Visar alla blogginlägg från: december 2017

Skolan en marknadsplats!?

Senare tids satsningar på bedömning har lett till att lärare ägnar allt mer tid åt att testa, kartlägga och bedöma. Detta har börjat gå ut över undervisningstiden som finns kvar för att ge eleverna de kunskaper de har rätt till. Det har också lett till att allt fler andra frivilliga test- och kartläggningsmaterial används i skolorna. De flesta av dessa kartläggningsmaterial kostar pengar. När skolor är villiga att betala för något träder det också fram förlag, firmor och olika aktörer som vill sälja just sin produkt. Många gånger är dessa produkter paketerade på ett mycket fint och säljande sätt vilket leder till att alla skolor plötsligt använder en viss metod. Jag hörde en gång en av våra mest kända läsforskare beskriva fenomenet så här: Ena året sitter att fåglarna på den tråden, nästa år sitter alla fåglarna på den där tråden. Detta visualiserades med fåglar på olika elledningar.

De obligatoriska kartläggningsmaterialen måste vi använda. Dessa obligatoriska bedömningsverktyg är Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1, NP, Nationella ämnesproven, i åk 3, 6 och 9. Från och med sommaren 2018 använder F-klassläraren också ett nytt kartläggningsmaterial för att kartlägga barnens språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. Dessa har titlarna Hitta språket och Hitta matematiken (publiceras senast 180701). Allt annat är frivilligt. Allt annat vi använder tar tid och resurser i anspråk. Riktlinjerna för lärares bedömningsarbete säger att de mest framträdande syftena med bedömningar är att de används för att:

  • kartlägga kunskaper,
  • värdera kunskaper,
  • återkoppla för lärande,
  • synliggöra praktiska kunskaper och
  • utvärdera undervisning. (Skolverket, 171214)

I tidigare inlägg har jag tagit upp olika aspekter på bedömning, kartläggningar och test. Gå gärna tillbaka i min blogg och läs dessa som en bakgrund till detta inlägg. Nu har tittat närmare på Lexplore i ett besök på deras webb. Idag beskriver jag vad jag läst och sett där samt delar med mig av mina reflektioner kring det som finns att läsa på deras webbsida. Översiktligt reagerar jag på deras användning av vissa begrepp och formuleringar. I filmen Hur fungerar Lexplores metod? säger forskaren att läraren vid genomgången av resultaten

… får veta vilka elever som befinner sig i riskzonen och behöver extra stöd.

De lärare jag möter har inte problem med att veta vilka elever som befinner sig i riskzonen och behöver extra stöd. Lärarna säger i stället att de har problem med att veta vilket stöd eleverna behöver, hur läraren ska lägga upp och anpassa sin undervisning så att den möter elevernas olika behov och hur de ska klara den utmaningen. Många lärare ger också uttryck för att det är svårt att hinna med i stora klasser och/eller när det saknas grupprum. I måndags 171211 vid presentationen av Barbro Westlund och Gunilla Molloys intervjustudie berättade en lärare att dennes elever till och med använde toaletterna för läsgrupper och boksamtal i brist på utrymmen.

Westlund och Molloy beskrev att de intervjuade i sina klasser hade många elever med olika diagnoser. Det förekommer att en klass med 24 elever har åtta elever med diagnos. Det är en utmaning för läraren! Enligt filmen kommer det en screeningspecialist till skolan som tar ut samtliga elever för att läsa. Läsningen utgörs av att läsa bokstäverna, bokstavsnamnen på filmen, samt enklare text. Ögonrörelserna spelas in av en kamera. Det är ögonrörelserna som utgör resultatet. Informationen laddas upp till en molnbaserad plattform för analys av en datamodell och efter någon vecka får läraren ta del av resultatet vid ett personligt möte med screeningspecialisten. Läsförståelsen mäts med en (1) enkel fråga som exemplifieras på filmen med frågan Tycker Hugo om fisk?. Enligt webbinformationen tar screeningen några minuter så några textsamtal finns det inte utrymme för som uppföljning av hur eleven har förstått det lästa. Ett av argumenten Lexplore använder för sitt screeningmaterial är att tidiga insatser ger bättre resultat. Ja, det håller vi alla med om. Därför arbetar vi det obligatoriska Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1 (Skolverket 2016). Till sommaren börjar vi kartläggningen redan i förskoleklass. Så här skriver Skolverket om syftet:

Kartläggningsmaterialet används i förskoleklass för att stödja lärare i att tidigt identifiera elever som

  1. visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan respektive i årskurs 1 och 4 i specialskolan,
  2. är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar. (Skolverkets presentation som kortfattat förklarar syfte, mål och ansvar, 171214)

Lexplores test sägs mäta läsförmågan i och med att ögonrörelserna mäts. Frågan är vad läsförmåga omfattar? Skolverket definierar i sin kunskapsöversikt Att läsa och förstå läsförmåga så här:

LÄSFÖRMÅGA definieras som två samspelande övergripande processer – god avkodningsförmåga och god läsförståelseförmåga. Avkodningsförmåga handlar om läsningens tekniska sida medan läsförståelseförmåga handlar om tolkandet och meningsskapandet. Dessa bör stå i balans med varandra, dvs. olika läsfärdigheter har automatiserats. De har dock ofta olika utvecklingsförlopp beroende av var eleven står i sin läsutveckling och i vilket sammanhang läsningen sker. (Skolverket 2016, sidan 19)

Att mäta ögonrörelser täcker inte in meningsskapandet och därmed använder Lexplore begreppet läsförmåga på ett sätt som inte överensstämmer med definitionen i Skolverkets kunskapsöversikt. Lexplore skriver att deras analys gäller läsförmågan, det vill säga färdigheten att avkoda skrivna ord vilket är en alltför snäv användning av begreppet läsförmåga. Begrepp som literacy, läsförståelse, läskompetens, läsförmåga och läsfärdighet måste klargöras för det är viktigt hur begrepp tolkas och används i relation till andra begrepp. Skolverkets kunskapsöversikt  Att läsa och förstå är utomordentlig för just det ändamålet.

Lexplores webb finns också en sida med frågor och svar. Där hittar jag frågan Finns det risk att en elev med bra lästeknik men svag läsförståelse slinker genom screeningen oupptäckt?. En spännande fråga. Här vill jag lyfta den fyrfältare som Westlund och Molloy använde i måndags för att presentera resultatet av sin intervjustudie. Jag har ritat av den från deras presentation. Modellen härstammar från  Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). fyrfältare översatt modell gulgrön Svårigheter med läsningen kan härledas till två områden, god/svag ordavkodning samt god/svag språkförståelse. Den grupp som riskerar att flyga under radarn är de elever som har god ordavkodning men svag språkförståelse. Det låter bra när de läser men de förstår inte. Svag språkförståelse slår igenom även vid muntliga genomgångar och när läraren förklarar nya moment. Vad menas med språkförståelse? Så här skriver Skolverket:

Med språkförståelse menas en lingvistisk medvetenhet om hur språket används i olika sammanhang. Det handlar om medvetenhet om ordval, kunskap om ords betydelse och härkomst, men också en medvetenhet om hur meningar används och konstrueras grammatiskt. Det innebär också att förstå hur språket fungerar genom användning av metaforer, liknelser eller idiomatiska uttryck och förmåga att använda språket som verktyg för att resonera. (Skolverket 2016, sidan 35)

Lexplore skriver att läsförmåga och läsförståelse hänger ihop samt att språkförståelse därför är ett bättre ord än läsförståelse. De skriver också att det är inte elevernas läsförståelse de analyserar, eftersom läsförståelsen också påverkas av andra faktorer, till exempel förkunskaper, intresse och förmåga till djupare reflektion.

Lexplore skriver mycket om dyslexi och vikten av att upptäcka elever med dyslexi. I och med att resonemang kring dyslexi hela tiden återkommer i webbtexten så upplever jag att det låter som att screening med Lexplore identifierar elever med dyslexi. Samtidigt skriver de på  några ställen att screeningen inte identifierar dyslexi. På ett ställe skriver de att Lexplore utvecklat en metod som gör det enkelt att testa stora elevgrupper, för att upptäcka alla barn i riskzonen för dyslexi. Dyslexi är inte något ett barn ligger i riskzonen för. Så här beskriver Svenska Dyslexiföreningen dyslexi.

Personer med dyslexi utgör alltså en undergrupp som möter specifika, ofta ärftligt betingade hinder vid läsinlärningen. Svårigheterna gäller främst avkodningen, att ta till sig och automatisera kopplingen mellan bokstäver och talljud. (Svenska Dyslexiföreningen, 171214)

Besök gärna Svenska Dyslexiföreningen webbsida och läs mer om dyslexi! Vill du veta mer om Vad säger styrdokumenten om undervisning, extra anpassning, särskilt stöd och bedömning? så hittar du en kostnadsfri föreläsning om detta 31a januari. Det är Wern Palmius och Lennart Rådbrink, två mycket erfarna och skickliga rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten som föreläser. Läs mer om föreläsningen HÄR.

Avslutningsvis ställer jag mig frågande inför nyttan med masscreening med Lexplores test. Att enbart testa avvikande ögonrörelser säger inget om vad denna avvikelse beror på utan detta kräver en fortsatt utredning. Det vill säga fler och andra test; med andra ord de test vi använder för utredningar. Vilka anpassningar läraren behöver göra i sin undervisning får denne inte heller några förslag på. Detta beror i sin tur på att vi inte vet något om orsakerna till avvikelsen! Det är snabbt men har litet diagnostiskt och pedagogiskt värde.

Ja, det blev lite sent idag. Nu hoppas jag att du lärare som har fått dina elever screenade delar med dig av dina erfarenheter och reflektioner. Jag har ju bara läst och reflekterat utifrån Lexplores webbsida.

Didaktik, diagnos och mångfald

Idag var det äntligen dags! Dags för vad? Jo, för Barbro Westlund och Gunilla Molloys presentation av den forskningsstudie de genomförde för ungefär två år sedan. En forskningsstudie där sex av de elva intervjuade lärarna är/var våra kollegor, dvs. lärare i några av Stockholms kommunala grundskolor.

Intervjustudien är en kvalitativ studie om hur högstadielärare i svenska (åk 8) resonerar om hur de bedömer sina elevers läsförståelse i ett alltmer heterogent klassrum. Rubriken för dagens presentation var Olika bedömningsdiskurser. Elva högstadielärares resonemang om hur de bedömer sina elevers läsförståelse. Studien utgår från ett intresseurval vilket betyder att forskarna valt att intervjua lärare som har stort intresse för den aktuella forskningsfrågan. Barbro och Gunilla underströk att studien bygger på en tilltro till läraren.

Syftet med studien var att synliggöra de diskurser som svenskläraren i åk 8 använder då de diskuterar hur den stora spridnigen av läsförståelse bland elever i årskurs 8 påverkar deras undervisningsstrategier och bedömningspraktik. (citat från presentationen, 171211)

Är inte detta det centrala dilemmat för en lärare? Spridningen av kunskaper bland eleverna och hur denna påverkar de undervisningsstrategier vi lärare väljer och hela vår bedömningspraktik. Ja, absolut! Detta faktum påverkar lärarens arbete varje dag, varje lektion och varje litet delmoment i vårt arbete. Ja, det finns dessutom inskrivet i styrdokumenten. Vi ska ju anpassa vår undervisning så att den stödjer och utmanar våra elever. Inte alltid helt enkelt, eller hur!?

Barbro och Gunilla tog upp lite olika begrepp som läsförståelse kontra läsförmåga. Vilken betydelse har respektive begrepp? De underströk att läsförståelse är ett komplext och sammansatt begrepp. Vi behöver kunna läsa och förstå samtidigt, dvs. det gäller både läsförståelse och teknisk avläsning. Vill du fördjupa dig lite mer i ämnesområdets centrala begrepp så föreslår jag att du läser kunskapsöversikten Att läsa och förstå (Skolverket 2016). Vill du arbeta med kunskapsöversikten tillsammans med kollegor så är mitt nästa förslag att ni tar upp kunskapsöversikten som pdf fil på datorn, kopplar upp er på en projektor så att alla kan se texten samtidigt. Sedan är det lätt att använda sökfunktionen och söka på de olika begreppen som arbetslaget/kollegorna väljer att diskutera. På så vis är det lätt att hoppa mellan sidorna för att snabbt läsa alla avsnitt där ett visst begrepp används.

Barbro och Gunilla presenterade studiens teoretiska ramverk som är:

  • Didaktisk teori kopplad till läroplansteori
  • Kritisk diskursanalys
  • Läsförståelseteorier

Vi fick också en förklaring och utveckling av begreppen didaktiska perspektivet, diskurs, kritisk analys. 

Givetvis lyftes även RAND gruppens modell för läsning som en relation mellan läsare, text, aktivitet i en social kontext. Följ gärna länken och läs RAND-rapporten!

IMG_1120

Barbro och Gunilla berättade hur de fann flera bedömningsdiskurser som: erfarenhets-, styrnings- och diversifieringsdiskurser. Dessa diskurser kan liknas vid förklaringsmodeller då de visar på olika mönster. Några uttalanden utgjorde också överlappningar mellan två diskurser, vilket vi fick se exempel på. Här ser du några av de lärarcitat vi fick ta del av. Glimtar ur lärares vardag. Glimtar som visar vilka utmaningar lärare står inför. Glimtar som visar hur undervisningspraktiken har förändrats. Idag tas det förgivet att ämnesläraren ska kunna anpassa sin undervisning utifrån en hel rad olika specialbehov (OBS! alla namn i citatet är fingerade)

collage 2

Riktigt spännande blev det när vi kom till resultatet. Det fick vi se i form av en fyrfältare. Var tror du de flesta placerade sig?

Ruta två, god ordavkodning och god språkförståelse, fångade in drygt hälften. Bra men samtidigt hade jag trott att en större andel skulle ha placerat sig där. Värre var det med ruta fyra som låg på andra plats. Gruppen elever med god ordavkodning och svag språkförståelse är en stor utmaning för läraren. Dessa elever är det lätt att missa i undervisningen. När elever läser med god ordavkodning men inte förstår på grund av svag språkförståelse så är det lätt att missa att de faktiskt inte förstår vad de läser och vad läraren talar om. Svag språkförståelse handlar inte bara om läsförståelse utan här handlar det om att eleven har en begränsad språkförståelse och ett begränsat ordförråd. Helt enkelt en begränsning i verktyg att använda för att förstå resonemang.

4fältare beskruen

Det är formeln The simple view of Reading som visas här i form av en fyrfältare. modellen
Fyrfältaren är gjord efter en modell som utarbetats av Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). Grundmodellen ser ut som på bilden till höger.

Ibland får jag frågan hur jag håller mig ajour med forskning. Ett sätt är att faktiskt följa referenser och åtminstone snabbläsa dem. Klicka på bilden eller referensen Stuart et al. och ta en snabbtitt på artikeln. Jag ser ett exempel som jag hört flera svenska forskare använda som exempel på att läsförståelse förutsätter förkunskaper, läsaren måste fylla i det outsagda.

citatJane var bjuden på Jacks födelsedags-kalas.  Hon undrade om han önskade sig en drake.  Hon gick till sitt rum och skakade på sparbössan.  Den var helt tyst. (min översättning)

Studien antyder att det är språkförståelsen som är problemet för många elever och inte avkodningen. Tycker du att detta är en teaser? Du vill veta mer! Lugn! Snart kan du läsa den vetenskapliga artikel där studien kommer att publiceras. Artikeln  publiceras alldeles snart i en svensk vetenskaplig tidskrift; på svenska! När artikeln finns publicerad kommer jag att lägga upp länken i ett nytt blogginlägg så att alla ni som bara väntar snabbt kommer åt den. Det blir troligtvis mycket snart!

Avslutningsvis läste Barbro högt det avslutande avsnittet  i rapporten och därefter var det frågestund. Den mest intensiva frågestund jag har sett på någon av alla de forskarseminarier jag har ordnat under åren! Barbro och Gunilla vill väcka tankar med studien och det gjorde de! Lärares vardag i undervisningen har definitivt förändrats under senare år. Detta påverkar lärarens didaktiska val och här fanns det många frågor som åhörarna tog upp.

Referenser:

RAND, Reading for Understanding, 2002.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå

Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). Literacy as a complex activity: Deconstructing the Simple View of Reading.

Om ”normerade test” tycker vi…

Test kan idag tyckas vara hårdvaluta på undervisningsmarknaden. Många lärare jag möter är uppfyllda av att de måste testa elevernas kunskaper och kontinuerliga lärande så till den grad att de själva börjar fråga sig om detta begränsar och krymper undervisningstiden. Det är lätt att glömma att det inte finns ett test som är TESTET med stora bokstäver och som ger läraren all nödvändig information. I stället är det så att olika testverktyg tjänar olika syften och ger olika information. Exempelvis så är Skolverkets testverktyg Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt Nya språket lyfter bedömningsstöd som används av klasslärare i undervisningen. Syftet är att läraren ska se huruvida dennes undervisning har gett det resultat i elevernas lärande som var avsett. Specialpedagoger använder andra bedömningsverktyg och test för att undersöka vilka mer specifika svårigheter en elev eventuellt har. De utreder.

ILA, International Literacy Association, behandlar frågan om standardiserade test i en artikel. Huvudförfattare är Peter Afflerbach, professor och en mycket välrenommerad forskare inom läsning. Han är bland annat en av författarna till Handbook of Reading  Research; forskningshandboken som har en särställning i forskarvärlden.

Standardisering av test innebär att testet används på en grupp personer som i fråga om alla relevanta egenskaper (som t.ex. kön, ålder, utbildning, erfarenhet) är representativa för dem som testet sedan ska användas för. Testpoängen överförs till standardpoäng. Detta kallas att normera. Testresultaten kan  på så vis tolkas på ett sätt som gör att man får veta om de som genomgått testningen befinner sig över eller under genomsnittet och hur mycket i den kategori personer som de tillhör. Resultaten från ett normerat test anges i staninesteg som går från 1-9.

Jag har fått intrycket att många lärare ser på standardiserade test som att de skulle vara mer rättvisande eller ha större värde än mer formativa bedömningar. Det är detta som ILA:s artikel The Roles of Standardized Reading Tests in Schools tar upp, diskuterar och problematiserar. En fallgrop för normerade test är när i tiden normeringen gjordes. Många gånger visar det sig att normeringen gjordes för 20, 30 eller 40 år sedan. I dessa fall får man fråga sig om normeringen och för den delen hela testet fortfarande är representativt och gäller för det kunskapsområde och den åldersgrupp som det gäller.

Viktigt för standardiserade test är deras validitet och reliabilitet. Dessa begrepp betyder att man fastställer hur väl testet mäter det som man utgår från att det mäter, den så kallade validiteten, och att detta sker på ett sätt så att om/när man upprepar mätningarna får samma resultat för samma individ, den så kallade reliabiliteten.

Test används för en mängd olika syften. De används för att: bedöma elevers lärande och kunskapsnivå, jämföra elever och elevgrupper, utvärdera satsningar inom skolan, som underlag för att fatta politiska beslut inom undervisning och skola samt för att ringa in var ansvaret ligger.

Artikelförfattaren problematiserar användning av test och ifrågasätter värdet av test, särskilt för läraren och dennes undervisning.

Standardized Reading tests are of more use to those outside of classrooms than those in classrooms. (ILA sidan 4)

Stora summor läggs på test som ger mycket lite eller inget underlag för lärarens planering av undervisningen. Exempelvis säger lästest lite eller inget om huruvida eleven är entusiastisk inför och motiverad att läsa, hur läsvanorna ser ut och om/hur eleven uppfattar sig som läsare. Viktiga faktorer för att utvecklas till läsare. Att testas med normerade lästest betyder att elevens läsprestation relateras till andra elevers läsprestationer. Samtidigt säger det inget om elevens utveckling som läsare. Eleven kan ha utvecklats starkt samtidigt som denne ligger under medel.

Internetdagarna 20-21a november lyssnade jag på Cathy O´Neill, en av key-note talarna, när hon talade om algoritmernas faror och begränsningar. Hon gav exempel på hur man i USA använder elevresultat för att  hitta duktiga lärare. Det har lett till att en del lärare fått sparken och andra fått högre lön som ett resultat av elevernas prestationer på vissa test.

Se hennes föreläsning på Youtube. Den är mycket intressant och tankeväckande!

För dig som är nyfiken på Internetdagarnas övriga föreläsningar så ligger de nu upplagda på Youtube. Du hittar dem här: Vad innebär digital kompetens i skolan? Internetdagarna 2017

Artikeln avslutas med förslag på fem överväganden som är övergripande och bra att göra när man diskuterar och/eller fattar beslut om huruvida normerade test ska användas och i så fall vilka. Dessa överväganden är:

  1. Det finns ingen forskning som stöder en korrelation mellan en ökad användning av standardiserade test och en stärkt läsförmåga.
  2. Standardiserade läsprov speglar inte fullt ut elevernas läsförmåga och utveckling.
  3. Standardiserade läsprov kan hindra och begränsa utvecklingen av elevers självförtroende och motivation.
  4. Standardiserade läsprov kan fungera begränsande för kursplanen för läsundervisning och kan undergräva  en högkvalitativ undervisning.
  5. Standardiserade läsprov är tidskrävande och dyra. De tar resurser i anspråk som skulle kunna användas för att på andra sätt stödja elevernas läsförmåga. (ILA 171114; min översättning av punkterna)

Avslutningsvis sågar artikelförfattaren inte standardiserade test helt. Det som ifrågasätts är hur vi använder dessa test och att de används i för stor utsträckning där vi skulle ha större nytta av formativa bedömningar.

A different weighting of standardized tests should be a goal. (ILA sidan 7)

Det jag tycker att du som läser detta inlägg ska ta med dig är frågor som rör exempelvis: behöver vi ett test till, behöver vi just detta test, får jag som klasslärare veta något som jag har nytta av för den fortsatta planeringen av min undervisning. När test kostar att köpa in så är frågan förstås – är detta väl använda pengar?!

Vilka bedömningar och test som specialpedagoger, logopeder och psykologer anser att de behöver använda vid utredningar är en helt annan fråga!

Referenser:

O´Donnell, A. 20171114. ILA Issues Brief on Roles and Limitations of Standardized Reading Tests. ILA blogg.

ILA, International Literacy Association (2017). The Roles of Standardized Reading Tests in Schools.

tests

Har du sett LegiLexis julgåtor!

Repetitio est mater studiorum. Latin för ordspråket som lyder repetition är kunskapens moder. Idag är det tredje gången jag får en genomgång av Sofia Norén, verksamhetschef på LegiLexi. Första gången fick jag en första introducerande presentation vid ett möte. Den gav mersmak och jag kände att LegiLexi kan vara användbart för lärare och elever ute i klasserna. Andra gången var presentationen under höstlovet då det, tyvärr, visade sig att många inte kunde delta pga andra olika satsningar på skolorna.

Intresset har varit stort inför dagens presentation varför alla som anmält sig inte fick en plats. Troligtvis blir det ett nytt tillfälle under våren 2018. Vi har  bara ännu inte hunnit komma överens om datum.

All deltagare fick boken Lära barn att läsa. Vill du också läsa boken så finns den att ladda ner från från LegiLexis webbsida. Boken finns i två versioner, en mindre med färre sidor och en mer omfattande. Du kan läsa mer om detta i ett tidigare blogginlägg från 19e november.

legilexi 2 bilder

Sofia delade upp eftermiddagen i två delar. Före kaffepausen fick vi en övergripande presentation av bedömningsverktyget och tankarna bakom, dvs. vad det bygger på för teori. Som du säkert gissar utifrån bilden så var min kollega Magnus på plats och filmade. När vi hunnit se och redigera filmen så kommer den upp i den här bloggen. Bra, eller hur!?

Exempelvis berättade Sofia om RTI (Responsen to intervention). RTI är inte en metod utan handlar om på vilket sätt och i vilken utsträckning eleverna svarar på en insats, dvs. undervisningen. Med andra ord – har eleven lärt sig det min undervisning syftade till att eleven skulle lära sig. Vi kan ju inte förvänta oss eller bedöma kunskaper vi ännu inte gett våra elever möjligheter att förvärva! Först undervisning, dvs. en intervention, sedan kan vi undersöka huruvida och i vilken utsträckning eleven lärt sig det/de nya momenten. Du kan läsa mer om RTI på Reading Rockets.

Efter pausen visade Sofia administrationen, hur testningarna går till,  hur analyserna ser ut osv. Genomgången var utförlig med alla steg från att ladda ner appen till hur läraren gör vid genomförandet med klassen.

IMG_1015

I genomgången av alla steg fick vi också tips och moment att tänka på för att underlätta genomförandet i klassen. Väldigt bra tips! Tack för dem, Sofia!

IMG_1018

I skärmbilden ser du hur resultat för en klass kan se ut, helt översiktligt. Grönt betyder att eleven har nått målen för sin årskurs, gult betyder att de är nära att nå målen för sin årkurs och orange färgkodning betyder att de har långt kvar för att nå målen i årskursen.

Sofia visade elevexempel för analyser för specifika elever på olika nivåer. Mycket intressant! Säkert också mycket användbart för klassläraren. Ett bra stöd för fortsatt planering av läsundervisningen.

LegiLexi strävar efter att ordna olika läsfrämjande aktiviteter via sin webb. Målet är mer läsning! I somras var det läsuppdrag. Till jul kommer det nya utmaningar på LegiLexis webb jagharläst.se. Utmaningarna är julgåtor som ska knäckas.

Varje dag så publicerar vi en ny julgåta där uppdraget till eleverna är att läsa mellan raderna och tillämpa sin bakgrundskunskap för att lista ut vad som döljer sig bakom julklappspappret eller som svar på gåtan.
För varje knäckt gåta skickar man in sitt svar till läraren, och klassen samlar därmed poäng. Klasserna med flest poäng i slutet av jullovet vinner presentkort på böcker till sin klass. (jagharläst.se, 171203)

Den första finns redan att knäcka så visa dina elever hur de ska göra och börja knäck! 

julgåta kombibild

Att möta ”hur det blir i praktiken”

Min övertygelse är att kontakten med klassrummen och den praktiska undervisningen är en absolut nödvändighet. Det händer sååå mycket hela tiden! En av de satsningar jag arbetar med är vårt Läs- och språkpaket. Oftast är vi lite slarviga och säger bara Språkpaketet. Utgångspunkten för Språkpaketet är att erbjuda skolor som vill arbeta mer digitalt och använda ASL för att utveckla sin läs- och skrivundervisning ska få stöd i det utvecklingsarbetet. Satsningen gäller F-klass – åk 3. Majoriteten av deltagarna arbetar i F-klass och åk 1 vilket är naturligt i och med att ASL handlar om den första läs- och skrivinlärningen. Satsningen är omfattande. I snitt träffas deltagarna var 3e vecka under tre terminer för föreläsningar och handledning.

I Språkpaketet ingår följande:

  • Föreläsning om arbetssättet ”Att skriva sig till läsning”
  • Handledning för arbetslagen kring det egna arbetet enligt ”Att skriva sig till läsning”
  • Föreläsningar kring aktuell forskning om läsning, lässtrategier och bedömning
  • Litteraturläsning av tre fackböcker
  • Workshops kring bedömning av läs- och skrivfärdighet med Skolverkets Bedömningsstöd
  • Bokpresentationer
  • Ett bokpaket med böcker till alla deltagande skolor
  • Inspirationsföreläsning av en ASL-lärare
  • Klassrumsbesök hos en ASL-lärare
  • En forskarföreläsning (tidigare föreläsare har varit t.ex. Barbro Westlund, Carina Hermansson, Karin Jönsson)
  • Textsamtal kring kunskapsöversikten Att läsa och förstå.

Bokpaketet innehåller böcker för ca 30 000 kr som de deltagande skolorna sedan får behålla. Tanken är att under tiden som lärarna deltar i Språkpaketet så har de böckerna i sina klassrum som en lässtimulerande åtgärd. Efter det tillhör böckerna skolan.

Årets forskarföreläsare kommer att vara Tarja Alatalo och den föreläsningen ser vi alla fram  mot! Tarja Alatalo har lett arbetet med de två Lärarlyftsmodulerna Tidig läsutveckling (finns publicerad) och Tidig skrivutveckling som snart kommer att publiceras.

Som du kanske redan har förstått så är målet att deltagarna aktivt ska arbeta med att utveckla sin läs- och skrivundervisning. Det betyder att de ska arbeta med ASL. Som ett extra stöd får varje deltagande skola låna en vagn med iPads under tiden de deltar i Språkpaketet. Detta som är förstärkning av antalet iPads vilket underlättar klassrumsarbetet. Handledningen deltagarna deltar i utgör ett processtöd under arbetets gång. Föreläsningarna som ingår ramar in utvecklingsarbetet. Inspirationsföreläsningen hos en av våra duktiga ASL-lärare visar hur det kan se ut i den dagliga undervisningen hos en av våra erkänt duktiga ASL-lärare. Samma ASL-lärare har också en föreläsning där denne närmare presenterar lärarens tankar kring den egna undervisningen. Här handlar det om hur läs- och skrivinlärningen går till, hur arbetet knyts ihop kring läsförståelse, skrivundervisning, ASL och bedömning.

Häromdagen var jag ute och besökte en av våra deltagande skolor. Det är så intressant och spännande att få delta i undervisning i olika klassrum. Här ser du hur det ser ut i åk 1 hos Erik Gustavsson på Midsommarkransens grundskola.

IMG_0961

Inom läsforskning är man internationellt överens om att den första läs- och skrivundervisningen ska vara strukturerad, genomtänkt och innehålla ett visst mått av phonics, dvs. undervisning kring sambandet mellan språkljud och bokstav. Hattie uttrycker att bäst effekt uppnås när läraren använder sig av en kombination av phonics, ordförståelse och förståelseinriktade metoder. Det senare synsättet kallas ofta för att ha en balanserad syn på  läsinlärning. Här handlar det om både avkodning och om förståelse. Undervisningen ska ge eleverna metakognitiva strategier för både lästeknik och läsförståelse. Eleverna behöver också bli medvetna om att en läsare använder olika strategier vid läsning av olika texter eller läsning med olika syfte.

I Eriks klassrum finns en tydlig struktur för arbetet som fördelas med olika moment på olika stationer. Eleverna är indelade i grupper som benämns cirklar, rektanglar och kvadrater. Eleverna vet vilken grupp de tillhör och innan arbetet i stationer börjar så går Erik igenom förmiddagens uppgifter.

Ibland hör man kritik angående att elever som arbetar med ASL inte får använda pennor. Givetvis finns det pennor även i ASL klassrum. Idag arbetar eleverna med att skriva egna texter på en av stationerna. Idag var uppgiften att skriva på temat Vi gillar. På en annan station arbetar eleverna med att öva i olika appar.

När eleverna skriver egna texter använder de hörlurar och talsyntes. Det betyder att de hör dels varje bokstavsljud för de bokstäver de skriver, dels får sin skrivna text uppläst. Genom att trycka på symbolen för en högtalare kan de själva välja om de vill få ord och/eller text uppläst flera gånger. I Språkpaketet skriver eleverna i Skolstil som har talsyntes. Detta stärker elevernas medvetenhet om kopplingen bokstav – bokstavsljud. Hörlurarna parallellkopplas så eleverna kan arbeta parvis vid sina iPads. Det parvisa arbetet stärker också samarbetet något som också lyfts av bl.a. Hattie som en viktig faktor för effektivt lärande.

1_paddskärmar

På en tredje station arbetar eleverna med skrivövningar som finns i ett kortsystem och som erbjuder skrivuppgifter på mycket olika nivå.

2_handskrivning1

Några elever är ännu inte säkra på alla bokstäver och behöver mer fonologisk övning. En möjlighet som används är arbete i Lexia/Provia med just de moment som den enskilda eleven behöver arbeta med. Som alltid i ett klassrum är differensen stor mellan vad olika elever behärskar och förmår. Arbetet som pågår vid mitt besök ligger därför på olika nivå, dvs. arbetsuppgifterna är individualiserade utifrån olika elevers olika behov. Strävan är att ligga så nära varje enskilds proximala utvecklingszon som möjligt.

Hur är det då med den finmotoriska träningen i ett ASL klassrum? Jo, finmotoriken kan övas på en mängd olika sätt. Det är exempelvis uppgifter med att klippa med sax och att skapa pärlplattor.

Givetvis finns det pennförtjockare i form av små bollar som sätts på pennorna för att underlätta greppet för de elever som tycker att det är pilligt att hålla i en penna. För den som har myror i brallan finns särskilda sittkuddar, lite kilformade med ojämn dubbad yta, och kläm- och kännbollar för att ha något att hålla i. Det är specialpedagogerna som har satt ihop idéer med goodie bags till klasserna med olika saker som kan vara bra för elever som tycker sig behöva det.

Ja, det var ett givande besök. Ja, jag tror aldrig att jag har gjort ett besök som inte gett nya tankar och idéer! Det är också intressant att få tid att samtala med enskilda lärare och höra hur de tänker kring sin undervisning, vilka utmaningar de möter i det dagliga klassrumsarbetet och vilka vägar de väljer för att hjälpa sina elever vidare i deras lärande.

Stort tack till dig Erik för att jag komma ut och uppleva en förmiddag med ASL i praktiken!