavo Leppänens föreläsning om New digital learning Environments – new challenges for individuals with dyslexia. låter som ett högaktuellt ämne. Paavo Leppänen är professor i psykologi och dyslexiforskning universitetet i Jyväskylä, Finland.

Idor Svensson och Gunilla Almgren föreläser om Tillgänglighet och appar – forskning möter praktiken.  Det låter definitivt som ett ämnesområde för mig i mitt arbete här på Medioteket. Idor Svensson, docent i psykologi. Gunilla Almgren är specialpedagog och skolutvecklare i Mölndal och deltar också i den nationella appstudien kring läs- och skrivsvårigheter.

Du märker att det finns en del spännande föreläsningar under dessa konferensdagar! Hoppas att några av er får anmäla er!

Hela Sverige läser med barnen

är en regeringssatsning som har som mål att samla olika aktörer som exempelvis skola, kultur och föreningsliv runt insatser för läsning i och utanför skolan. Satsningen syftar till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. Ordförande för Läsdelegationen är Katti Hoflin, stadsbibliotekarie i Stockholm. Läsdelegationen är en utredning.

Delegationen ska bland annat och med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området och skapa mötesplatser för och samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan, bl.a. genom att anordna utåtriktade aktiviteter och arbeta läsfrämjande. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018. (Ku 2016:03 Läsdelegationen)

Idag, 19/4 -17, ordnade Läsdelegationen ett seminarium om vikten av läsning i och utanför skolan. Ministrar, en docent, läsambassadören, Kulturrådet, bibliotek, författare och representanter från Skolverket, Skolinspektionen och Myndigheten för tillgängliga medier bidrog till programmet. Spännande programpunkter! Många bekanta ansikten. Allt gick i ett rasande tempo! Tror det var 7 programpunkter borträknat inledning och avslutning. Tror det var en ovan situation för flera av talarna att ha så begränsat med tid. Samtidigt speglade alla korta inlägg Läsdelegationens breda ansats på ett tydligt sätt. Det enda jag kände mig osäker på varför just ”vi” var inbjudna och satt där. Personligen är jag relativt insatt och bekant med de olika delarna i uppdraget.

För dig som också hade önskat att du kunnat delta så kommer det att finnas en inspelning att se på Läsdelegationens Facebooksida.

IMG_0302

Gustav Fridolin lyfte att han ser två varningsklockor och de är läsförståelsen samt brister i likvärdighet. Han talade sig varm för:

  • Vi måste läsa mer i skolan.
  • Bättre tillgång till specialpedagogik.
  • Det ska finnas bemannade skolbibliotek.
  • Föräldrar måste läsa mer med sina barn.

Ulf Fredriksson talade en kvart om vad PISA mäter och de svenska resultaten. Många bilder fladdrade förbi, mycket fakta som forsade förbi.

Anne-Marie Körling bjöd på kloka, varma tankar om läsning kompletterat med många citat. Alltid lika givande att höra Anne-Marie tala!

Vi fick se en film om projektet Bokstart som riktar sig till barn 0-3 år och deras familjer. Vi vet att språk och läsning hör ihop. Bokstart arbetar med besök i hemmen där böcker introduceras för de yngsta. Det handlar om ge barn möjligheter att umgås med böcker och prata om dem. Projektet Bokstart har nått 70 %  av barnen och vid de uppföljande besöken har barnen visat ett ökat intresse för att ”läsa”.

Pappor läser för sina barn i ett projekt som kallas ”Läs för mig, pappa!”. Samtidigt blir papporna läsande förebilder. ”Läs för mig, pappa!” har utarbetats i ett samarbete mellan LO  och ABF.

ABF och LO har tillsammans tagit fram ett studiematerial som vänder sig till föräldrar. Föräldrar är den viktigaste förebilden för barn när det gäller att utveckla språket. Att samtala med sina barn om ord, och att läsa högt för dem och tillsammans med dem, är av avgörande betydelse för att de ska få ett rikt och varierat språk. För barn gör inte som vuxna säger, utan som vuxna gör. (ABF)

IMG_0303

Johan Unenge berättade om läs-och idrottssatsningen Paus. Idrottstränare samarbetade med bibliotekarier med målet att öka läsandet i anslutning till träningstillfällen och tävlingar. Bakom satsningen står idrottsrörelsen och Kulturrådet. Johan Unenge, författare och skejtare, är läscoach inom Paus. Att föra in läsning i idrotten stärkte självkänslan hos en del då det gav även en intellektuell självkänsla.

Tove Mejer och  Ildico Hellman representerade Skolverket och berättade om Läslyftet och NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling. Detta var den enda programpunkten som var en ren skolsatsningen. Generellt kan jag utifrån min profession som lärare tycka att det inte kändes som att skolan fick tillräckligt stor plats. Seminariet handlade om vikten av läsning i och utanför skolan men tyngden låg på läsning utanför skolan. Jag vet att några av oss deltagare reagerade på just detta.

Kjell Ahlgren och Helena Nordgren delade programpunkt och de lyfte både framgångsfaktorer och några grundproblem. Du ser vilka på bilderna nedan.

IMG_0304

Seminariet avslutades med en paneldebatt som knöts ihop med att Läsdelegationens medlemmar fick ta upp de frågor de ansåg var de viktigaste. Några exempel som nämndes var:

  • Vikten och behovet av samverkan
  • Behov av att förstatliga skolan
  • Satsa på att öka jämlikheten generellt
  • Likvärdighet är en central fråga
  • Resurser behöver fördelas dit där det behövs
  • Läsundervisning under hela grundskolan med samtal

Läsdelegationen ska vid behov lämna förslag på hur läsning kan främjas med utgångspunkt i skolans styrdokument och de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande, inom oförändrade kostnadsramar för den statliga kultur- och utbildningspolitiken. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018.

Undrar du vilka som är ledamöter i Läsdelegationen så är det dessa personer:

  • Teaterchefen Nisha Besara
  • Docenten Ulf Fredriksson
  • Författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius
  • Förbundssekreteraren Monica Widman-Lundmark
  • Författaren Martin Widmark
  • Författaren och illustratören Johan Unenge

Ja, det här var några snabba rader från Läsdelegationens seminarium. Det finns en del frågor att fundera vidare kring men alla som deltog denna eftermiddag brann för läsning och att hitta olika sätt för att öka våra barn och ungdomars lästid. Det är definitivt en bra början!

Referenser:

Kulturrådet, Bokstart, 170419.

Läsdelegationens webbsida: http://www.sou.gov.se/lasdelegationen, 170419.

Om ”Läs för mig pappa!”

Filmen med Ewas föreläsning är klar

Ja, nu kan du se filmen där Ewa Bergh Nestlog presenterar  Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg. Filmen är delad i två delar i och med att vi hade en paus. Den filmade föreläsningen kommer att ligga kvar terminen ut.

Varsågoda! Här är föreläsningen:

I filmen går Ewa in på skrivhjulet. Det är Skrivesenteret, Trondheim, som har utarbetat detta. Skrivhjulet kan ses som ett komplement till cirkelmodellen. För dig som vill veta mer om Skrivesenteret och skrivhjulet så är det bara att följa länken, dvs. klicka på Skrivesenteret.

Skapa kontakt

Kontakt med elever handlar om att bry sig! Att visa intresse och att vara nyfiken på sina elever. Att visa att jag som lärare tycker om mina elever oavsett deras resultat i skolarbetet. Det handlar också om att kunna ge respons och feedback på ett konstruktivt sätt som uppmuntrar och stärker. När en elev har ansträngt sig med en uppgift så kan jag som lärare berömma eleven för att denne har lagt möda på sitt arbete, detta även om resultatet inte är vad jag hade hoppats på. Får jag in en skrivuppgift så kanske jag kan ge respons på hur eleven organiserat  och utvecklat sina tankar och idéer, varierat språket, använt spännande ord och synonymer och kanske lagt ner mycket möda på skrivuppgiften.

I en kort artikel av Helman (2017) beskrivs vad som hjälper elever att knyta an till läraren. Denne:

  1. tar sig tid att ta reda på elevens intressen och förkunskaper.
  2. tar reda på vad eleven är bra på och utgå från detta i undervisningen.
  3. har en positiv inställning till eleven och höga förväntningar och tar för givet att eleven vill lära sig.
  4. involverar och håller familjen informerad om hur det går för deras barn i skolan.

Det här påminner mig om när jag själv hade en klass med ovanligt många oroliga elever. Det blev många tuffa telefonsamtal och jag ändrade helt enkelt mitt upplägg från att ringa när det hade hänt något till att ha regelbunden kontakt med familjerna. Det ändrade i sin tur kontakten mellan mig och hemmen radikalt. Skolan förvandlades från något negativt till något som hemmet samarbetade med. Helman (2017) noterade att lärare i första hand intresserade sig för elevers utveckling över ett läsår och inte följde elevernas långsiktiga utveckling. Genom att följa elevers mer långsiktiga utveckling i deras lärande blir det också möjligt att i större utsträckning utmana eleverna i deras lärande.

Gravity Goldberg (2017) beskriver ingående hur lärare kan arbeta med feedback och återkoppling för att den ska hjälpa eleven framåt. Goldberg skriver att feedback är undervisning och för att den ska fungera som sådan har den följande fem egenskaper.

  1. feedback ska vara specifik och sätta ord på vad läsaren gjorde.
  2. den utgår från elevens tillgångar och fokuserar på vad läsaren redan gör som hjälper.
  3. den bygger på en dynamisk inställning och beskriver den ansträngning och det arbete läsaren gör, inte bara slutprodukten.
  4. den kan överföras från en läserfarenhet till en annan. Något som också benämns som transfereffekt.
  5. den är icke-dömande och består av neutrala omdömen om vad läsaren gjorde. Fokus ligger på läsaren.  (Goldberg 2017:135)

Goldberg utvecklar varje egenskap och ger konkreta förslag och exempel på hur läraren kan formulera sig för att ge feedback som är undervisning. Läraren agerar spegel och visar eleven vad som finns där och vad denne gör. Allt ur ett styrke- och tillgångsperspektiv. De praktiska exemplen är i sig en styrka i Goldbergs bok.

En klasslärare kan behöva stöd i sitt arbete med elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. I en ILA-rapport från 2015 är förslagen och rekommendationen att skolor, rektorsområden och kommuner, allt beroende på storlek och elevunderlag, ska ha vad de kallar läs-/literacy specialister, literacy coacher samt literacy koordinatorer/handledare (Reading/Literacy Specialist; Literacy Coach; Literacy Coordinator/Supervisor). Dessa specialister har kunskap och uppdrag att handleda lärarna på skolan i undervisning och inom språk-, läs- och skrivfrågor. I rapporten The Multiple Roles of School-Based Specialized Literacy Professionals förklaras och beskrivs hur dessa specialister kan arbeta för att stärka lärare och skolor.

Mot bakgrund av fredagens händelse i Stockholm känns frågan om att se eleven och skapa en bärande, konstruktiv kontakt väldigt viktig. Att se varandra utifrån ett dynamiskt mindset och att ha ett språk för att skapa kontakt är grunden för mänsklig samvaro. Både i och utanför skolan. Både mellan lärare och elev, mellan vuxna och barn likväl som mellan människor generellt. Ja, sköt om er alla ni som läser min blogg!

Referenser:

Goldberg, G. (2017).  Att utveckla självständiga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier. Stockholm: Natur och Kultur.

Helman, L. (2017). Why we need to track progress.  I Literacy Today, Jan/Feb 2017, Vol. 34, Issue 4, sid. 10-11.

ILA (2015). Research Brief. The Multiple Roles of School-Based Specialized Literacy Professionals. International Literacy Association.

Sanacore, J. (2017). The Root of Connection. I Literacy Today, Jan/Feb 2017, Vol. 34, Issue 4, sid. 8-9.

Literacy Today jan o feb 17 goldberg

 

 

Språket på väg

Rikliga tillfällen att använda språket, att tala, läsa och skriva, utvecklar den språkliga förmågan!

I måndags, 3/4,  presenterade Ewa Bergh Nestlog Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg. Ewa är filosofie doktor och lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Hon är tillika huvudförfattare till Språket på väg.

Ewa underströk att in-texter inte ska granskas språkligt då fokus här ligger på det egna tänkandet. Den språkliga granskningen görs däremot av ut-texter som har som mål att bli lästa och förstådda av läsare och därmed måste kunna stå för sig själva. Du kan läsa mer om in- och ut-texter i ett tidigare inlägg från 11 maj 2016. Det inlägget handlade om det kapitel, Skriva för att lära och kommunicera kunskaper, som Ewa har skrivit i boken Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. 

Ewa BN

Texttriangeln

Språket på väg har en dialogistisk, funktionell, syn på språk och texter. Ewa utvecklade innebörden i den dubbla dialogen utifrån följande bild i presentationen.

EBN dialogistisk

3e hörnet i triangeln, som också utgör den första axeln handlar om interaktion. Exempel på frågor man kan ställa är:

Vad är lämpligt? Vad fungerar? Hur ska läsaren förstå? Vem vill jag framstå som i texten ?

Den andra axeln i den dubbla dialogen är konventioner. Här handlar det om genrer och medier. Frågan man ställer sig är hur man brukar uttrycka sig.

Ska jag uttrycka mig enligt konventionen?

Varför ska vi kartlägga elevers språk och texter?

Lärarens kartläggning är grunden för att kunna ge relevant respons på elevers färdigheter och utveckling. Det är också en förutsättning för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov. Kartläggningen ger en grund för att utveckla vårt metaspråk, vårt språk om språk och texter, och ger oss verktyg för likvärdiga bedömningar. Resultaten används även som grund till resursfördelning. Sist men inte minst så sätter läraren också betyg.

Språket på väg

Språket på väg hanterar den språkliga komplexiteten. Materialet är inte anpassat efter ålder utan har en mer generellt. Det går enligt Ewa lika bra att använda för yngre elever. Materialets funktion är att vara ett undervisningsmaterial. Kartläggning är något som görs inom den ordinarie undervisningen. Fokus ligger på vad eleven kan. Olika texter lämpar sig för olika läsning. Det är inte säkert att läsningen av en text kan vara både enklare respektive mer komplex. Vissa texter möjliggör enklare läsning och andra mer komplex läsning.

Ewa underströk att en läsare mycket väl kan vara aktiv i textsamtal utan att ha läst den aktuella boken. Därför har Språket på väg en textorienterad matris. Materialet vill komma åt själva dialogen mellan text och läsare. Textfokusering ger också mer textmedvetna läsare.

Ewa påpekade också att vi behöver se upp med elever som i åk 7 inte klarar steg 1 i matriserna. Dessa elever behöver stöd för att nå kurskraven i åk 9.

Elevmatriserna kan liknas vid ett diskussionsmaterial att använda med eleverna. Materialet har en dubbel progression som rör sig inom stegen men också mellan stegen. Matrisernas steg är relaterade till kunskapskraven. I de flesta klasser finns elever som ligger på samtliga steg. Materialet har en vetenskaplig förankring i främst socioekonomisk teori, literacy studier och receptionsteori och Judith Langer är en teoretiker som ligger till grund för Språket på väg.

Ewa tipsade oss om att ett sätt att börja använda matriserna är att ”klippa” vågrätt för att få med alla steg. Det är bättre att arbeta vågrätt än att gå in i matriserna och arbeta enbart med ett visst steg. Läraren kan arbeta gemensamt med klassen med ett specifikt steg i matrisen.

Ewa påminde oss om att inte glömma att läraren måste ha undervisat om ett område för att kunna bedöma elevers färdighet inom området. Vi kan aldrig bedöma moment som undervisningen inte har tagit upp. Språket på väg täcker in kursplanens olika moment med ett undantag. Det område som inte behandlas är de multimodala texterna. IPads introducerades januari 2010 och det tog några år innan de blev så vanligt förekommande som de är idag. Att arbeta multimodalt har blivit lättare i och med att vi arbetar med läsplattor då det här faller sig naturligt att kombinera ord, bild och ljud. Detta underlättas också i en mängd olika appar.

Forskning

Ewa berättade att i Norge är forskningen stark inom området för skrivundervisning och vid Skrivesenteret, Trondheim, har forskarna utarbetat det så kallade skrivhjulet. Detta kan ses som ett komplement till cirkelmodellen. Några av de forskare som Ewa refererade var Skar & Berge; Borgström; Blomqvist, Lindberg & Skar;  Bachman & Palmer samt Kvithyld & Aasen.

Ewa gick in och diskuterade kännemärken för en god formativ bedömning. Hon utvecklade innebörden i relevanta tolkningar, pålitliga bedömningar, konsekvenser av bedömningar och ändamålsenliga beslut.

Det här var ett litet intro. Alla ni som inte hade tillfälle att delta kommer ändå att få möjlighet att se Ewas föreläsning. Vi filmade nämligen; som vi gjort så många tidigare. Filmen lägger jag upp här i min blogg så fort vi hunnit redigera den.

Har du möjligheter att dela 15/5 på Ewas andra, uppföljande föreläsning så se filmen och anmäl dig sedan via länken HÄR. Vi fick också i uppgift att göra någon/några bedömningar av egna elever till nästa tillfälle då vi börjar med att diskutera våra erfarenheter samt lyfta frågor som väckts.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. (2016). Skriva för att lära och kommunicera kunskaper. I Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Ladda ner artikeln från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922657&dswid=7280  eller direktlänk: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922657/FULLTEXT01.pdf, 170405.

Bergh Nestlog & Fristedt (2016). Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Linköping: Linnaeus University Press.

Skolverket (2011). Språket på väg.

Inget nytt men ändå värd att läsa

Tyvärr missade jag årets Läskonferens arrangerad av förlaget N&K. Ny och för många av oss okänd föreläsare var Gravity Goldberg forskare och författare till blanda annat boken Att utveckla självständidga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier (2017). Jag är i full färd med att läsa boken och har kommit till slutet.

Begreppen dynamiskt och statiskt mindset var i fokus redan i Mindset. Du blir vad du tänker, en bok som gavs ut 2015 (Dweck). Jag skrev ett inlägg om boken 23 september 2015; för dig som vill veta mer om den. Gravity Goldberg är påverkad av Dweck men refererar också till Hattie och Pearson samt några andra för oss inte lika kända forskare. Ett annat begrepp som aktualiserats den senaste tiden är grit. Grit syftar på individers driv och förmåga att fortsätta kämpa och arbeta även när denne möter motgångar. Själv mötte jag begreppet grit för första gången när jag läste en artikeln i DN (20170301). Forskaren professor Angela Duckworth, som presenteras som ledande inom grit-forskning, definierar grit med ihärdig eller obruten motivation. Centralt för grit är att få elever att tro på att de kan förändra och påverka sin hjärna genom ansträngning. Goldberg beskriver hur grit och mindset påverkar vår läsundervisning och i förlängningen elevernas läsutveckling. En underrubrik i kapitel 2 lyder

Problem är en gåva: skapa kämparvilja. (sidan 39)

För att göra detta arbetar Goldbergs med idén om olika roller vilket jag tänker beskriva närmare i ett senare blogginlägg. Ungefär halva boken beskriver grunden för Goldbergs utgångspunkter. Det handlar om egenansvar precis som boktiteln antyder. Vägen dit går via gradvis frigörelse. Läraren arbetar mycket med att modellera för att därefter låta eleverna pröva. Läraren gör lägesbedömningar, ger respons och återkoppling på elevernas arbete, demonstrerar samt vägleder övningstillfällen. Ja, här vill jag påstå att upplägget överensstämmer med det vi finner i Skolverkets material Nya Språket lyfter.

Goldberg talar om elevers egenansvar i en balanserad läs- och skrivmodell och beskriver hur den kan passa in så här.

Mest lärarens ansvar

Gemensamt ansvar

Mest elevernas ansvar

Läsa för
Läsa med
Vid deras sida
Min tur
Vår tur
Er tur
Interaktiv högläsning
Gemensam läsning
Läsarworkshop

Sedan bryter hon ner och beskriver ingående varje moment både i text och i översiktliga tabeller. Ja, hon beskriver även vanliga fallgropar för respektive moment. Fallgroparna kan vara bra att reflektera kring! Gärna tillsammans med kollegor.

Goldberg talar sig varm för att läraren ska vara genuint nyfiken på sina elever. Första steget är att se och uppmärksamma. Detta synsätt överensstämmer helt med bedömningsverktyg som Nya Språket lyfter och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, där lärarens bedömning av elevernas språk-, läs- och skrivutveckling bygger på observationer och iakttagelser. Hon varnar oss för att se på våra elever med bristglasögon för det styr oss mot att etikettera i stället för att se vad de kan.

Språket påverkar vårt sätt att tänka.

Den utgångspunkten genomsyrar boken. När vi ser och uppmärksammar, dvs. observerar och iakttar, påverkar det i sin tur hur vi talar med våra elever, vilken återkoppling vi ger och hur och vad vi frågar. I kapitel 4 på sidorna 75-104 beskriver hon med praktiska undervisningsexempel sin modell för gradvis överföring. Här tycker jag personligen inte att det är några nyheter som presenteras. Jag har själv på den tiden när jag var klasslärare arbetat med i stort sett alla exemplen. Skillnaden tror jag mer ligger i att vi idag mycket tydligare sätter ord på vi gör eller föreslås göra. Jag är säker på att ni kollegor som har ansvar för egna klasser faktiskt gör det mesta av det du kan läsa om här. Man kan förstås skruva på allt och successivt utveckla och förbättra sin undervisning. Du som är relativt ny i lärarrollen kan absolut finna inspiration här.

Kapitel 5 till och med 8 beskriver de fyra roller som är Goldbergs signum. Rollerna är utforskare, spegel, förebild och mentor. Dessa lovar jag att återkomma till i ett senare inlägg. Kapitel 9 beskriver olika lektioner och kapitel rundar av bokens budskap.

Styrkan i boken ligger enligt min mening i vikten av att läraren förväntas vara genuint intresserad av sina elever och hur de tänker.

Referens:

Dweck, C. (2015). Mindset. Du blir vad du tänker. Stockholm: Natur och Kultur.

Goldberg, G. (2017).  Att utveckla självständidga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier. Stockholm: Natur och Kultur.

goldberg

Dweck2

Jag vill läsa blogginlägg om…

Ja, vad vill du läsa om? Vilka av mina blogginlägg läser du?

Varför vill jag nu veta det? Jo, vi som bloggar på PS, Pedagog Stockholm, träffas några gånger varje år på bloggträffar. Där får vi veta lite vad som är på gång, vi får information om WordPress, PS och andra pedagogsajter, sökoptimering och bildhantering, vi kan ställa egna frågor och vi delar kunskaper och erfarenheter.

Jag har blivit ombedd att på  nästa bloggträff berätta vad som gör att min blogg är den mest besökta på Pedagog Stockholm. Ja, du läste rätt, mest besökt på Pedagog Stockholm, och jag har inget bra svar. Jätteroligt förstås att ni är många som läser mina inlägg! När jag skriver blogginlägg skriver jag om sådant som intresserar mig. Mitt svar på frågan skulle kunna vara att jag delar intressen med mina läsare eller vice versa. Mina läsare är intresserade av samma områden inom språk-, läs- och skrivområdet som jag är. Finns det något mer som gör att min blogg är den mest besökta på Pedagog Stockholm? Jag är förstås, som vanligt, jättenyfiken på om det finns något mer som gör att just du läser mina blogginlägg! Därför har jag gjort en enkel enkät med en (1) fråga: Jag vill läsa mer om:

Att jag formulerade mig med ett litet mer i meningen beror på att du kanske har förslag på saker jag borde skriva mer om!?

Jag hoppas på att du har tid att dela dina tankar, reflektioner och önskemål med mig genom att helt enkelt skriva en rad i enkäten. Det är helt frivilligt att fylla i frågorna om namn, e-post och skola men vill du hålla kontakten med mig så är det bara möjligt om du fyller i detta också. Kanske föreslår du något som jag vill veta mer om eller fråga dig om!?

Här kan du beskriva vad du helst läser om: Jag vill läsa mer om…

PS. En sak vet jag om er läsare. 56,3 % av er läser mina inlägg på en mobil enhet. 32 % sitter vid en dator när ni läser. Det betyder att ni antagligen läser på jobbet!? 12,7%  läser på en lärplatta. Allt enligt statistik jag har fått av redaktionen.

enhetstyp