Sambandsord

Nu fortsätter jag på artikeln A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017). Den är verkligen innehållstät. När författarna, Mesmer och Rose-McCully, kommer till sambandsord/sambandsmarkörer börjar de med att dels ringa in att de i artikeln syftar på ord som länkar ett avsnitt till ett annat eller binder ihop två intilliggande meningar. Dels understryker de vikten av att eleverna förstår hur dessa ord används. Författarna refererar till forskning som säger att en tredjedel av den text som läses i fourth grade (åk 3 hos oss) innehåller sambandsord/markörer.

Olika sambandsord är olika svåra att ta till sig och förstå. De presenterar olika typer av sambandsord i en stigande svårighetsgrad i en figur som ser ut så här (min översättning): Figur 7. Sambandsmarkörer.

fig7 sambandsmarkörer

Författarna, Mesmer och Rose-McCully, menar att vi har ett par olika tillvägagångssätt för att undervisa om sambandsord. Modellerna är välkända hos lärare. Det första är meningar som ska fyllas i, luckmeningar. Det andra är ett spel där eleverna använder kort med meningar skrivna på dessa samt kort med sambandsord. Varje mening klipps isär och färgkodas så det framgår vilka meningar som hör ihop. Uppgiften är att välja kort med rätt sambandsord för att knyta ihop två halva meningar. Egentligen är det här spelet en variation på luckmeningar med skillnaden att det genomförs som ett spel. Det kan se ut så här. anaforer

Eleverna turas om att läsa två kort i samma färg och välja kort med rätt sambandsord. Parkamraten lyssnar och avgör om det låter rätt. Uppgiften med att läsa och välja kort som passar ihop låter eleverna syntetisera, kombinera ihop, sin kunskap om sambandsord. För en del meningar finns det flera sätt att kombinera rätt och här behöver läraren låta eleverna reflektera över vad olika kombinationer betyder. Några exempel som ges i texten är:

  • Eftersom Jenny tyckte om att sjunga, var hon med i en kör.
  • Jenny tyckte om att sjunga, så därför var hon med i en kör.
  • När Jenny var med i kören, tyckte hon om att sjunga.
  • Så länge Jenny var med i kören, tyckte hon om att sjunga.
  • Efter att Jenny var med i kören, tyckte hon om att sjunga.

Jag tycker att det skulle vara intressant att få ta del av hur du arbetar med t.ex. sambandsord i din läsundervisning. Har du lagt märke till att eleverna ibland har svårt för att förstå vad de läser beroende på sambandsord? Hur gör du då?

Referenser:

Mesmer och Rose-McCully (2017). I A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences. I The Reading Teacher, Vol 71, Issue 2, September 2017.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.