Visar alla blogginlägg från: augusti 2017

Språklig medvetenhet

Tänk så mycket intressant kunskap och forskning det finns! Jag har just läst vad Anna Eva Hallin skriver på sin sajt sprakforskning.se. Anna Eva Hallin är legitimerad logoped och forskar som postdoktor på Karolinska Institutet. Hennes fokus ligger på barn och ungdom med språkstörning samt språk-, läs- och skrivsvårigheter. Hennes sajt är definitivt värd ett besök och att läsas!

Inlägget jag vill lyfta handlar om fonologisk medvetenhet och lyfter centrala punkter i artikeln Phonological awareness intervention: Beyond the basics (Schuele /Boudreau 2008:6).

Fonologisk medvetenhet

Hallin tydliggör att fonologisk medvetenhet är en del av en allmän språklig medvetenhet och visar sig i en förmåga att tala om språket. Fonologisk medvetenhet kan ligga på en mer eller mindre avancerad nivå. Förmågan att uppmärksamma enskilda ljud i ord räknas som mer avancerat och benämns som fonemisk medvetenhet. Hallin understryker något som är lätt att glömma och det är att vare sig fonologisk eller fonemisk medvetenhet involverar bokstäver. Hon har översatt en figur ur artikeln av Schuele & Boudreau som visar den stigande komplexiteten för de olika delarna inom fonologisk medvetenhet. Klicka på miniatyren för att se hennes bild i inlägget eller se filen här: Komplexitetsnivå för fonologisk medvetenhet.

kompexitet fonologisk medvetenhet_170813

Hallin skriver att barn för att kunna ta till sig undervisning i hur man avkodar ord  måste behärska syntes och segmentering av enstaviga ord självständigt. Det är mycket svårt att lära sig läsa ord om man inte förstår att ord kan delas upp i ljud. En alfabetisk insikt innebär förståelse av att varje ljud kan representeras av en bokstav eller en bokstavskombination. När man har den alfabetiska insikten kan man också börja ta till sig ortografisk kunskap, dvs. vilka bokstavskombinationer ens språk använder för olika ljud.

Grundat i Schuele & Boudreaus forskning ger Hallin råd och konkreta förslag på vad vi ska låta våra yngsta elever träna på. Dessa förslag överensstämmer också med figuren ovan och förslagen lyder:

När och hur mycket?

  • Börja arbetet med fonologisk medvetenhet redan i förskolan, framför allt innan de barn som visar sig har svårt har hamnat för långt efter sina jämnåriga.
  • Fokusera på ljudsyntes och ordsegmentering (särskilt i mitten/slutet av förskoleklass och början av lågstadiet).
  • Kombinera träning i denna typ av uppgifter med bokstäver relativt tidigt i undervisning/behandling för att göra bryggan till stavning och läsning tydligare.
  • För elever i högstadiet och uppåt är evidensen något svagare för att arbeta med fonemisk medvetenhet separat och varierar mer från elev till elev – en utredning av hur kunskapen ser ut är viktig för att inte lägga kraft på fel saker.
  • Behandlingsprogram för elever med lässvårigheter mellan totalt 5-18 timmar har visat sig ha effekt (uppdelat på tillfällen mellan 15-30 minuter).

(Källa: skolforskning.se – Fonologisk medvetenhet – vad, varför, när och hur?)

Hallin påpekar att träning alltför ofta liknar test varför hon refererar till och understryker Schuele / Boudreaus budskap att ”Teach, Don’t Test” . Detta är särskilt viktigt för oss som är lärare och specialpedagoger. Vi måste vara noga med att inte tumma på tiden vi undervisar. Hallin understryker också vikten av att lära ut och träna fonologisk medvetenhet i små, små steg.

Lär ut hur man löser uppgifterna i små små SMÅ steg. Till exempel (Wanzek et al. 2000):

  • Endast modell (Lyssna på ordet sol. Första ljudet i sol är /s/.)
  • Modell+Stötta (Lyssna på ordet sol. Första ljudet i sol är /s/. Säg första ljudet i sol med mig, /s/)
  • Modell+stötta+testa (Lyssna på ordet sol. Första ljudet i sol är /s/. Säg första ljudet i sol med mig, /s/. Vad är första ljudet i sol?)
  • Modell+testa (Lyssna på ordet sol. Första ljudet i sol är /s/.  Vad är första ljudet i sol?)

(Källa: skolforskning.se – Fonologisk medvetenhet – vad, varför, när och hur?)

Jag förstår termen testa som det används i hennes förslag på arbetsgång som att läraren låter eleven göra själv, dvs. testa i betydelsen prova på egen hand.

Läs Anna Eva Hallins blogginlägg om språklig medvetenhet och hur vi bäst arbetar med detta! Börja arbetet redan i förskoleklass!

Lärare gör skillnad. Kom ihåg det Hallin avslutar med, nämligen

Lär ut – testa inte

Referenser:

Anna Eva Hallin: sprakforskning.se

Schuele, C. M., & Boudreau, D. (2008). Phonological awareness intervention: Beyond the basics. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 39(1), 3-20.

Wanzek, J., Dickson, S., Bursuck, W., & White, J. (2000). Teaching phonological awareness to students at risk for reading failure: An analysis of four instructional programs. Learning Disabilities Research & Practice, 15, 226–239.

Raketstart med en studiedag

Terminsstarten  innebar en flygande start och den gick i raketfart. Det var för två veckor sedan! Tänk så fort tiden går! Vi, Kia Knutsson-Norberg,  Elisabet Jonsved, Toura Hägnesten och Katrin Jäverbring, fortsätter samarbeta runt kursplanemålet att skapa text där ord, bild och ljud ska samspela. Ett kursplanemål mer aktuellt än någonsin med tanke på revideringen av läroplanen som pågår för fullt. En revidering med fokus på digital kompetens. Läs och ladda ner den HÄR.

Med andra ord är det dags igen för vår studiedag med inspiration till att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. Så här går det till! Deltagarna bjuds på en presentation av olika bilderböcker av Kia. Dessa utgör sedan grunden för fortsatt pararbete i appen Puppet Pals och i iMovie men också för rent verbalspråkligt arbete med en skrivuppgift som redovisas med Padlet.

Nästa tillfälle för denna studiedag blir tisdag 31a oktober, dvs. under höstlovet. Dagen är helt kostnadsfri! Vill du också delta så kommer information och anmälningslänk bland annat i Mediotekets nyhetsbrev; som är riktigt bra och som kommer en gång i månaden. Prenumererar du ännu inte på nyhetsbrevet så kan du göra det HÄR.

IMG_0590

Fixa språket!?

Kan man göra det på något enkelt sätt? Jag råkade tvätta två USB minnen! Kulörtvätt 60 grader. Kan det fungera? Frågan är om det ens går att öppna filerna efter en sådan omgång!? För säkerhets skull torkade jag dem med hårfönen på låg värme. Döm om min förvåning när det gick. Huruvida tvätten påverkat språket i sig är oklart. Jag har precis börjat jobba varför jag sparar den frågan till en annan dag.  Tanken att det skulle gå att fixa språket i texterna med en 60 gradig kulörtvätt är som en hägring. Många är de elever som skulle bli överlyckliga. Jag vet! Om detta är ett exempel på alternativa fakta, fake news eller något annat får du själv bestämma. Tolkningen ligger hos er läsare. Jag hade i vilket fall roligt åt min lilla olyckshändelse och tanken den födde. Jag bjuder på att jag gjorde bort mig. Det är mycket som ska hinnas så här i början vid terminsstart. Framöver är det allvar som gäller, jag lovar!

Du som undrar över kurser för hösten hittar det mesta i kalendariet på PS, PedagogStockholm. Jag skrev om detta i mitt sista inlägg före semestern, dvs. Vad händer i höst.  Ja, så har förstås skolornas läs- och språkutvecklare fått veta vad som kommer. Kurserna finns upplagda i PS, PedagogStockholm, kalendarium och sist men inte minst så kan du räkna med att få veta det senaste i Mediotekets Nyhetsbrev. Hoppas vi ses under hösten!

usb3