Visar alla blogginlägg från: maj 2017

Filmen som presenterar ”Språket på väg”

Nu har vi gjort en 3e version av den första föreläsningen med Ewa Bergh Nestlog. Den här versionen handlar enbart om Språket på väg och är därmed lite kortare, 55 minuter närmare bestämt.

Jag vet att många svensklärare i de senare skolåren, åk 7-9, känner till materialet. En del av er använder det. En del säger att ni skulle vilja använda det men det är lite trögt att komma igång. Här får du chansen att höra Ewa Bergh Nestlog presentera och gå igenom hur man kan arbeta med kartläggningsmaterialet Språket på väg. Ewa är huvudförfattare till Språket på väg och väl insatt i materialet.

Jag skulle tycka att det vore intressant att få ta del av era erfarenheter av materialet! Skriv gärna en kommentar eller mejla mig.

En annan fråga gäller om det vore intressant att kunna delta i en workshop där deltagarna tar med sig elevexempel och sedan i workshopen tillsammans diskuterar och arbetar med bedömningen. Jag ordnar en sådan workshop för lärare som använder Nya Språket lyfter  här i maj. Kanske borde jag ordna något liknande kring Språket på väg. Vad säger du?

Språket på väg

IMG_0425

Igår 15/5 var det dags för uppföljning från Ewa Bergh Nestlogs föreläsning i april. Vi startade upp med ett samtal kring deltagarnas erfarenheter av de egna bedömningarna sedan förra föreläsningen. Här kommer ett axplock av något av det som togs upp.

Med matriserna kan vi tydliggöra för eleverna och göra dem medvetna om vad vi bedömer. Ewa underströk att all bedömning är resultat av en tolkning. Vi fick också ett textexempel att diskutera utifrån matriserna i Språket på väg.

Det är inga problem att använda kartläggningsmaterialet i förhållande till och arbete med elever i behov av särskilt stöd.  Läraren behöver dock hjälpa eleverna att tränga in i och förstå kartläggningsmaterialet och fylla på med innehåll.

Eleverna är vana att få betyg. De noterar att det i kartläggningsmaterialet finns fyra nivåer och att dessa inte överensstämmer med betygen. Samtidigt blir det ett stöd att arbeta med bedömning mer frikopplat från betyg. Syftet är att låta samtal kring bedömning kopplas till lärande och kunskapsutveckling.

Det är viktigt hur vi formulerar de skrivuppgifter vi ger våra elever så uppgiften inte styr eleverna i fel riktning. Vi behöver också problematisera mer runt våra skrivuppgifter. Det är lätt hänt att fokusera på form i stället för innehåll.

Ewa rådde oss att uppmärksamma innebörden och betydelsen av kärnmeningar. En kärnmening uttrycker huvudtanken i en mening. Övriga, följande meningar i stycket utvecklar, exemplifierar, modifierar och/eller förtydligar kärnmeningen. Stycket hålls på så vis samman av en central idé. Ett sätt är att låta elever med överstrykningspenna markera alla kärnmeningar. I nästa steg kan de sedan utveckla dessa.

Satsradning är ett annat fenomen som behöver genomlysas och lyftas. Satsradning är när två huvudsatser radas upp efter varandra utan någon sammanbindande konjunktion mellan satserna.

Ewa föreläste om olika skrivdiskurser och vad de leder till och vilka teorier de bygger på. De skrivdiskurser som togs upp var färdighets-, kreativitets-, process-, genre-, social praktik- och sociopolitiska diskursen. Läroplanen, Lgr 11, har tydliga avtryck från den sociopolitiska diskursen. Ewa utvecklade sin idé att se på diskurserna som kinesiska askar som går i varandra. Hon gjorde oss uppmärksamma på att i några av diskurserna ingår fler av övriga diskurser än i vissa andra.

Vi repeterade och gick tillbaka till punkter från förra tillfället. Ewa visade och gick igenom en analys hon gjort. Det var den dubbla dialogen, texttriangeln och olika tolkningsförsök.

En spännnde eftermiddag med mycket samtal och många idéer.

Min kollega Magnus filmade diskussioner och föreläsning och denna kommer upp här i min blogg. Kanske nästa vecka!?

 

Peppa till sommarläsning!

jag har lästJa, det kan du göra med siten www.jagharläst.se. Det är stiftelsen LegiLexi som står bakom siten. Tanken är att uppmuntra till läsning under sommarlovet. Vi vet att läsning är som med mycket annat, dvs. det krävs att man tränar hela tiden. Precis som med kondition så tappar man förmåga när man gör ett uppehåll och sedan tar det lite tid att komma igång igen. Kan vi får våra elever att läsa under sommaren så är mycket vunnet! Eleven uppehåller sin läskondition och kommer, enligt forskning, till och med att bli en bättre läsare under sin ledighet. Läsning förbättrar och fördjupar ordförrådet och ger ny kunskap, insikt i och erfarenhet av ”andra världar”.

Så här gör man:

När en elev har läst klart en bok så går eleven in på jagharläst.se och använder formuläret för att skapa det digitala vykortet till sin lärare. Eleven fyller bland annat i en recension om boken, sätter ett betyg på den och om man vill bifogar en bild på boken. Lärarens e-postadress fylls också i så att all information kan skickas i ett e-postmeddelande till läraren. ​

Så här ser elevsidan ut.

vad har du lästVerktyget jagharläst.se har fem flikar. En flik vänder sig direkt till eleven, en till läraren, en till föräldern, en ger information om möjligheten att delta i en tävling och den femte är en FAQ, dvs. fråga-svar sida.

På lärarsidan får jag tips på hur jag kan förbereda mina elever inför sommarläsningen. Det handlar om att presentera böcker, att låta eleverna göra egna listor på böcker de känner sig nyfikna på och funderar på att läsa, listor med böcker som kamraterna har tyckt var bra. Du hittar länken till SVT:s program bokslukarna med boktips, recensioner och reportage om böcker och författare, filmade tips av barn för barn.

Föräldrafliken ger bland annat fem råd för att komma igång med sommarläsningen. Det handlar om exempelvis att läsa om sådant som man är intresserad av, att läsa tillsammans och att läsa i vardagen. Ett förslag är att besöka Bibblix där man kostnadsfritt kan ladda ner en app och sedan långa tre böcker utan att ha lånekort.

Gillar du och dina elever att tävla? I så fall finns chansen att vinna presentkort till klassen som man sedan köper böcker för.

Hör du till dem som provar verktyget jagharläst.se så vore jag jätteglad att få höra hur det gått för dig och din klass med sommarläsningen! Eller så kanske du har andra idéer för att stimulera och inspirera dina elever att läsa under sommarlovet och då måste du berätta för oss andra hur du gör.

Intresserad av flerspråkighet och medvetet arbete med litteratur?

I så fall är det här något för dig! Som en del av nätverket Läsbruks konferens bjuds allmänheten in lördagen den 20e maj kl. 13-15 till ett eftermiddagsprogram med föreläsningar med några av Läsbruks medlemmar, bl.a. Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling och Anna Kaya från Nationellt centrum för svenska som andra språk.

Nätverket Läsbruk vill verka för en ökad satsning på litteratur, läsning, skriv- och språkutvecklande undervisning och reflektion i förskolor och skolor, inom samtliga ämnen.

Läsbruk samlar pedagoger och bibliotekarier som kan dela med sig av kunskap och erfarenheter från sitt arbete med språkutveckling och läsning ute på förskolor, skolor och bibliotek runtom i landet. I nätverket ingår även författare, forskare och utbildare från olika lärosäten, Sveriges läsambassadör, representanter från förlagsvärlden och Skolverket.

Detta eftermiddagsprogram är kostnadsfritt.

Du kan läsa mer på Sigtunastiftelsen webbsida där du också kan anmäla dig. Länken är: Läsbruk – flerspråkighet och medvetet arbete med litteratur.

Läsförståelsen i PISA

Anna Lyngfelt, docent och forskare vid Göteborgs universitet, besökte oss 25/4 -17 och föreläste om vad som mäts i PISA-testerna och varför. Hon diskuterade resultaten av Pisa 2015, läsförståelse, och tänkbar påverkan av PISA-resultaten på undervisningen i grundskolan.

Anna Lyngfelts forskning rör literacyutveckling och då främst med inriktning mot läsförståelse och flerspråkighet. Anna är bland annat medförfattare till Läslyftets modul Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. Anna har också arbetat med PISA på olika sätt som exempelvis med provkonstruktion samt formulerings- och översättningsarbete (2016), testomgång (2017) och med nästa riktiga PISA 2018.

I PISA-mätningar tas ingen hänsyn till de enskilda ländernas styrdokument. PISA utgör ett internationellt ramverk med läsexperter som tillsammans sitter i ett board. I Sverige ansvarar Skolverket för vår medverkan i PISA, Skolverket äger frågan,  medan det i andra länder är universiteten som har det ansvaret.

PISA prövar i läsförståelseprovet elevers reading literacy. I rapporten inleds kapitel 3 som handlar om resultatet i läsförståelse med:

Läsförståelse i PISA avser att mäta elevers förmåga att förstå, använda, reflektera över och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential och för att delta i samhället. (Skolverket 2016: 20)

PISA testar ett huvudområde varje gång. Även elevernas attityder undersöks. Provet består av flervalsfrågor och öppna frågor i ett datorbaserat prov samt en enkät. PISA är en urvalsundersökning vilket innebär att det föreligger en viss statistisk osäkerhet kring resultaten. Det är också svårt att jämföra resultat från olika år i och med att det är olika kunskapsområden som står i fokus.

PISA/läsförståelse har fem prestationsnivåer. Skolverket har reducerat  dessa till tre i Sverige.

Vi har stora skillnader mellan av elevers läsförståelse. Andelen behöriga lärare ligger på OECD nivå. Elever som är utlandsfödda är underrepresenterade på fristående skolor. En glädjande nyhet är att våra elevers provmotivation har ökat sedan förra PISA-test.

Vi har ingen diskussion om resultatet i förhållande till vad som testas i läsförståelseproven i och med att provet är hemligt. Detta gör att det är svårt att dra lärdomar av resultaten för svensklärare.

Otydlighet råder kring vad som menas med avancerad läsförmåga. PISA boarden har en ganska framsynt syn på läsning. Idag frågar vi oss exempelvis: Vad är läsning i en digital värld? Hur påverkar elevers tidiga läsundervisning deras läsutveckling?

När man tittar på resultaten  har man inte alla uppgifter varför det är svårt att veta om vi drar rätt slutsatser. Det viktigaste för oss att fundera över är vad PISA betyder. Vi vet att det våra elever lär i skolan inte säkert kan användas av eleverna i andra sammanhang och i andra texter utanför skolan. Anna underströk också att vi är påverkade av den lärarutbildning vi en gång gick och att detta tydligt syns i vår undervisning. Därför är det viktigt för oss lärare att hela tiden fortbilda oss, ta del av forskning och nya rön.

I slutet av föreläsningen fick vi diskutera olika frågeställningar i smågrupper. En fråga gällde var skulden ligger för våra elevers försämrade läsförmåga. Vems fel är det? Ska vi skylla på läraren, på fritids, på hemmen, på skolan som helhet eller på politikerna. Frågan är också om det finns strukturella hinder. En annan fråga vi kom in på gällde när nationella prov tas fram som prövar samma som PISA – är provet då till för att öva inför PISA eller är det till för att ge lärarna underlag i sin kartläggning av vad eleverna kan och behöver?

Sammanfattningsvis är kärnfrågan vad vi gör med PISA resultaten!?

Ja, det här var några snabb nerskrivna och korta rader från en mycket intressant föreläsning! Inga bilder för jag rensade min iPad häromdagen och råkade radera alla bilder från föreläsningen. Solen skiner ute och nu ska jag njuta av en härlig söndag med barn och barnbarn!

Vill du läsa mer om PISA så hittar du information och rapporter på Skolverkets webb. Rapporten heter PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik.