Elevernas läsförmåga i grundskolan

Ett kärt ämne som återkommer. Definitionen av begreppet läsförmåga är:

LÄSFÖRMÅGA definieras som två samspelande övergripande processer – god avkodningsförmåga och god läsförståelseförmåga. Avkodningsförmåga handlar om läsningens tekniska sida medan läsförståelseförmåga handlar om tolkandet och meningsskapandet. Dessa bör stå i balans med varandra, dvs. olika läsfärdigheter har automatiserats. De har dock ofta olika utvecklingsförlopp beroende av var eleven står i sin läsutveckling och i vilket sammanhang läsningen sker. (Skolverket 2016, sid 19)

Undersökningen Elevernas läsförmåga i grundskolan (2014) lät 2 200 grundskollärare skatta elevers läsförmåga i övergångarna mellan låg-, mellan- och högstadiet, samt vilken tillgång de har till stöd för de elever som behöver det. Elevernas läsförmåga i grundskolan (2014) är också rubriken för en rapport om just våra elevers läsförmåga som Lärarnas Riksförbund skrev redan 2014 på uppdrag av En läsande klass. Du kan läsa mer om denna undersökning på flera webbplatser som t.ex.:

Mot bakgrund av den presentation som Barbro Westlund och Gunilla Molloy bjöd oss på måndagen en 11e december (2017) så är det inte förvånande att läsa på LR:s webb

Mest alarmerande är högstadielärarnas bedömning av elevernas läsförmåga.
Endast 60 procent av dessa lärare svarar att eleverna kan läsa i tillräcklig utsträckning när de börjar årskurs 7.

40 procent av högstadielärarna anser alltså att eleverna inte kan läsa i tillräcklig utsträckning.(LR:s webb 171220)

Undersökningen Elevernas läsförmåga i grundskolan (2014) visar att 45 procent av lågstadielärarna, 56 procent av mellanstadielärarna och 60 procent av högstadielärarna anser att elever i behov av stöd för sin läsfärdighetsträning inte får detta. Notera att lärarna i studien inte undrar OM eleverna har svårigheter med sin läsning utan de pekar på brister i det stöd eleverna får, dvs. det stöd de inte får. Läslyftet har lett till en ökad medvetenhet om vikten  av läsundervisning. Läslyftet har också gett våra lärare stärkta och fördjupade kunskaper om språk-, läs- och skrivundervisning. Dock är det inte alltid att medvetenhet och kunskap räcker. En lärare med en klass på runt 30 elever kan ha svårt att möta behoven hos dels de elever som har diagnoser och/eller vitt spridda behov, dels utmana de som är tidigt utvecklade, språkligt starka och som behöver utmaningar. Det är dessa lärare som undrar HUR ska jag göra? HUR ska jag lägga upp min undervisning, VILKA arbetsformer och VILKA material ska jag använda för att möta alla behov?

Lärarnas skattning av elevernas läsförmåga skedde i stadieövergångarna. De brister i läsförmåga som undersökningen visar är belagd i forskning. Fenomenet kallas The Fourth Grade Slump (Chall, Jacobs, & Baldwin, 1990). Fourth grade syftar på årskursen fourth grade då eleverna är runt 10 år. I Sverige motsvaras det av övergången från åk 3 till åk 4. Forskarna, Chall et al, fann att elevernas läsförmåga plötsligt inte räckte till. Anledningen låg vare sig i att eleverna hade försämrat sin läsning eller hade svårt att räcka till kognitivt. I stället kom forskarna fram till att det hade att göra med att de texter eleverna mötte var svårare, innehöll fler okända ord och att innehållet handlade om sådant eleverna inte hade några egna erfarenheter av. Samma sak visar sig inträffa vid övergångarna från åk 6 till åk 7 samt vid övergången från grundskolan till gymnasieskolan. Det är alltså inte den tidigare läraren som har gjort en felaktig bedömning!

I förra inlägget (Diagnos, didaktik och mångfald, 171212) beskrev jag den omarbetade modell som Barbro Westlund och Gunilla Molloy använde för att presentera resultatet i sin intervjustudie. Deras modell, som de kallade fyrfältare, är framtagen utifrån en annan modell som du hittar i artikeln Literacy as a complex activity: Deconstructing the Simple View of Reading (Stuart, Stainthorp & Snowling, 2008).

modellen

Eleverna i Barbro Westlund och Gunilla Molloys intervjustudie placerades i någon av följande fyra fält:

  • svag ordavkodning och god språkförståelse
  • god ordavkodning och god språkförståelse
  • svag ordavkodning och svag språkförståelse
  • god ordavkodning och svag språkförståelse

God läsförmåga förutsätter att eleven har både god ordavkodning och god språkförståelse. Uppgiften i LR:s studie att 40 procent av högstadielärarna anser att deras elever inte läser i tillräcklig utsträckning antyder att deras elever också har svårt att tillgodogöra sig det som kursplanerna omfattar. Det handlar alltså om brister i språkförståelsen. Att kunna läsa för att lära är en förutsättning för att kunna tillägna sig det som vårt svenska skolsystem bjuder på.

Lärare har att i sin undervisning erbjuda extra anpassning och särskilt stöd. Det är dock inte helt lätt att utforma en undervisning som matchar alla fyra fälten i ovanstående modell. Eftersom dessa uppgifter återkommer i olika studier är det en mycket central fråga för lärare att ha koll på huruvida eleverna har tillräckligt god ordavkodning och språkförståelse. Brister i en av dessa två förmågor försvårare allt lärande. När ordavkodningen haltar kan vi till en viss del kompensera med talböcker, talsynteser och inspelningar. När det brister i den allmänna språkförståelsen måste vi arbeta med hela språkområdet. Grammatik, textstrukturer, ordförståelse, ämnesspecifika aspekter på språket, ja allt. Det kräver att språk och läsning verkligen är HELA skolans ansvar. Att ALLA lärare arbetar med detta  i sin undervisning.

Figuren fungerar bra för alla lärare som vill skapa en översikt över sina elevers färdigheter när det gäller ordavkodning och språkförståelse. Vill du spara in lite tid så kan du använda dig av den förenklade bild jag har gjort. Modellen fungerar också bra som underlag för samtal med föräldrar när man försöker förklara hur svårigheterna i läsning kan se ut. Bilden underlättar fördjupade samtal. Prova själv!
Här kan du ladda ner pdf-filen: Fyrfältsmodell utifrån The simple view of reading

Lärarnas Riksförbund ger några förslag i sin undersökning. Dessa förslag är:

  • Elever i behov av stöd för sin läsutveckling måste få detta på ett tidigt stadium. Det handlar om alla elevers möjlighet att klara av skolan. Trots tydligare kursplaner och nationella prov i årskurserna 3 och 6 finns stora problem. Därför måste fler speciallärare utbildas, framför allt med inriktning mot läs- och skrivinlärning i lågstadiet
  • Det måste finnas möjligheter att dela större undervisningsgrupper för att bedriva effektiv läsinlärning. Klasstorlek spelar roll i lågstadiet, särskilt när det gäller att se till att alla elever lär sig basfärdigheterna. Därför bör förutsättningar för att reglera gruppstorlekarna under viss del av undervisningstiden i svenska i lågstadiet utredas. Detta bör ske inom ramen för den utredning som Skolverket arbetar med gällande stadieindelad timplan för grundskolan.
  • Den svenska skolan behöver ett nationellt ansvarstagande där staten sköter finansiering och resursfördelning. Förutsättningar för att bedriva (och få) undervisning måste vara likvärdiga. Staten måste garantera att alla elever får en bra start i livet, vilket gör skolan till ett naturligt ansvarsområde. En utredning för hur detta ska se ut i praktiken måste tillsättas snarast.

Även om vi nyss fått veta att PIRLS 2016 visar att våra fjärdeklassare har förbättrat sin läsning och att de är tillbaka på samma färdighetsnivå som 2001 så måste vi fortsätta att ha läsning, både avkodning och språkförståelse, i fokus.

LR Elevernas läsförmåga i grundskolan_140901

Undrar du över undersökningen, hur den gjordes, vem som står bakom slutsatser och förslag så står det så här på LR:s hemsida:

Lärarnas Riksförbund har frågat 2 200 lärare i grundskolan som undervisar i svenska om elevernas läsförmåga i de olika stadierna. Undersökningen har gjorts inom ramen för samarbetsprojektet En läsande klass och Läsrörelsen, men det är förbundet som ansvarar för såväl genomförande som resultat. Det är också förbundets åsikter och slutsatser som ligger till grund för de förslag som presenteras.

Referenser:

Chall, J. S., Jacobs, V. A., & Baldwin, L. E. (1990). The reading crisis: Why poor children fall behind. Cambridge, MA US: Harvard University Press.

Lärarnas Riksförbund (2014). Elevernas läsförmåga i grundskolan. En undersökning av Lärarnas Riksförbund inom ramen för projektet Läsande Klass.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Skolverket (2017). PIRLS 2016 (Skolverkets bildspel över resultaten)

Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). Literacy as a complex activity: Deconstructing the Simple View of Reading.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.