”Kalle, du kan ju läsa!”

är rubriken på en artikel av Tarja Alatalo som du hittar i Nordic Journal of Literacy Research. Studien bygger på ett kompetensutvecklingsprojekt för lärare i förskoleklass som pågick mellan 2013-2015.

Studiens syfte var att undersöka vilket meningsskapande som enligt lärarna sker i samband med bedömningsaktiviteten. Fokus riktades mot lärarnas beskrivningar av det egna, men också elevernas meningsskapande.

En intressant studie i dessa tider då vi arbetar mycket med bedömningar. Det visade sig att eleverna själva upptäckte och kom till insikt om att de kunde läsa i samband med bedömningsaktiviteter. Lärarna upptäckte också att eleverna kunde läsa, hur de läser och hur de själva som lärare kan stimulera eleverna.

I stort sett alla svenska sexåringar går i förskoleklass, 98 %. Förra året, 2016, reviderades läroplanen. Syfte och centralt innehåll för förskoleklassen finns i de samlade läroplanernas tredje del. Nyheter i Läroplan för grundskolan 2016 var:

  • Avsnitt 2.5 Övergång och samverkan
  • Nya avsnitt för förskoleklass och fritidshem
  • Kunskapskrav i läsning i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk

Det pågår också ett arbete utifrån ett regeringsbetänkande med titeln På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Ett av de tre viktigaste syftena är: att alla elever ska genomgå en obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och genomföra nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3. Den obligatoriska kartläggningen i förskoleklassen är nytt och arbete med detta pågår. Jag vet att ni är många förskoleklasslärare som väntar med spänning och stor förväntningar på detta kartläggningsmaterial. På mina kurser om det obligatoriska Bedömningsstödet i åk 1 kommer frågan ofta upp om det inte finns något liknande för förskoleklass. Är du nyfiken på att veta mer om åtgärdsgarantin så har jag tidigare skrivit två inlägg (23/10 samt 25/10 2016) om detta som du hittar om du klickar här: På goda grunder.

Alatalo refererar aktuell forskning och hon lyfter att forskningen pekar på att skriftspråksutveckling är ett område som förskollärare i förskoleklass inte är särskilt insatta i. De erfarenheter eleverna har när de kommer till förskoleklass tas inte heller tillvara i undervisningen. Detta ska genomlysas mot vetskapen att elever som börjat läsa i förskoleklass har bättre läsförmåga på våren i årskurs ett jämfört med elever som  inte började läsa lika tidigt. Tidiga läsare utvecklar sin läsförmåga innan de deltar i läsundervisning. För att läraren ska kunna möta, stimulera och utmana sina elevers läsning behöver denne kartlägga och veta var varje enskild elev befinner sig. De lärare som deltog i denna studie deltog i föreläsningar om språklig medvetenhet, avkodning och läsflyt, läsförståelse och bedömning av läsförmåga. Efter dessa föreläsningar genomförde de två praktiska uppdrag för att knyta ihop teori och praktik. Även kollegiala samtal fördes i anslutning till föreläsningarna.

Lärarna fick bedöma två av sina elevers skriftspråksutveckling med fokus på bokstavskännedom, grafem-fonem-kopplingar och avkodningsförmåga.

Uppgiften löd:

  • Undersök två barns skriftspråkliga utveckling i social interaktion och i sammanhang som är meningsfulla för dem. Välj gärna två barn som du tror har kommit olika långt.
  • Undersök barnets bokstavskännedom, kännedom om grafem-fonem-koplingar och avkodningsförmåga.
  • Identifiera vilken fas barnet läser i pseudoläsning (låtsasläser), logografisk-visuell läsning (känner igen bilden), alfabetisk-fonemisk läsning (ljudar), det ortografisk-morfemiska fasen (läser av bokstäver och orddelar).
  • Reflektera och analysera: Hur vet du att barnet befinner sig just där i sin skriftspråkliga utveckling?
  • Hur kan du stötta barnet vidare i den skriftspråkliga utvecklingen? (Alatalo 2017:7)

Jag återger uppgiften därför att jag tror att du som undervisar i förskoleklass kan ha nytta och glädje av att tänka i samma banor. På mina Nya Språket lyfter kurser brukar jag ge just den uppgiften att undersöka två elevers läs- och skrivutveckling; två elever som har kommit olika långt i sin utveckling. Som lärare kan man lära sig mycket genom att följa, iaktta, observera och undersöka två elever.

Det framkom i intervjuerna att förskoleklasslärarna fått ingen eller mycket lite utbildning om skriftspråkslärande vilket enligt citerad forskare allmänt stämmer för den svenska förskollärarutbildningen. När jag läser detta känns det mycket märkligt då förskollärarna har en mycket viktig uppgift i att stimulera, underlätta och stötta elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Arbete med Bornholmsmodellen kan vara en räddning!

Artikeln återger många exempel för att belysa studiens resultat. Exempel som är intressanta att ta del av. Det är spännande att läsa om en elev som upptäcker sin egen läsförmåga i bedömningstillfället som utgjordes av en läshandling tillsammans med ett samtal med läraren. Forskning visar att lärarens ämneskunskaper är mycket viktiga för elevers lärande och utveckling. Detta är också något som belyses i Tarja Alatalos avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder  (2011). Alatalo understryker att elevers skriftspråkslärande ska utvecklas i verksamhetens lekbaserade pedagogik. Det handlar inte om att börja undervisa i läsning. Andra faktorer som påverkar lärandet är lärarens uppmuntran, instruktion och respons.

Har du inte tid att läsa hela artikeln så läs sidorna 11-16 som handlar om resultatet och slutdiskussionen. Artikeln är väl värd att läsa!

PS. För att läsa artikeln så följer du länken eller klickar på bilden nedan. Nästa steg är att klicka på artikeln Kalle, du kan ju läsa! så du kommer vidare till sidan med själva artikeln. Sista steget är att klicka på rutan PDF under FULL TEXT.

pdf bild

Referenser:

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (reviderad 2016).

Tarja Alatalo (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3 No 2 (2017).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.