Visar alla blogginlägg från: september 2017

Ordförrådspedagogik

Fick tips på en mycket intressant intervju med Mats Myrberg på Facebook och kan inte låta bli att ge några glimtar från intervjun. Intervjun är gjord av UR inom lärarpodden och programserien Didaktorn.

Mats Myrberg är mycket tydlig med att vår ordförrådspedagogik måste utvecklas. Den får inte inskränka sig till veckans ord. För att kunna läsa en artikel i en dagstidning eller en för en 15-16 åring avpassad bok behöver vi kunna 50-70 000 ord. Hur lär vi oss bäst så många ord? Jo, genom att läsa böcker. Den 17-åring som har läst böcker under sin skolgång har ett ordförråd på 50-70 000 ord. Detta ska jämföras med den 17-åring som inte har läst och som därför har ett ordförråd på endast 15-20 000. Uppgiften kommer från en forskningsstudie i Handbook of Reading Research (1991). En bok som är en klassiker och som du hittar på bibliotek, i alla fall universitetsbiblioteken.

Den som har det mer begränsade ordförrådet med 15-20 000 ord har sämre möjligheter på arbetsmarknaden, sämre levnadsvillkor och sämre hälsa. I SIRIS (Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsInformationsSystem) senaste nyhetsbrev får jag veta att Skolverkets nya statistik visar att det är stora skillnader mellan elevgrupper. Behörigheten bland elever med högutbildade föräldrar är 17 procentenheter högre än bland elever vars föräldrar har kortare utbildning. Detta är i och för sig  inget nytt. Redan i analysen av de första nationella ämnesproven för åk 3 slog man fast att det var stora skillnader i huruvida eleverna klarade proven och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Elever vars föräldrar har en längre utbildningsbakgrund klarar skolan bättre än de elever som har föräldrar med kortare utbildning.

Då är frågan vad det egentligen betyder att kunna ett ord!? Myrberg förklarar att kunna ett ord kan beskrivas som en stege med fyra nivåer:

  • Nivå 1 – när läraren slår upp ett ord och frågar om betydelsen så vet inte eleven betydelsen. Däremot känner eleven igen ordet.
  • Nivå 2 – eleven kan sätta in ordet i ett sammanhang men kan inte någon/några synonym/er.
  • Nivå 3 – eleven kan säga synonymer till ordet.
  • Nivå 4 – eleven kan definiera ordet.

För att förstå måste jag kunna formulera om mig och uttrycka mig i skrift. Att kunna ett ord är att kunna använda det i ett sammanhang vilket också understryker vikten av att ord lärs  i ett sammanhang, dvs. inte enbart som fristående övningar. Det är stor skillnad på ordförrådet i talspråk och skriftspråk. Det lär finnas fler unika ord i en barnbok för 10-åringar än i ett underhållningsprogram för vuxna. Vi kommer inte upp i de medborgerliga färdigheterna om vi begränsar oss till talspråket.

Myrberg går också in på att det inte räcker att läsa mycket utan vi måste också läsa olika sorters böcker. Det räcker inte att läsa mängder av böcker i samma serie. Han kallar detta för bekräftande läsning. Det kan vara en start och ingång i läsning men när våra elever väl börjat läsa måste vi utmana dem med nya böcker, andra böcker som handlar om nya saker. Här ligger den pedagogiska utmaningen. Ett rikt ordförråd inom ett visst område räcker inte oavsett om det gäller sport, hästar, dinosaurier, flugfiske osv. Det är också här som vikten av en skolbibliotekarie blir tydlig. När lärare och skolbibliotekarier samarbetar blir det möjligt att hitta böckerna som har en text som:

  • är lagom svår,
  • ger socialt utbyte,
  • intresserar läsaren.

Tre mycket viktiga faktorer hos texten för att läsaren ska vilja fortsätta läsa. Vad är då en lagom svår text? Myrberg refererar till forskaren Marie Clay som talar om 90 % kriteriet. Det innebär att texten ska innehålla 90 % kända ord och 10 % okända ord. Marie Clay är en välrenommerad läsforskare från Nya Zeeland.

Myrberg tar också upp vikten av högläsning. Högläsning ska börja tidigt, mycket tidigt. Han talar om skillnaden mellan att läsa för och läsa medLäsa för leder inte till gensvar från den som lyssnar. Läsa med innebär att läsaren bjuder in den som lyssnar till att delta i samtal kring texten. Det kan ske genom att den som läser högt tänker högt om texten, pratar om ord och skapar nyfikenhet kring vad texten handlar om. Det är exempelvis viktigt att ta sig an de lågfrekventa och/eller avancerade orden som finns i texten. Lärarens högläsning i klassen, eller för den delen den vuxnes högläsning för det lilla barnet, är ett utmärkt medel för att läsa texter som är lite för svåra att läsa själv.

Ja, jag tycker att du ska ta dig tiden att lyssna på intervjun! Det är väl använda 26 minuter!

Referenser:

Lyssna på intervjun med Mats Myrberg: Jättemånga ord är jättebra

Pearson, P.D. (Ed.) (1991). Handbook of Reading Research. New York: Longman

SIRIS, Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsInformationsSystem, 170928.

NSL, Nya Språket lyfter

Något har hänt! I höst är det många skolor som kontaktar mig och vill att jag ska komma ut och leda kurser kring Nya Språket lyfter. Tidigare har intresset mest gällt att själv få delta i en kurs för att bekanta sig med materialet. Det finns flera fördelar med att hela arbetslag går kurs tillsammans. Alla introduceras samtidigt och får höra samma information. Detta underlättar fortsatt samarbete kring bedömning. Det ger också underlag till fortsatta diskussioner kring bedömning. Att använda samma bedömningsverktyg ger en röd tråd i bedömningsarbetet kring elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Enskilda lärare får stöd av varandra. Förutsatt att arbetslaget fortsätter diskutera bedömning och arbetar med praktiska exempel stärks likvärdigheten i enskilda lärares bedömning. Finns det några nackdelar? Ja, jag har erfarenhet av att någon enstaka lärare är negativ till att tvingas prova att använda samma material som kollegor. Dessa är dock, enligt min erfarenhet, undantag.

NSL är ett bedömningsverktyg som i sin första version publicerades i början av 2000-talet. Sedan  har det reviderats i flera omgångar. Nu senast reviderades NSL 2016. Så här presenterar Skolverket NSL:

Nya Språket lyfter! är ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 1–6 i grundskolan och sameskolan samt för motsvarande årskurser i specialskolan och kan användas i samarbetet med modersmålslärare. Det bygger på löpande observationer i den ordinarie undervisningen. Till sin hjälp har läraren en handledning med en forskningsöversikt och observations och avstämningspunkter som fokuserar både elevens språkutveckling och lärarens undervisning. Till varje elev finns ett observationsschema som synliggör den egna språkutvecklingen. Bedömningsstödet har uppdaterats och reviderats utifrån att kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 gäller från den 1 juli 2016. (Skolverket 170928)

NSL är inte så stort till sitt omfång men desto större till sitt innehåll. Forskningsöversikten i lärarhandledningen är på fem sidor. Fem sidor, Vad säger forskningen?, som ger mig som lärare en god utgångspunkt när jag vill stämma av min kunskap och mina utgångspunkter för min undervisning relaterat till forskning. Samma gäller kapitlet om språkutveckling, Språkutvecklingen – hur får man fatt i den?. Talet ges ett eget kapitel som presenterar tankarna kring talets betydelse för våra elevers språk-, läs- och skrivutveckling likaväl som för utvecklingen av deras förmåga att samtala, ställa frågor, uttrycka saker de vill ha sagt och mycket mer. Talet skiljer ut sig genom att det synas utifrån tre dimensioner som löper genom alla årskurserna 1-6. Dessa tre dimensioner som återfinns i observationspunkterna är:

  1. berättande
  2. beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande
  3. samtala och redogöra

Det som slår mig är att Nya Språket lyfter! är så aktuell i förhållande till den reviderade läroplan som finns på förslag, Lgr11 (reviderad 2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017) har reviderats med skrivningar om digital kompetens. I observationspunkterna i NSL täcks samtliga kursplanemål. Många exempel i observationspunkterna lyfter användningen av digitala verktyg. Det känns riktigt bra att ha tillgång till ett sådant bedömningsverktyg. Dessutom är det kostnadsfritt att ladda ner.

Jag hade äran av att få delta i revideringen av NSL och idag känner jag mig stolt över att det blev så bra som det blev. Därför är det också extra roligt när så många skolor är intresserade av att börja använda Nya Språket lyfter!.

Hör du till dem som vill lära dig mer om Nya Språket lyfter!? I så fall finns det några platser kvar på en kurs jag leder. Kursen omfattar två tillfällen och dessa är tisdagen den 17e oktober samt tisdagen den 14e november. Du kan anmäla dig här: Anmälan till Nya Språket lyfter!

Vill du däremot att jag ska komma ut till ditt arbetslag och din skola så behöver du prata ihop dig med din rektor och sedan be denne kontakta mig för att titta på möjliga datum.

Att läsa på olika sätt

Stanna upp ett tag!

Det är en uppmaning jag får i Suzanne Parmenius Swärds artikel med just den titeln i Svensklärarföreningens årsskift 2016. Vi behöver stanna upp för att hinna tänka innan vi tycker till. Vi behöver läsa, faktiskt läsa, och prata om vad vi läser. Parmenius Swärd tar i artikeln avstamp i begreppet Close Reading hämtat från Brown & Kappes (2012).  

Close Reading, den textnära läsningen:

bygger på tre viktiga förhållningssätt till läsning, skrivande och samtal, nämligen elevaktivt, textnära och utforskande. (Parmenius Swärd 2016: 150)

Denna textnära läsning har mycket gemensamt med flera andra arbetssätt som exempelvis olika modeller för att arbeta med lässtrategier, genrepedagogik samt språkutvecklande arbetssätt. Likheterna är att arbetet med texter görs steg för steg i flera omgångar, dvs. med flera omläsningar där fokus läggs på olika aspekter.

Parmenius Swärd presenterar en modell för kritisk och analytisk läsning som bygger på fyra olika typer av läsning. Dessa i sin tur sker i en bestämd ordning. Läsningarna är:

  • innehållsbaserad läsning
  • retorisk läsning
  • kritisk läsning
  • tolkande (sammanfattande analytisk) läsning

Den första läsningen, den innehållsbaserade läsningen, handlar om innehållet. Detta förutsätter att läraren först har satt in texten i ett sammanhang. Arbetsgången för hur läraren går till väga och vilka frågor som kan vara aktuella att ställa finns återgivna i artikeln. Exempelvis läses texten till att börja med högt av läraren. Sedan följer ett textsamtal där fokus ligger på innehållet.

I den andra läsningen som benämns retorisk läsning ligger fokus på författarens språkliga grepp som stilgrepp, berättartekniska grepp, användning av ord, meningar, rubriker, metaforer, bilder mm.

Nästa läsning är inriktad på en kritisk läsning och att lista ut hur och varför författaren skriver som denne gör. Den kritiska läsningen går ända in på ordnivå. De frågor som ställs känner vi igen från källkritiskt arbete. Exempelvis kan det handla om att undersöka vem författaren är och vilket yrke och vilka åsikter denne har.

Avslutningsvis följer en tolkande läsning. Utifrån den lästa texten beskriver läsaren vad författaren har försökt säga. Belägg för det läsaren anser byggs på exempel och citat ur texten.

Parmenius Swärd beskriver i artikeln hur arbetet med en textnära läsning kan göras. Läsaren får många konkreta förslag på frågor att ställa och hur tillvägagångssättet ser ut. I sammanfattningen skriver hon avslutningsvis:

 (…) stanna upp ett tag, gå nära, ställ enkla öppna textanknutna frågor och låt eleverna skriver ner och/eller samtala om sina fynd. Skapa en arena för läsning, samtal och skrivande. (Parmenius Swärd 2016:159)

Parmenius Swärd ger oss några riktlinjer för textarbetet med stöd i Brown & Kappes (2012). Riktlinjer för lärarens undervisning och dessa är:

  • Lärarledd upprepad läsning
  • Textanknutna frågor utifrån de olika läsningarna
  • Samverkande konversationer (samtal) och samarbete
  • Att eleven gör anteckningar (annotationer) som förs i en anteckningsbok eller i  marginalen under läsningen
  • Att läraren ger tydliga instruktioner för den text som ska skrivas efter läsningarna.

När vi arbetar med texter på det beskrivna textnära sättet hjälper vi våra elever in i textvärldar de oftast inte klarar att ta sig in själva. Ett textnära förhållningssätt vid läsning väcker också nyfikenhet och intresse.

Om du inte redan är en fena på att arbeta med textnära läsning i din undervisning så läs artikeln och prova! Allt är beskrivet så klart och tydligt! Går att göra med alla åldersgrupper förutsatt att jag som lärare arbetar med så här tydliga stödstrukturer för den textnära läsningen.

Referenser:

Brown, S. & Kappes, L. (2012). Implementing the Common Core Standards: A Primer of Close Reading of Texts. The Aspen Institute Education & Society program.

Parmenius Swärd, S. (2016). Stanna upp ett tag! I Svenska ett kritiskt ämne,  Svensklärarföreningens årsskift 2016.

Nyfiken på LegiLexi!?

Före sommaren bloggade jag om att peppa till sommarläsning med LegiLexis sajt jagharläst.se  (nu är den stängd för anmälningar eftersom sommarlovet är över). Igår tisdagen den 12e september fick jag en presentation av LegiLexis sajt, vad de erbjuder och allt runt omkring av Sofia Norén, verksamhetschef på LegiLexi. Den information jag fick, utöver vad vi alla kan läsa på https://www.legilexi.org, var så pass intressant att jag tycker det är av värde för er som undervisar i åk 1-3 att få ta del av en presentation. Därför har jag bjudit in Sofia Norén att berätta om LegiLexi onsdagen den 1a november, dvs. under höstlovet. Du hittar anmälningslänk i slutet av inlägget.

Vill du läsa en kort information om LegiLexi!? Här är några rader som jag fick av Sofia Norén:

Ju tidigare undervisningen kan anpassas efter elevernas individuella behov desto bättre blir resultaten. Stiftelsen LegiLexi presenterar bland annat sitt kostnadsfria verktyg för analys och uppföljning av lågstadieelevers läsfärdigheter. Testet är utvecklat av svenska forskare och kvalitetssäkrat av lågstadielärare och speciallärare under de senaste två åren. Målet är att man som lärare med hjälp av LegiLexi ska spara in på administrativ tid, få detaljerad och användbar kunskap om alla elever och att man med stöd i detta ska kunna arbeta formativt och nå högre nivåer i elevernas läsfärdigheter.
Föreläsningen ger en introduktion till LegiLexi, de verktyg som stiftelsen erbjuder helt kostnadsfritt samt hur man kan arbeta med LegiLexi på individ-, klass-, årskurs- och skolnivå i syfte att alla barn ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet.

Vi berörda vet att det i åk 1 är obligatoriskt att bedöma våra elevers läs- och skrivutveckling med Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Det hindrar inte att det är intressant att se hur olika bedömningsverktyg ser ut, har utformats, vad de mäter, vilket forskarstöd de har,  hur de förhåller sig till analys av resultat och vilket stöd de ger läraren.

LegiLexi erbjuder oss också ett inspirationsbibliotek med texter som behandlar olika delar av läsning. Utgångspunkten är modellen the simple view of reading. Varje text avslutas med en referenslista. Huvudområdena utgörs av en introduktion, avkodning, språkförståelse samt läsning. Varje huvudområde har i sin tur ett antal underrubriker där du hittar mycket mer att läsa.

LegiLexi inspiration

Själva testen finns i pappersvariant men de görs med fördel på iPad. Kostnadsfritt laddar du ner appen LegiLexi, skapar ett lärarkonto och börjar använda materialet.

LegiLexi har en referensgrupp för kvalitetssäkring och koppling till forskning. Sju kända forskare deltar. Du känner säkert igen forskare som Mats Myrberg och Ulf Fredriksson. Presentation av de forskare som ingår i gruppen hittar du HÄR.

Det ska också sägas att LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse och det är kostnadsfritt att använda bedömningsverktyget.

Vill du veta mer? I så fall anmäler du dig här: Anmälan till presentationen av LegiLexi

Dag och tid: 1/11 kl. 13-15

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, plan 5.

LegiLexi1

(bilden är en skärmdump och visar sajten LegiLexi.org 170913)

Stärk din digitala kompetens!

Börja blogga nu! Det är ett sätt. Finns det ett snabbspår! Ja, och det är Webbstjärnans bloggkurser. För dig som inte kan gå ifrån en eftermiddag och/eller helst lär dig på egen hand så finns det jättebra kurser på Webbstjärnans kurssida. Här finns det korta videos som visar alla handgrepp samt handledningar och stödmaterial som visar olika moment som att skriva inlägg, skapa nya kategorier osv.

För dig som hellre går en kurs tillsammans med andra lärare så kan du anmäla dig till någon av de kurser som Webbstjärnan anordnar ute på olika skolor. Som du ser så finns det kurser över hela Sverige men också i och runt Stockholmstrakten. Här hittar du aktuella kurser: Webbstjärnans utbildningstillfällen. Det är till och med så lyxigt att du själv kan kontakta Webbstjärnan för att ordna kurs för webbpublicering, en bloggkurs, på din egen skola. Givetvis krävs det att ni på skolan är överens med er skolledning om att ni vill avsätta tid för en sådan kompetensutveckling. För att ta reda på mer kan du kontakta någon av de som arbetar på Webbstjärnan. Kontaktuppgifter hittar du under fliken Om Webbstjärnan > Kontakta oss. Gäller det kurs på din egen skola så kontaktar du Therese Ernbrandt: therese.ernbrandt@iis.se.

Varför ska lärare börja blogg med sina klasser? Jo, vi förväntas stärka vår digitala kompetens i och med att vi får en ny, reviderad kursplan. Här nämns termen digital 19 gånger enbart  i kursplanen för svenska. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017. I mars -17 beslutade regeringen om Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Detta gäller för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

Sammanfattningsvis avser ändringarna:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

I promemorian kan vi läsa de nya skrivningar för Centralt innehåll som gäller för ämnet svenska/svenska som andraspråk och de är:

  • Berättande texter och sakprosatexter i årskurs 1–3: Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkbruk i årskurs 4–6: Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Informationssökning och källkritik i årskurs 7–9: Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.

Den fjärde punkten att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg arbetar vi med i den studiedag som jag beskrev i ett tidigare inlägg från fredag 25e augusti. Nästa studiedag, som också är kostnadsfri för lärare i Stockholms kommunala grundskolor, erbjuder vi tisdagen den 31/10. Läs mer och anmäl dig här: Berätta med ord, bild och ljud.

Jag har själv ännu inte hunnit lusläsa den reviderade kursplanen för svenska och jämföra med nuvarande men det ligger på mitt bord. En viktig uppgift då det med all säkerhet påverkar innehållet i mitt arbete. Digitaliseringen av skola och undervisning är här för att stanna!

lgr11 reviderad17med kant

Referenser:

Lgr 11 (reviderad 2016)

Lgr 11 (reviderad 2017)

Webbstjärnans kurssida

Webbstjärnans utbildningstillfällen

En undervisning som utmanar

Igår, måndag 4e september, föreläste Per Blomqvist om hur vi kan erbjuda våra elever en undervisning som eleverna kan uppfatta som intellektuellt utmanande och kreativ. Det handlar om att bygga upp en läs- och skrivgemenskap i klassrummet. För att göra det krävs processhjälp. Processhjälpen kan ha fokus på exempelvis logiken i det skrivna, strukturen, texttypen och stilen.

Förra hösten hörde vi också Per föreläsa. Då låg fokus på förväntningsnormer, didaktiska beslut och lärandemoment. Det var formellt och informellt skrivande. Själva fick vi den gången prova guidat skrivande. Vi arbetade med elevexempel och att ge gensvar. Igår tog Per avstamp i detta.

IMG_0612

Vi diskuterade våra erfarenheter med exempel. Det handlade om svårigheter att komma igång med skrivandet och att ge respons.

En erfarenhet som flera av deltagarna hade var att texterna inte blir  bättre trots respons och omarbetningar. Eleverna behöver en tydlig struktur med exempelmallar och exempel från olika sammanhang. Eleverna behöver hjälp med att se texterna som processer. Många elever ser sina texter som färdigskrivna redan i ett tidigt skrivskede. Deltagarnas erfarenhet var att eleverna vill bli klara för att kunna lämna ifrån sig texterna.

Frågan väcktes huruvida vi lärare själva har bidragit till elevernas önskan att snabbt bli klara. Tempot i undervisningen är idag högt där nya moment hela tiden står på kö för att behandlas. Detta påverkar förstås hela vårt undervisningsklimat i klassrummet.

Per repeterade innebörden i begreppet processhjälp.

IMG_0615

Per lät oss prova ett praktiskt exempel ur inventiofasen – att gemensamt samla stoff i klassen – ett exempel på materialinsamling. Därpå fick vi skriva in olika saker, tankar, i en femspaltare med två rader och fem kolumner; ett tankeschema.

Kolumner omfattade citat, tankar, hypoteser, påståenden samt bekräfta och betvivla. 

Gensvarsinstruktionen var att läsa upp citaten för varandra  följt av våra påståenden. Därefter fick vi försöka hitta vad vi var eniga respektive oeniga om med texten.

Tankeschemat är en dialectical notebook vilket är en sorts läslogg med gensvar.

Intressant är förslaget att instruktioner för en skrivuppgift ges först efter att momentet för materialinsamlingen är klar och inte inför skrivarbetet.

IMG_0632

I boken kan man läsa mer om den retoriska arbetsprocessen på t.ex. sidorna 15-21 samt i kapitel 10.

Per gav oss en annan fråga att fundera över:

Vad brukar eleverna ha svårt med när de ska skriva den här typen av texter?

Några exempel på aspekter som kan ge svårigheter kan enligt Per vara:

  • logiska resonemang
  • retoriska uttrycksmedel
  • röd tråd
  • driva tes
  • egna rösten
  • ämnesinnehåll
  • inledningar
  • fånga intresse
  • formellt skriftspråk
  • m.fl.

Pers råd var att vi hellre ska ge våra elever ett litet svårare ämne för att utmana tillsammans med stöd för attt klara skrivuppgiften, dvs. stöd i HUR man gör. Med andra ord en praktisk vägledning. Detta fick vi också exempel på. I boken finns än fler exempel.

IMG_0638

Till nästa tillfälle fick vi i hemuppgift att själva välja något vi ville testa med våra egna elever. Erfarenheterna av detta diskuterar vi nästa tillfälle som är den 9e oktober.

IMG_0640

Avslutningsvis lyckades en leende Per utmana oss deltagare!

Som grädde på moset fick också deltagarna boken Skrivundervisning – i samspel med litterära texter  skriven av Anna Berge & Per Blomqvist (2012).

Referenser:

Berge, A. & Blomqvist, P. (2012). Skrivundervisning – i samspel med litterära texter

Per Blomqvist

Hitta BÄSTA boken!

Ja, det gör du om en vecka. Onsdagen den 13e september får du hjälp av Clarissa Rolandi Ronge med kollegor, dvs. Mediotekets proffs på böcker. De avslöjar då vilka som är våra bästa böcker! Du får chansen att lukta, klämma, känna och tjuvläsa just våra bästa böcker.

Lärare och skolbibliotekspersonal från HELA grundskolan – F-klass till och  med åk 9 – är hjärtligt välkomna!

Missa inte den här chansen att få veta vad som är de bästa böckerna och som du kan låna ut till dina elever.

Här kan du läsa mer!

Här kan du anmäla dig!

bästa böcker