Visar alla blogginlägg från: november 2017

Utveckla elever till aktiva läsare

IMG_0982

Efter en äppelmust och en vegetarisk wrap är det dags för intellektuell påfyllnad i form av två miniföreläsningar och ett författarsamtal med Adrienne Gear och Barbro Westlund. Arrangör är förlaget Natur & Kultur.

För mig är detta finalen på en lång dag. Idag har jag hunnit ett skolbesök hos Erik, lärare i åk 1, på Midsommarkransens grundskola. Förmiddagen kretsade kring ASL i praktiken. Sedan en del administrativt arbete som nu toppas med författarsamtal.

Frågan HUR vi bäddar i vår undervisning för att elever blir aktiva läsare är fortfarande en central fråga. Läsförståelsestrategier för skönlitterära texter är, enligt mina erfarenheter, nu nästan allmängods hos lärare i grundskolan. Vad gäller strategier för sakprosa-/faktatexter behövs mer kompetensutveckling. Räknar vi sedan också in strategier för att läsa digitala texter har vi ett mycket viktigt arbete framför oss.

Kanske kommer det mer även om detta i Akademiska kvarten, N&K:s nya podcast.

IMG_0985

I dag ligger där sex episoder. Först ut är en kvart med Barbro Westlund. Fler kvartar kommer snart. Troligtvis ett i månaden framöver.

IMG_0990

Adrienne Gear talade om exempelvis thinking, connections, develop meaning, asking questions, questionning, doing wonder walks. 

För mig är Adrienne =

We are teaching our pupils to think.

Barbro Westlund berättade om sina möten med Kanada och begreppet reading power och hur det har påverkat henne.

Det finns inte en metod som är den rätta.

Vi fick höra mer om bokstavskunskap, ortografi och främst om en balanserad syn på läs- och skrivinlärning. Barbro diskuterade också begrepp som exempelvis literacy, läsförmåga, läskompetens med flera ur kunskapsöversikten Att läsa och förstå. Viktigt är att komma ihåg:

Att identifiera framgångsfaktorer.

Avslutningsvis följde ett författarsamtal. Vi fick höra historien om hur Barbro och Adrienne först möttes i Kanada. Samtalet handlade också om begrepp, concepts, och makt, power. Adrienne bygger sitt arbete på forskare som t.ex. Pearson, Allington, Lucy Calkins. Barbro bygger på forskare som Pearson, Presley, Ingvar Lundberg, Jim Cummins.

Barbro och Adrienne lyfte vikten av att vi får och inte minst tar oss tid att tänka. Vi befinner oss i en fas där vi svänger från innehåll till metakognition, tänkande och meningsskapande som kan liknas vid ett paradigmskifte.

IMG_0993

Eventet filmades och du, som vill ta del av miniföreläsningarna och författarsamtalet, hittar videon i N&K:s Facebook grupp: https://www.facebook.com/noklaromedel/

Tack Adrienne och Barbro för hur ni som alltid generöst delar med er av era kunskaper! Tack N&K för en bra kväll!

Har du ont om tid?

Då rekommenderar jag dig att läsa Lära Barn att läsa (LegiLexi 2017). Som boktiteln anger och som du redan förstått så har boken fokus på att Lära barn att läsa. Jag har precis läst ut den lilla kortversionen av den e-bok med samma titel som publicerades för någon vecka sedan. Kortversionen är indelad i 15 kapitel på 3-5 sidor. Det ger totalt 77 sidor. Formatet är något mindre än A5 i storlek. E-boken, som är fullversionen, är på 224 sidor.

lära barn läsa2

Det går fort att läsa kortversionen av Lära Barn att läsa. Samtidigt får jag mycket kunskaper om den första läsinlärningen. Exempelvis motsvarar kapitel 10 om Ordförråd fem sidor i kortversionen men 15 sidor i fullversionen av Lära Barn att läsa. Ordförrådskapitlet tar upp innebörden i at erövra ord, hur jag som lärare mäter elevers ordförråd samt hur jag kan arbeta för att stärka elevernas ordförråd. Författare till ordförrådskapitlet är Astrid Frylmark och hon understryker att ett bra ordförråd har stor betydelse för läsförmågan. Att kunna och förstå ord fungerar som en brygga mellan ordavkodning och läsförståelse. Kapitlet ger en kort introduktion till fonem, stavelser och morfem samt hur ordens byggstenar underlättar ordavkodningen. Vi påminns om vikten av att arbeta strukturerat med ordkunskap. I undervisningen ska vi fokusera på nivå två och tre i den uppdelning på tre nivåer som används för hur ordförrådet kan delas upp. Nivå två utgörs av ord som förekommer i många sammanhang. En del av dessa är ämnesneutrala, som motsvara och översikt, andra är ämnesspecifika, som volym och karta. Ord på nivå tre är mer ovanliga och lågfrekventa men som behövs för att bygga kunskap och förståelse inom olika ämnen. Med andra ord handlar det på nivå tre om facktermer. Författaren rekommenderar läraren att i förväg välja ut ord ur texter som ingår i undervisningen och arbeta med dessa. Avslutningsvis varnas för ineffektiva strategier i arbetet med ordförråd. Följande exempel ges på strategier vi ska undvika att arbete med:

  • att enbart hänvisa till ordböcker
  • att ordförrådsuppgifter kombineras med tidspress
  • fylleriövningar där hela ord eller orddelar saknas
  • att lära ut nya svåra ord och ny ämneskunskap samtidigt
  • att enbart lägga energi på stavning
  • att tro att det räcker med sammanhanget för att förstå. (Lära barn att läsa, 2017:49)

En reflektion jag gör är att tidspress aldrig är något vi ska lägga in. Det underlättar inte något lärande. Lärande gynnas av tid för eftertanke och utmanande samtal. Fylleriövningar motsvaras oftast av övningar tagna ur sitt sammanhang vilket inte heller gynnar lärande. Att lära nya ord samtidigt som man lär sig ett nytt fenomen, moment, blir för mycket för de flesta. Även oss vuxna. Förkunskaper är viktigt och förkunskaper omfattar också kännedom om de ord och begrepp som används. Ja, det här vara bara ett litet exempel från av bokens kapitel

Kortversionen kan vara riktigt bra att läsa för dig som utbildar dig till lärare i de tidigare skolåren. Du som tillhör den utdöende skaran av läsexperter, dvs. du som på 70- och 80-talet utbildade dig till lågstadielärare, känner säkert att du redan kan det mesta som boken Lära Barn att läsa tar upp. I och med 1991 års förändring av lärarutbildning där lärare började utbilda sig till åk 1-7 lärare minskades tiden för undervisning i läs- och skrivinlärning. För några år sedan mötte jag en 1-7 lärare som hade en åk 1 klass och den läraren sa sig endast haft två (2!) timmars utbildning kring läs- och skrivinlärning! Hur ska läraren då kunna lära sina elever läsa och skriva? Tillhör du de som känner att du behöver mer kunskaper om barns första läs- och skrivinlärning så läs Lära Barn att läsa!

I nästa inlägg planerar jag att skriva mer ingående om de kapitel som behandlar läsflyt, läsförståelse och läsförmåga. Kanske blir det några andra aspekter också. Jag planerar också att försöka mig på en jämförelse av innehållet med den kunskapsöversikt som Barbro Westlund har skrivit med titeln Att lära och förstå (Skolverket 2016).

Referenser:

LegiLexi: https://www.legilexi.org 

LegiLexi (2017). Lära Barn att Läsa.

Olika perspektiv på skrivande

Äntligen är den klar! I maj föreläste Ewa Bergh Nestlog på temat Hur tänker vi om skrivande och skrivundervisning? I föreläsningen presenterar Ewa Bergh Nestlog olika perspektiv på skrivande. Vi filmade och har nu redigerat delen om olika perspektiv på skrivande till en drygt halvtimme lång film. Ewa utgår från Roz Ivanič forskning.

Roz Ivanič använder ordet diskurser. Ewa förklarar termen med att det motsvarar hur man uttrycker sig om en företeelse. Flera personer som uttrycker sig på ungefär samma sätt tillhör samma diskurs. I föreläsningen går Ewa igenom de sex diskurser som Roz Ivanič använder. Dessa är:

  1. Färdighetsdiskurs
  2. Kreativitetsdiskurs
  3. Processdiskurs
  4. Genrediskurs
  5. Social praktikdiskurs
  6. Sociopolitisk diskurs

Ewa återknöt till den bild av en dialogistisk syn på språk och texter som hon presenterade i den tidigare föreläsningen. Du hittar de föreläsningarna i min blogg HÄR.

Ewa Bergh Nestlog Figur 1.

Ewa gick också in på olika tolkningsaspekter och den översiktliga modellen för dessa ser ut som figur 2. Ewa går in och förklarar innebörden i varje enskild modell men också hur de relaterar till varandra.

Ewa Bergh Nestlog2 Figur 2.

Det här var några korta glimtar från föreläsningen. Personligen har jag sett den flera gånger vid  det här laget och tycker att jag hör nya saker varje gång jag ser filmen. Ja, det är väl använda 33 minuter att se Ewas föreläsning om olika perspektiv på skrivande!

Referenser:

Ivanič, Roz (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. I: Language and Education, 18:3. S. 220-245.

Appositioner

Vad är då appositioner? Ja, det är fokus i mitt tredje och sista inlägg utifrån artikeln  A Closer Look at Close Reading.

Författarna, Mesmer och Rose-McCully, börjar med ett elevexempel. Flickan läser följande text:

Den tropiska ön var täckt med rik vegetation, frukter, blommor, träd, och många olika sorters djur. Geologer, människor som studerar jorden, hade till och med upptäckt lager av rik vulkanisk jord som göder den rika vegetationen.

Läraren frågar flickan vad en geolog är men hon förstår inte. Flickan ser inte sambandet mellan människor som studerar jorden (appositionen) och geologer.

Ett annat exempel är det här: Vår korrespondent, Olle, har åkt hem. Här är Olle apposition

En apposition är enligt författarna en substantiv, en substantiv fras eller ett substantivsats som avgränsas med kommatecken och som följer direkt på ett substantiv. En apposition måste inte ramas in av kommatecken utan kan stå direkt efter substantivet det representerar vilket kan förändra betydelsen. Ett exempel på detta är:

  1. Min syster, Jenny, tycker om röda äpplen.
  2. Min syster Jenny tycker om röda äpplen.

Jenny är ett appositiv i båda meningarna. Dock kan de förstås på två olika sätt. I den första meningen har jag en syster som heter Jenny och som tycker om röda äpplen. I den andra meningen kan jag ha flera systrar varav en är Jenny och hon tycker om röda äpplen.

Författarna ger tre exempel på hur vi lärare kan arbeta med appositioner i vår undervisning.

Block it out

Utelämna appositionen och låt eleven läsa meningen som i exemplet: Hans, Grandma´s feisty pet dachshund who always barked, sounded off ferociously at the mailman, Herb. Utelämna kan man göra genom att antingen lägga över det som är överstruket i exemplet eller genom att arbeta med sönderklippta meningar. Först läser eleven grundmeningen och samtalar med läraren om innebörden. Sedan lägger läraren in eller tar fram det överstrukna, eleven läser meningen igen och lärare och elev samtalar om vad meningen betyder.

Different Names for Me

Här är idén att eleverna får hitta på appositioner som definierar dem själva. Läraren modellerar i en minilektion och utgår från sig själv när denne visar hur det är tänkt att alla ska göra. Det kan bli något i stil med: Magister Knut, tidigare landslagsspelare i handboll, visade hur en anfallsspelare ska ta sig förbi motståndslagets spelare.

Eleverna får i uppgift att skriva ner sina namn samt lista smeknamn, syster/bror, medlemskap, egenskaper, förmågor osv. Sedan får de skriva meningar där de väver in vad de har listat.

Dikter

Läraren modellerar ett exempel. Det kan se ut så här.

Vinden

Vinden,
en kall och isig varning för en kommande storm,
en ovänlig granne i natten,
rev genom träden

Efter att ha arbetat tillsammans med att skriva sådana här fyrradiga dikter med appositioner får eleverna antingen parvis eller på egen hand skriva egna. Ett nästa steg kan vara att när alla har skrivit en dikt med appositioner skickar man sin dikt vidare till grannen som skriver till en andra vers på fyra nya rader.

För den som brukar använda Wikipedia så förklaras termen apposition så här:

Apposition är ett nominalt attribut där två element, oftast nominalfraser, placeras sida vid sida, och där ett av elementen definierar eller bestämmer den andra. Appositionen kan placeras både före och efter det som den definierar.

Författarna ger tre råd:

  1. Leta efter och använd exempel från texter som eleverna läser, gärna också exempel från NO och SO texter.
  2. Leta efter exempel i de tester eleverna själva skriver. Dela dessa med klassen.
  3. Låt eleverna skriva meddelanden direkt på morgonen. Låt dem vara kreativa och  dela tankar och förslag.

Har du arbetat med den här typen av bestämningar i läs- och skrivundervisningen? Hur gjorde du då? Har du kunnat utgå från och bygga på exempel ur litteratur som klassen läser? Jag vill gärna höra mer från undervisning i våra egna klassrum här i Sverige!

Referenser:

Mesmer och Rose-McCully (2017). I A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences. I The Reading Teacher, Vol 71, Issue 2, September 2017.

Stort intresse för LegiLexi!

Först – tack Sofia Norén för en ypperlig presentation av LegiLexi. Också stort tack för att deltagarna fick LegiLexi bok  ”Lära alla barn att läsa”! Boken är en kortversion av en längre version som finns på LegiLexis sajt där den kan laddas ner kostnadsfritt. Du kan skicka efter den genom att fylla i formuläret HÄR (171101).

IMG_0792

Sofia gav oss bakgrunden till satsningen LegiLexi. Vi fick en presentation av forskningsbakgrunden. Delar av denna finns beskriven under fliken Inspirationsbibliotek. Grunden är The Simple View of Reading. Du kan läsa mer om The Simple View of Reading of Reading Rockets sajt.

IMG_0796

Givetvis en snabb glimt från resultaten i NP åk 3 och PISA och våra barns och ungdomars brister i sin läskompetens.

Här är LegiLexis egna argument för att använda deras läsfärdighetstester.

LegiLexi registrera dig

Utgångspunkten för materialet är att läraren ska använda mindre tid för att testa & kartlägga. I stället ska fokus ligga på att analysera och därefter anpassa undervisningen så den omfattar åtgärder för att hjälpa eleven vidare.

Man arbetar inte formativt om man genomför en aktivitet (t.ex. ett test) en eller flera gånger och sedan fortsätter som vanligt utan hänsyn till testresultaten. (Sofias presentation 171101).

Sofia lyfte och jämförde formativ bedömning och RTI. Sofia förklarade ingående RTI, Respons to Intervention. Du hittar och kan läsa en utförlig beskrivning av RTI på Reading Rockets sajt.

Efter kaffepausen var det dags för visning av HUR läraren. Eleverna gör själva testet i appen på iPaden. Läraren administrerar testet också i appen på iPaden. I inloggat läge på datorn arbetar läraren med analysresultatet. Styrkan i LegiLexi ligger i analysunderlaget. Elevernas resultat presenteras färgkodat. Grön färgkod betyder att eleven har nått målen för sin årskurs. Gul färgkodat betyder att eleven ligger nära att nå målen. Röd färgkod betyder att eleven har långt kvar till att nå målen. Läraren kan gå in och se hur varje deltest har gått och hur eleven ligger till i förhållande till klassen. Läraren kan också ta fram en felrapport för varje elev. Förutsatt att läraren har iPads till alla elever så kan testen göras i helklass, samtidigt med samtliga elever.

Läs mer om LegiLexi i mitt tidigare inlägg om LegiLexi (17/9 -17).

För dig som var förhindrad att delta så kommer det en andra chans! Torsdagen den 30e november kommer Sofia tillbaka och presenterar LegiLexi för alla er som var förhindrade att delta.  Anmäl dig här: anmälan till presentation av LegiLexi (glöm inte att klicka på ”skicka in” knappen!)

Välkommen att anmäla dig så att även du får boken!

IMG_0804