Visar alla blogginlägg från: september 2017

Nyfiken på LegiLexi!?

Före sommaren bloggade jag om att peppa till sommarläsning med LegiLexis sajt jagharläst.se  (nu är den stängd för anmälningar eftersom sommarlovet är över). Igår tisdagen den 12e september fick jag en presentation av LegiLexis sajt, vad de erbjuder och allt runt omkring av Sofia Norén, verksamhetschef på LegiLexi. Den information jag fick, utöver vad vi alla kan läsa på https://www.legilexi.org, var så pass intressant att jag tycker det är av värde för er som undervisar i åk 1-3 att få ta del av en presentation. Därför har jag bjudit in Sofia Norén att berätta om LegiLexi onsdagen den 1a november, dvs. under höstlovet. Du hittar anmälningslänk i slutet av inlägget.

Vill du läsa en kort information om LegiLexi!? Här är några rader som jag fick av Sofia Norén:

Ju tidigare undervisningen kan anpassas efter elevernas individuella behov desto bättre blir resultaten. Stiftelsen LegiLexi presenterar bland annat sitt kostnadsfria verktyg för analys och uppföljning av lågstadieelevers läsfärdigheter. Testet är utvecklat av svenska forskare och kvalitetssäkrat av lågstadielärare och speciallärare under de senaste två åren. Målet är att man som lärare med hjälp av LegiLexi ska spara in på administrativ tid, få detaljerad och användbar kunskap om alla elever och att man med stöd i detta ska kunna arbeta formativt och nå högre nivåer i elevernas läsfärdigheter.
Föreläsningen ger en introduktion till LegiLexi, de verktyg som stiftelsen erbjuder helt kostnadsfritt samt hur man kan arbeta med LegiLexi på individ-, klass-, årskurs- och skolnivå i syfte att alla barn ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet.

Vi berörda vet att det i åk 1 är obligatoriskt att bedöma våra elevers läs- och skrivutveckling med Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Det hindrar inte att det är intressant att se hur olika bedömningsverktyg ser ut, har utformats, vad de mäter, vilket forskarstöd de har,  hur de förhåller sig till analys av resultat och vilket stöd de ger läraren.

LegiLexi erbjuder oss också ett inspirationsbibliotek med texter som behandlar olika delar av läsning. Utgångspunkten är modellen the simple view of reading. Varje text avslutas med en referenslista. Huvudområdena utgörs av en introduktion, avkodning, språkförståelse samt läsning. Varje huvudområde har i sin tur ett antal underrubriker där du hittar mycket mer att läsa.

LegiLexi inspiration

Själva testen finns i pappersvariant men de görs med fördel på iPad. Kostnadsfritt laddar du ner appen LegiLexi, skapar ett lärarkonto och börjar använda materialet.

LegiLexi har en referensgrupp för kvalitetssäkring och koppling till forskning. Sju kända forskare deltar. Du känner säkert igen forskare som Mats Myrberg och Ulf Fredriksson. Presentation av de forskare som ingår i gruppen hittar du HÄR.

Det ska också sägas att LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse och det är kostnadsfritt att använda bedömningsverktyget.

Vill du veta mer? I så fall anmäler du dig här: Anmälan till presentationen av LegiLexi

Dag och tid: 1/11 kl. 13-15

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5.

LegiLexi1

(bilden är en skärmdump och visar sajten LegiLexi.org 170913)

Stärk din digitala kompetens!

Börja blogga nu! Det är ett sätt. Finns det ett snabbspår! Ja, och det är Webbstjärnans bloggkurser. För dig som inte kan gå ifrån en eftermiddag och/eller helst lär dig på egen hand så finns det jättebra kurser på Webbstjärnans kurssida. Här finns det korta videos som visar alla handgrepp samt handledningar och stödmaterial som visar olika moment som att skriva inlägg, skapa nya kategorier osv.

För dig som hellre går en kurs tillsammans med andra lärare så kan du anmäla dig till någon av de kurser som Webbstjärnan anordnar ute på olika skolor. Som du ser så finns det kurser över hela Sverige men också i och runt Stockholmstrakten. Här hittar du aktuella kurser: Webbstjärnans utbildningstillfällen. Det är till och med så lyxigt att du själv kan kontakta Webbstjärnan för att ordna kurs för webbpublicering, en bloggkurs, på din egen skola. Givetvis krävs det att ni på skolan är överens med er skolledning om att ni vill avsätta tid för en sådan kompetensutveckling. För att ta reda på mer kan du kontakta någon av de som arbetar på Webbstjärnan. Kontaktuppgifter hittar du under fliken Om Webbstjärnan > Kontakta oss. Gäller det kurs på din egen skola så kontaktar du Therese Ernbrandt: therese.ernbrandt@iis.se.

Varför ska lärare börja blogg med sina klasser? Jo, vi förväntas stärka vår digitala kompetens i och med att vi får en ny, reviderad kursplan. Här nämns termen digital 19 gånger enbart  i kursplanen för svenska. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017. I mars -17 beslutade regeringen om Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Detta gäller för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

Sammanfattningsvis avser ändringarna:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

I promemorian kan vi läsa de nya skrivningar för Centralt innehåll som gäller för ämnet svenska/svenska som andraspråk och de är:

  • Berättande texter och sakprosatexter i årskurs 1–3: Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkbruk i årskurs 4–6: Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Informationssökning och källkritik i årskurs 7–9: Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.

Den fjärde punkten att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg arbetar vi med i den studiedag som jag beskrev i ett tidigare inlägg från fredag 25e augusti. Nästa studiedag, som också är kostnadsfri för lärare i Stockholms kommunala grundskolor, erbjuder vi tisdagen den 31/10. Läs mer och anmäl dig här: Berätta med ord, bild och ljud.

Jag har själv ännu inte hunnit lusläsa den reviderade kursplanen för svenska och jämföra med nuvarande men det ligger på mitt bord. En viktig uppgift då det med all säkerhet påverkar innehållet i mitt arbete. Digitaliseringen av skola och undervisning är här för att stanna!

lgr11 reviderad17med kant

Referenser:

Lgr 11 (reviderad 2016)

Lgr 11 (reviderad 2017)

Webbstjärnans kurssida

Webbstjärnans utbildningstillfällen

En undervisning som utmanar

Igår, måndag 4e september, föreläste Per Blomqvist om hur vi kan erbjuda våra elever en undervisning som eleverna kan uppfatta som intellektuellt utmanande och kreativ. Det handlar om att bygga upp en läs- och skrivgemenskap i klassrummet. För att göra det krävs processhjälp. Processhjälpen kan ha fokus på exempelvis logiken i det skrivna, strukturen, texttypen och stilen.

Förra hösten hörde vi också Per föreläsa. Då låg fokus på förväntningsnormer, didaktiska beslut och lärandemoment. Det var formellt och informellt skrivande. Själva fick vi den gången prova guidat skrivande. Vi arbetade med elevexempel och att ge gensvar. Igår tog Per avstamp i detta.

IMG_0612

Vi diskuterade våra erfarenheter med exempel. Det handlade om svårigheter att komma igång med skrivandet och att ge respons.

En erfarenhet som flera av deltagarna hade var att texterna inte blir  bättre trots respons och omarbetningar. Eleverna behöver en tydlig struktur med exempelmallar och exempel från olika sammanhang. Eleverna behöver hjälp med att se texterna som processer. Många elever ser sina texter som färdigskrivna redan i ett tidigt skrivskede. Deltagarnas erfarenhet var att eleverna vill bli klara för att kunna lämna ifrån sig texterna.

Frågan väcktes huruvida vi lärare själva har bidragit till elevernas önskan att snabbt bli klara. Tempot i undervisningen är idag högt där nya moment hela tiden står på kö för att behandlas. Detta påverkar förstås hela vårt undervisningsklimat i klassrummet.

Per repeterade innebörden i begreppet processhjälp.

IMG_0615

Per lät oss prova ett praktiskt exempel ur inventiofasen – att gemensamt samla stoff i klassen – ett exempel på materialinsamling. Därpå fick vi skriva in olika saker, tankar, i en femspaltare med två rader och fem kolumner; ett tankeschema.

Kolumner omfattade citat, tankar, hypoteser, påståenden samt bekräfta och betvivla. 

Gensvarsinstruktionen var att läsa upp citaten för varandra  följt av våra påståenden. Därefter fick vi försöka hitta vad vi var eniga respektive oeniga om med texten.

Tankeschemat är en dialectical notebook vilket är en sorts läslogg med gensvar.

Intressant är förslaget att instruktioner för en skrivuppgift ges först efter att momentet för materialinsamlingen är klar och inte inför skrivarbetet.

IMG_0632

I boken kan man läsa mer om den retoriska arbetsprocessen på t.ex. sidorna 15-21 samt i kapitel 10.

Per gav oss en annan fråga att fundera över:

Vad brukar eleverna ha svårt med när de ska skriva den här typen av texter?

Några exempel på aspekter som kan ge svårigheter kan enligt Per vara:

  • logiska resonemang
  • retoriska uttrycksmedel
  • röd tråd
  • driva tes
  • egna rösten
  • ämnesinnehåll
  • inledningar
  • fånga intresse
  • formellt skriftspråk
  • m.fl.

Pers råd var att vi hellre ska ge våra elever ett litet svårare ämne för att utmana tillsammans med stöd för attt klara skrivuppgiften, dvs. stöd i HUR man gör. Med andra ord en praktisk vägledning. Detta fick vi också exempel på. I boken finns än fler exempel.

IMG_0638

Till nästa tillfälle fick vi i hemuppgift att själva välja något vi ville testa med våra egna elever. Erfarenheterna av detta diskuterar vi nästa tillfälle som är den 9e oktober.

IMG_0640

Avslutningsvis lyckades en leende Per utmana oss deltagare!

Som grädde på moset fick också deltagarna boken Skrivundervisning – i samspel med litterära texter  skriven av Anna Berge & Per Blomqvist (2012).

Referenser:

Berge, A. & Blomqvist, P. (2012). Skrivundervisning – i samspel med litterära texter

Per Blomqvist

Hitta BÄSTA boken!

Ja, det gör du om en vecka. Onsdagen den 13e september får du hjälp av Clarissa Rolandi Ronge med kollegor, dvs. Mediotekets proffs på böcker. De avslöjar då vilka som är våra bästa böcker! Du får chansen att lukta, klämma, känna och tjuvläsa just våra bästa böcker.

Lärare och skolbibliotekspersonal från HELA grundskolan – F-klass till och  med åk 9 – är hjärtligt välkomna!

Missa inte den här chansen att få veta vad som är de bästa böckerna och som du kan låna ut till dina elever.

Här kan du läsa mer!

Här kan du anmäla dig!

bästa böcker