Skolan en marknadsplats!?

Senare tids satsningar på bedömning har lett till att lärare ägnar allt mer tid åt att testa, kartlägga och bedöma. Detta har börjat gå ut över undervisningstiden som finns kvar för att ge eleverna de kunskaper de har rätt till. Det har också lett till att allt fler andra frivilliga test- och kartläggningsmaterial används i skolorna. De flesta av dessa kartläggningsmaterial kostar pengar. När skolor är villiga att betala för något träder det också fram förlag, firmor och olika aktörer som vill sälja just sin produkt. Många gånger är dessa produkter paketerade på ett mycket fint och säljande sätt vilket leder till att alla skolor plötsligt använder en viss metod. Jag hörde en gång en av våra mest kända läsforskare beskriva fenomenet så här: Ena året sitter att fåglarna på den tråden, nästa år sitter alla fåglarna på den där tråden. Detta visualiserades med fåglar på olika elledningar.

De obligatoriska kartläggningsmaterialen måste vi använda. Dessa obligatoriska bedömningsverktyg är Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1, NP, Nationella ämnesproven, i åk 3, 6 och 9. Från och med sommaren 2018 använder F-klassläraren också ett nytt kartläggningsmaterial för att kartlägga barnens språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. Dessa har titlarna Hitta språket och Hitta matematiken (publiceras senast 180701). Beslut är planerat till 31a januari.  Allt annat är frivilligt. Allt annat vi använder tar tid och resurser i anspråk. Riktlinjerna för lärares bedömningsarbete säger att de mest framträdande syftena med bedömningar är att de används för att:

  • kartlägga kunskaper,
  • värdera kunskaper,
  • återkoppla för lärande,
  • synliggöra praktiska kunskaper och
  • utvärdera undervisning. (Skolverket, 171214)

I tidigare inlägg har jag tagit upp olika aspekter på bedömning, kartläggningar och test. Gå gärna tillbaka i min blogg och läs dessa som en bakgrund till detta inlägg. Nu har jag tittat närmare på Lexplore i samband med ett besök på deras webb. Idag beskriver jag vad jag läst och sett där samt delar med mig av mina reflektioner kring det som finns att läsa på deras webbsida. Översiktligt reagerar jag på deras användning av vissa begrepp och formuleringar. I filmen Hur fungerar Lexplores metod? säger forskaren att läraren vid genomgången av resultaten

… får veta vilka elever som befinner sig i riskzonen och behöver extra stöd.

De lärare jag möter har inte problem med att veta vilka elever som befinner sig i riskzonen och behöver extra stöd. Lärarna säger i stället att de har problem med att veta vilket stöd eleverna behöver, hur läraren ska lägga upp och anpassa sin undervisning så att den möter elevernas olika behov och hur de ska klara den utmaningen. Många lärare ger också uttryck för att det är svårt att hinna med i stora klasser och/eller när det saknas grupprum. I måndags 171211 vid presentationen av Barbro Westlund och Gunilla Molloys intervjustudie berättade en lärare att dennes elever till och med använde toaletterna för läsgrupper och boksamtal i brist på utrymmen.

Westlund och Molloy beskrev att de intervjuade i sina klasser hade många elever med olika diagnoser. Det förekommer att en klass med 24 elever har åtta elever med diagnos. Det är en utmaning för läraren! Enligt filmen kommer det en screeningspecialist till skolan som tar ut samtliga elever för att läsa. Läsningen utgörs av att läsa bokstäverna, bokstavsnamnen på filmen, samt enklare text. Ögonrörelserna spelas in av en kamera. Det är ögonrörelserna som utgör resultatet. Informationen laddas upp till en molnbaserad plattform för analys av en datamodell och efter någon vecka får läraren ta del av resultatet vid ett personligt möte med screeningspecialisten. Läsförståelsen mäts med en (1) enkel fråga som exemplifieras på filmen med frågan Tycker Hugo om fisk?. Enligt webbinformationen tar screeningen några minuter så några textsamtal finns det inte utrymme för som uppföljning av hur eleven har förstått det lästa. Ett av argumenten Lexplore använder för sitt screeningmaterial är att tidiga insatser ger bättre resultat. Ja, det håller vi alla med om. Därför arbetar vi med det obligatoriska Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och för taluppfattning för åk 1 (Skolverket 2016). Till sommaren börjar vi kartläggningen redan i förskoleklass. Så här skriver Skolverket om syftet:

Kartläggningsmaterialet används i förskoleklass för att stödja lärare i att tidigt identifiera elever som

  1. visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan respektive i årskurs 1 och 4 i specialskolan,
  2. är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar. (Skolverkets presentation som kortfattat förklarar syfte, mål och ansvar, 171214)

Lexplores test sägs mäta läsförmågan i och med att ögonrörelserna mäts. Frågan är vad läsförmåga omfattar? Skolverket definierar i sin kunskapsöversikt Att läsa och förstå läsförmåga så här:

LÄSFÖRMÅGA definieras som två samspelande övergripande processer – god avkodningsförmåga och god läsförståelseförmåga. Avkodningsförmåga handlar om läsningens tekniska sida medan läsförståelseförmåga handlar om tolkandet och meningsskapandet. Dessa bör stå i balans med varandra, dvs. olika läsfärdigheter har automatiserats. De har dock ofta olika utvecklingsförlopp beroende av var eleven står i sin läsutveckling och i vilket sammanhang läsningen sker. (Skolverket 2016, sidan 19)

Att mäta ögonrörelser täcker inte in meningsskapandet och därmed använder Lexplore begreppet läsförmåga på ett sätt som inte överensstämmer med definitionen i Skolverkets kunskapsöversikt. Lexplore skriver att deras analys gäller läsförmågan, det vill säga färdigheten att avkoda skrivna ord vilket är en alltför snäv användning av begreppet läsförmåga. Begrepp som literacy, läsförståelse, läskompetens, läsförmåga och läsfärdighet måste klargöras för det är viktigt hur begrepp tolkas och används i relation till andra begrepp. Skolverkets kunskapsöversikt  Att läsa och förstå är utomordentlig för just det ändamålet.

Lexplores webb finns också en sida med frågor och svar. Där hittar jag frågan Finns det risk att en elev med bra lästeknik men svag läsförståelse slinker genom screeningen oupptäckt?. En spännande fråga. Här vill jag lyfta den fyrfältare som Westlund och Molloy använde i måndags för att presentera resultatet av sin intervjustudie. Jag har ritat av den från deras presentation. Modellen härstammar från  Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). fyrfältare översatt modell gulgrön Svårigheter med läsningen kan härledas till två områden, god/svag ordavkodning samt god/svag språkförståelse. Den grupp som riskerar att flyga under radarn är de elever som har god ordavkodning men svag språkförståelse. Det låter bra när de läser men de förstår inte. Svag språkförståelse slår igenom även vid muntliga genomgångar och när läraren förklarar nya moment. Vad menas med språkförståelse? Så här skriver Skolverket:

Med språkförståelse menas en lingvistisk medvetenhet om hur språket används i olika sammanhang. Det handlar om medvetenhet om ordval, kunskap om ords betydelse och härkomst, men också en medvetenhet om hur meningar används och konstrueras grammatiskt. Det innebär också att förstå hur språket fungerar genom användning av metaforer, liknelser eller idiomatiska uttryck och förmåga att använda språket som verktyg för att resonera. (Skolverket 2016, sidan 35)

Lexplore skriver att läsförmåga och läsförståelse hänger ihop samt att språkförståelse därför är ett bättre ord än läsförståelse. De skriver också att det är inte elevernas läsförståelse de analyserar, eftersom läsförståelsen också påverkas av andra faktorer, till exempel förkunskaper, intresse och förmåga till djupare reflektion.

Lexplore skriver mycket om dyslexi och vikten av att upptäcka elever med dyslexi. I och med att resonemang kring dyslexi hela tiden återkommer i webbtexten så upplever jag att det låter som att screening med Lexplore identifierar elever med dyslexi. Samtidigt skriver de på  några ställen att screeningen inte identifierar dyslexi. På ett ställe skriver de att Lexplore utvecklat en metod som gör det enkelt att testa stora elevgrupper, för att upptäcka alla barn i riskzonen för dyslexi. Dyslexi är inte något ett barn ligger i riskzonen för. Så här beskriver Svenska Dyslexiföreningen dyslexi.

Personer med dyslexi utgör alltså en undergrupp som möter specifika, ofta ärftligt betingade hinder vid läsinlärningen. Svårigheterna gäller främst avkodningen, att ta till sig och automatisera kopplingen mellan bokstäver och talljud. (Svenska Dyslexiföreningen, 171214)

Besök gärna Svenska Dyslexiföreningen webbsida och läs mer om dyslexi! Vill du veta mer om Vad säger styrdokumenten om undervisning, extra anpassning, särskilt stöd och bedömning? så hittar du en kostnadsfri föreläsning om detta 31a januari. Det är Wern Palmius och Lennart Rådbrink, två mycket erfarna och skickliga rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten som föreläser. Läs mer om föreläsningen HÄR.

Avslutningsvis ställer jag mig frågande inför nyttan med masscreening med Lexplores test. Att enbart testa avvikande ögonrörelser säger inget om vad denna avvikelse beror på utan detta kräver en fortsatt utredning. Det vill säga fler och andra test; med andra ord de test vi använder för utredningar. Vilka anpassningar läraren behöver göra i sin undervisning får denne inte heller några förslag på. Detta beror i sin tur på att vi inte vet något om orsakerna till avvikelsen! Det är snabbt men har litet diagnostiskt och pedagogiskt värde.

Ja, det blev lite sent idag. Nu hoppas jag att du lärare som har fått dina elever screenade delar med dig av dina erfarenheter och reflektioner. Jag har ju bara läst och reflekterat utifrån Lexplores webbsida.

2 kommentarer

  1. Signe, 20 december 2017

    Vi har skrivit om Lexplore i tidningen Logopeden, bland annat intervju med VD och kritik från logopedhåll vad gäller metoden.

    http://www.srat.se/globalassets/logopederna/bilder/logopeden/logopeden_nr3_issuu.pdf
    och
    http://www.srat.se/globalassets/logopederna/bilder/logopeden/logopeden_nr4_issu.pdf

    • Toura Hägnesten, 20 december 2017

      Tack Signe! Logopeder är ju en viktig profession när det kommer till utredning av frågan om en elev är dyslektiker eller inte. Jag ser fram mot att läsa artikeln i er tidning samt övriga inlägg. När det kommer till att identifiera eventuella språk-, läs- och skrivsvårigheter är vi ju flera professioner som tillsammans kan ge bästa helhetsbilden. Jag personligen är pedagog, lärare och speciallärare, och min erfarenhet är att lärare vet mycket väl vilka elever som behöver mer stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Det är inte det som är problemet. Problemet är i stället hur svårigheterna ser ut, vad de beror på samt vad läraren kan göra för att stötta eleven. Tack än en gång för tipset om Logopeden!
      Vänligen/Toura

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.