Visar alla blogginlägg från: januari 2018

SIUP, dag 2

Det är förkortningen för Skriftliga individuella utvecklingsplanen. Den har två delar. Dels omdömen, dels en framåtsyftande planering för elevens arbete med att nå kunskapskraven och att utvecklas mot läroplanens mål.

Dagens program bjuder på moment om kunskapskraven åk 1, obligatoriska Bedömningsstöden, SIUP, samt elevens kunskapsrätt och skolans ansvar.

Inte heller detta inlägg försöker ge en heltäckande bild av dagens konferens utan det är glimtar jag fångat i stunden. Därför kan vissa avsnitt upplevas som lite korthuggna!

Läsförståelse är en delkomponent i läsning. Bedömningsstödet i läs-och skrivutveckling presenterar ett kunskapskrav för läsförståelse med fokus på två delar:

  1. Vad kan eleven?
  2. Hur visar eleven det?

Föreläsarna påminde oss om att läskunnighet är en av de mänskliga rättigheterna! Samtidigt ska vi komma ihåg att läskunnighet betyder olika saker i olika sammanhang. Det finns en internationell läskunnighetsdag som firas 8 september varje år sedan drygt 50 år.

Idag finns det 758 miljoner vuxna världen över som inte är läs- eller skrivkunniga, två tredjedelar av dessa är kvinnor. Detta är en siffra som inte minskar och är oroväckande hög. Även i Europa är denna siffra hög, bara i Frankrike och Tyskland finns det tio miljoner människor som inte är läs- eller skrivkunniga. (UNESCO, 180130)

Ja, att lära våra elever att läsa är centralt för deras utveckling och grunden för allt lärande.

Vikten av att vi arbetar med systematiskt kvalitetsarbete återkom som en röd tråd under båda dagarna. Det systematiska kvalitetsarbetet belystes ur olika perspektiv. Det jag nappade på var när föreläsarna påminde oss om att:

Använd det systematiska kvalitetsarbete till att upptäcka allt som fungerar och allt som är bra.

Under mina egna år som lärare har jag lärt mig vikten av att göra mer av det som fungerar och mindre av att lappa och laga. Det ger positiv energi till fortsatt utvecklingsarbete och fortsatt lärande för både lärare och elever.

Det är vad som står i regelverket som gäller. Regelverkets skrivningar går före vad Skolverket skriver. Rektor har rätten att besluta på den enskilda skolan förutsatt att regelverkets skrivningar följs.

Bakgrunden till att Bedömningsstöden togs fram ligger i Martin Ingvars utredning En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet. Kort handlar det om att skapa en bedömarkultur för åk 1-3, ett metodneutralt kunskapskrav samt att pröva effekterna av betyg i åk 4.

Åsa Nyberg föreläste om SIUP och hur den kan utformas. Hon diskuterade bland annat begreppet förmåga. Åsa underströk att förmåga i bedömningen inte syftar på något medfött utan något som eleven ska få möjlighet att utveckla med hjälp av lärarens undervisning.

IMG_1183

För att kunna utveckla en förmåga behöver eleven få undervisning i hur denna förmåga kan utvecklas. Forskare är idag överens om att läraren och dennes undervisning har en avgörande betydelse för huruvida eleven utvecklar sina förmågor i olika ämnen.

Läraren anpassar undervisningen så att enskilda elever utvecklas på bästa sätt. Extra anpassningar kräver inga formella beslut utan de är olika sätt som läraren stödjer elever i deras lärande. Skolverket ger exempel på extra anpassningar HÄR. Pågående extra anpassningar, som fungerar för eleven, sammanfattas och dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen (IUP).

Bo Sundblad underströk med emfas att undantagsbestämmelsen inte används i åk 1-3!

IMG_1186

Undantagsbestämmelsen används endast av betygsättande lärare. Det ska INTE framgå av betygsdokument att läraren tagit hänsyn till undantagsbestämmelsen vid betygssättningen. Skolverket redovisar hur undantagsbestämmelsen ska användas i filmen:

IMG_1188

På tal om rättssäkerhet gäller följande:

IMG_1189

Lärare som förstått grunderna för rättssäkra omdömen sparar inte bara tid utan kan också känna sig trygga med att ha formulerat rättssäkra omdömen. Omdömen och betyg formuleras och sätts i förhållande till elevens kunskaper, inget annat.

En diagnos kan aldrig ge en bild av vilket särskilt stöd en enskild elev är i behov av.” (Skolverket 2016, sid 33)

Eftermiddagens föreläsning avslutades med tre sammanfattande punkter:

  1. Elevens kunskapsrätt får inte sättas ur spel.
  2. Undantagsbestämmelsen gäller endast den betygssättande läraren i samband med sammanvägning av kunskapsomdömen i ett ämne.
  3. Vad som menas med inte är av tillfällig natur är problematiskt.

Avslutningsvis fick vi med oss uppmaningen att hålla isär beskrivning och förklaring.

Det var två intressanta dagar som Skolportens konferens Bedömningsprocessen i åk 1-3. bjöd oss på. Särskilt tyckte jag att Anna Karlefjärd var duktig på att problematisera och vrida och vända på olika frågor. Stort tack för det, Anna!

Logistiken runt pauser med fika och luncher fungerade bra och nästan alla åhörarkopior hade skickats ut i förväg vilket var utmärkt. På så vis kunde jag som åhörare ha föreläsarens presentation öppen på min iPad och bläddra lite fram och tillbaka allt eftersom föreläsaren fortsatte föreläsa. Hann man inte med så var det bara att bläddra tillbaka.

Dagens föreläsare var, 180130:

Anna Karlefjärd: http://annakarlefjard.se

Bo Sundblad: http://www.sundbladsenskilda.se

Åsa Nyberg: BoU- enheten, Jönköping

Referenser:

Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolverket (2016). Bedömningsstöden i läs- och skrivutveckling. I Bedömningsportalen hittar du materialet under fliken Prov & Material med flera uppgifter.

Skolporten: konferenser, 180130.

UNESCO: Internationella läskunnighetsdagen, 180130.

Bedömningsprocessen åk 1-3; dag 1

är rubriken på Skolportens tvådagars konferens (Stockholm 29-30/1) kring bedömningsprocesser. För mig är det intressant att få höra andra föreläsa om sådant jag själv arbetar med. Hoppas på många nya perspektiv dessa två dagar som nyanserar, vinklar, fördjupar och problematiserar bedömningsprocessen!

Här kommer några glimtar från idag.

Skolan har ett ansvar för att elever erövrar vissa kunskaper. Kraven är tydliga och vi måste hålla oss till gällande regelverk. Eleverna har helt enkelt en kunskapsrätt.

Begreppet läsutveckling myntades ursprungligen för att hålla isär olika processer i elevers läsning. Utgångspunkten för läsning är en förståelsestyrd process liksom också processen att lära sig läsa.

Är det något lärare kan så är det att bedöma! Resultatstyrning förutsätter att man har resultat att styra utifrån. Resultatstyrning är att identifiera resultat och omfördela resurser.

Det är meningen att lärare ska ha utrymme för egna professionella beslut, det s k friutrymmet. Vi bedömer inte elever utan elevers kunskaper. Därför är det viktigt att inte använda formuleringar som du måste skärpa dig, hen är glad och positiv. Det är viktigt att tala om begrepp vi använder. Viktigt också att vi talar om vad vi lägger in i de begrepp vi använder. När vi bedömer ligger fokus på att utveckla och analysera. Lärare bedömer hela tiden.

Säkra kvalitet och på så sätt främja rättvisa och likvärdighet:

  • hur visar du dina kunskaper på bästa sätt?
  • att bedöma rättvist, så fritt från slump och med så stor överensstämmelse mellan bedömare som möjligt.
  • att bedöma rätt saker på olika sätt. (Citat från föreläsning med Anna Karlefjärd, 180129)

I åk 1-3 är det centralt huruvida det är skillnad mellan ämnen, vad som bedöms och vad som är kvalitet. Lärare ser kunskaper men sätter inte alltid ord på den utveckling och kunskap hos eleven som läraren observerar och iakttar. Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet med uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Rapporten har titeln ”Vi har inte satt ord på det…”.

Anna tog upp risken med att elever dränks i återkoppling. HOn underströk att det är viktigt att elever får njuta av att ha nått ett mål. Annars bygger vi in stress i lärandet. Att bedöma elevers utveckling ger återkoppling till läraren. En återkoppling som är central för lärarens beslut kring sin undervisning.

IMG_1166

Anna problematiserade innebörden för t.ex. en sjuåring i att själv bedöma sina resultat men också ställa dessa i relation till egna arbetsprestationer och förutsättningar. Många elever vågar inte visa att de inte kan. Det kan leda till elever som styr mot annat som exempelvis ointresse eller utåtagerande beteende.

Kunskapskraven innehåller delar av ämnets centrala innehåll. Läraren får inte ta bort delar av det centrala innehållet men läraren får behandla det. Det betyder att läraren kan lägga mindre tid på vissa moment och mer tid på andra. Läraren bestämmer hur undervisningen läggs upp, hur mycket tid som läggs på vissa moment och hur djupt undervisningen går. Föreläsarna påminde oss om att Kunskapskraven är till för kommunikationen mellan staten och läraren. (citat 180129)

Anna exemplifierade och problematiserade formuleringar som  enkla och utvecklade resonmang, enkla och utvecklade omdömen m.fl..  Tolkningsutrymme är stort vilket kräver att lärare tar konkreta exempel och diskuterar dessa.

IMG_1168

Med stöd av begreppen i bilden fick vi diskutera elevexempel i smågrupper och tillsammans. Konkret betydde det att vi diskuterade elevexemplen utifrån kvaliteter utifrån bredd, djup, begreppsanvändning, problematisering och konkretisering. Vi kom också in på var gränsen går mellan att eleven kan, på egen hand, och vad eleven kan med stöd av läraren. Svar utan resonemang räcker inte idag. I och med att förmågan att resonera är centralt så krävs att vi konkret undervisar i hur man gör när man resonerar. Ett sätt är att föra samtal runt en frågeställning samtidigt som vi skriver ner alternativt ritar de svar som eleverna ger. Frågeställningar kan röra sig runt exempelvis hur hade barn det jämfört med idag? i samband med ett temaarbete. Det behöver inte göras konstigare än att man läser skönlitterära böcker som beskriver livet förr och idag här och nu tillsammans med klassen diskuterar, ger exempel och jämför förr och idag.

Bedömning är ett riktigt intressant område! Ser fram mot fortsättningen i morgon!

Jag tog med mig fundera -frågan: Varför gör vi det vi gör, när vi gör det och är det, det bästa sättet att göra det på? Vad lärde sig barnen?

Föreläsare idag 180129:

Anna Karlefjärd: http://annakarlefjard.se

Bo Sundblad:  www.sundbladsenskilda.se

Finns det en högläsningens dag?

Har vi en högläsningens dag i Sverige? Det verkar finnas en dag för allt och alla. Morsdag, farsdag, Alla hjärtans dag, Kanelbullensdag, Barnens dag, Internationella kvinnodagen med flera. Nu har jag upptäckt att det även finns en högläsningens dag! Och den är inte kommersiell. Annars verkar alla dessa dagar mest gå ut på att vi ska köpa saker men högläsningens dag kräver inte att vi köper något.

Det var i nyhetsbrevet från ILA, International Literacy Association, som jag läste om högläsningens dag. Underbart! Högläsning är en väg in i språket, en väg in i bokens förtrollade värld.

ILA_180124

Det finns en egen hemsida för högläsningens dag, WRAD (World Reading Aloud Day), där man kan registrera sig för att delta. WRAD är en aktivitet som LitWorld är ansvarig för.

ReadAloud1

Det finns många orsaker till varför det är bra att läsa högt. Högläsning varje dag ger barnet ett års språkligt försprång framför de barn som ingen läser högt för! En annan hissnande uppgift är den om att en 17 åring som har läst regelbundet har mer än tre gånger så stort ordförråd jämfört med den 17 åring som inte läser.

3orsaker till att läsa högt

LitWorld föreslår att läraren tar en bild på sig själv/eleverna och boken de läser högt. Lägg upp bilden och tagga på: Twitter (@litworldsays), Facebook (@LitWorld) och/eller Instagram (@litworld). WRAD (World Reading Aloud Day) kommer att dela dina bidrag på sin online Community!

Följ länkarna på WRAD så hittar du mängder av både praktiska tips och resurser. Du hittar en pdf med stickers du kan skriva ut. Stickers som exempelvis säger att du är superreader.

WRAD  har i år lagt högläsningens dag på samma dag som Harry Potter dagen eller rättare sagt Harry Potters läskväll. Finns det något liknande här hos oss i Sverige?

LitWorld har valt sju kännetecken för högläsning:  tillhörighet, nyfikenhet, vänskap, vänlighet, förtroende, mod och hopp. Dessa sju representerar högläsningens styrka, the power of reading aloud, och utgör kärnan i högläsningens dag.

LitWorld har med hjälp av Microsoft education tagit fram en sida där lärare tillsammans med sina elever kan skypa med författare. Varför inte ta chansen att delta och låta dina elever tala engelska!? Här hittar du också en enkel bok på engelska New Days, New Friends att läsa högt ur. Boken avslutas med frågor och uppgifter som anknyter till LitWorld:s sju kännetecken för  högläsning som jag nyss nämnde.

WRAD erbjuder också en guide för hur du gör vid högläsningen, Read Aloud Guide. Högläsning stärker och förbättrar lyssnarens förmåga att hålla fokus och lyssna, breddar och fördjupar ordförrådet och det bildar också en modell för hur en berättelse, en text, kan vara uppbyggd, grammatiska strukturer och hur författaren skriver för att fånga läsaren.

readAloud guide

Tipsen kring högläsning föreslår bland annat:

  • läs själv igenom boken innan du börjar läsa högt.
  • markera avsnitt där du tycker att det är lämpligt att stanna upp och ställa frågor.
  • läs med inlevelse. Använd din röst och våga läsa med känsla för att ge texten liv.
  • prova att använda olika röster för de olika karaktärerna. Modellera för dina elever hur man kan göra. Detta synliggör dialoger i texten.
  • om boken har så mycket text att du tycker det blir svårt att hinna eller orka läsa allt så prova att sammanfatta vissa avsnitt. Precis som du kan göra bildpromenader så kan du göra textpromenader. Ann-Marie Körling beskriver bildpromenader i sin blogg Körlings ord. Du gör på ett liknande sätt med texten. Summera vad som händer på sidan och peka samtidigt på bilderna.
  • stanna upp i texten och ställ frågor rakt ut. Frågor som du till synes ställer till dig själv. Eller så tänker du högt.
  • låt eleverna förutspå vad som kommer att hända härnäst, hur de skulle känna själva om de var en del i berättelsen eller helt enkelt vad vissa ord betyder. Se bara upp så du inte pratar sönder läsupplevelsen!
  • efter att du har läst färdigt leder du ett textsamtal med fokus på att knyuta ihop texten och berättelsen med lyssnarnas egna liv, upplevelser och erfarenheter.

Undervisar du i spanska så finns en del av sidan på spanska också. Själv kan jag inte spanska så jag vet inte hur den spanska versionen är. Varför inte prova tipsen och idéerna på WRAD i din spansk- eller engelskundervisning!?

Ja, jag tycker att jag får mängder av idéer när jag besöker WRAD! Allt tack vare att jag är medlem i ILA.

Någon som vet om det finns en svensk version av högläsningens dag? Om inte så vore det en utmaning att ta tag i, eller hur!?

Läs mer:

LitWorld. World Read Aloud Day. February 1, 2018. Download the activity pack from LitWorld; 180124.

Körling, A.-M. (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & Kultur.

WRAD (World Reading Aloud Day): http://www.litworld.org/wrad, 180124.

Textkulturer

Strax före jul, den 11e december, presenterade Barbro Westlund och Gunilla Molloy sin intervjustudie ”Olika bedömningsdiskurser. Elva högstadielärares resonemang om hur de bedömer sina elevers läsförståelse.”. Nu är studien publicerad. Det betyder att vi alla kan läsa den. Spännande, eller hur!? Du hittar artikeln i Libris och på Diva som en av många artiklar från SMDI:s konferens i Karlstad 24–25 november 2016. Artikeln löper över sidorna 277 – 299.

Westlunds och Molloys syfte var att följa upp LR:s studie, som jag skrev ett inlägg om 20e december Elevernas läsförmåga i grundskolan. Utgångspunkten i Westlunds och Molloys intervjustudie var de läsprofiler som lärarna ansåg fanns i sina klasser. Utgångspunkten var också att genomlysa hur lärarna resonerar didaktiskt om hur elevers läsförståelse ska bedömas och vilken kompetens det förutsätter att läraren har. Intervjustudien sökte svar på fem forskningsfrågor som handlar om lärarens förståelse av begreppet läsförståelse, olika läsprofiler och dessas påverkan på didaktiska val, frågor kring bedömningsdiskurser och lärares fortbildningsbehov. Du hittar forskningsfrågorna på sidan 279.

I artikeln får du också en närmare genomgång av modellen interaktiv läsförståelse.

I en interaktiv läsförståelsemodell, visualiserad i form av en cirkel, som är delad i tre lika stora delar, beskriver forskargruppen tre element som står i samverkan: läsaren, texten och syftet. Dessa element är i sin tur beroende av en sociokulturell kontext, som visualiseras med en yttre cirkel. Denna inbegriper alltifrån global påverkan och skolpoliska beslut till den undervisning som sker i det enskilda klassrummet och som påverkar läsande och skrivande i olika textkulturer. (Westlund & Molloy, 2016:280)

Du hittar lite mer om detta i mitt inlägg Didaktik, diagnos och mångfald, 171212.

Westlunds och Molloy refererar till faktorerna ordavkodning och språkförståelse och till forskning som visar att dessa faktorer tar sig olika uttryck i olika årskurser. Med åldern ökar kraven och förväntningarna på att eleven ska ha en god ordavkodning och god språkförståelse.

Ordavkodning (och läsflyt; forskargruppens tillägg) förklarar drygt 50 procent av variationen av läsförståelse i årskurs 4, medan den förklarar drygt 20 procent av variationen av läsförståelse i årskurs 7. När det gäller språkförståelse (och hörförståelse; forskargruppens tillägg) förklarar den drygt cirka 20 procent i variationen i läsförståelse i årskurs 4 mot cirka 45 procent i årkurs 7. Forskargruppen menar att förklaringen till skillnader i språkförståelse i olika skolår finns i allt svårare texter eleverna förväntas läsa och förstå. (Westlund & Molloy, 2016:282)

Jag har ritat upp en förenklad bild av modellen för de fyra läsprofilerna. Detta för att göra det lättare för mig själv som lärare att placera in mina elever i förklaringsmodellen. Den ser då ut som på nedanstående bild.

The Simple View of Reading

Du kan ladda ner den  som pdf här: The simple view of Reading.

Modellen utgör en utmärkt utgångspunkt för varje lärare som vill identifiera sina elevers starka och svaga sidor när det gäller ordavkodning och språkförståelse. Att analysera elevers nivå för ordavkodning och språkförståelse och sätta in dem i modellen ger en bra utgångspunkt för att planera fortsatt undervisning men också till utvecklingssamtal där man ska förklara för föräldrarna hur elevens profil ser ut. Det modellen inte tar hänsyn till är vilka texter som eleverna förväntas läsa och vad som bedöms och hur.

Vi får i artikeln ta del av tidigare forskning. Bland annat understryks att fortbildningsinsatser för lärare ska vara långsiktiga, bygga på kollaborativt lärande, en vilja att förändra och/eller bli utmanad i sin undervisning. Det räcker inte att känna till aktuell forskning utan jag måste också överföra kunskapen till något som går att applicera i min undervisning.

Begrepp som utvecklas i artikeln är exempelvis bedömningsdiskurs, erfarenhetsdiskurs, diversifieringsdiskurs, styrningsdiskurs, läsprofiler, textanpassning. Överlag är artikeln lättläst och mycket lärorik att läsa. Väl värd den tid det tar!

Resultatet av intervjustudien presenteras i ett delkapitel för varje forskningsfråga och studien genomlyses mer övergripande i ett avslutande diskussionskapitel. Studien:

[…] indikerar att det oftast inte är avkodningsproblem som är det största problemet utan språkförståelse. Denna får större betydelse ju äldre eleverna blir (Tilsta et al., 2009) och förklarar tillsammans med hörförståelse cirka 45 procent av variationen i läsförståelsen i åk 7. (Westlund & Molloy, 2016:294)

Vad är det då som påverkar vilken textkultur som utvecklas? Jo – elevunderlag, tillgång till litteratur och tidsaspekter.

Vi har ju under många år arbetat med att utveckla undervisningen i läsförståelse i grundskolans tidigare årskurser men vad detta ger och leder till för våra elever när de går vidare till årskurs 7-9 är en spännande fråga att titta närmare på. Det jag har tagit till mig i Westlund & Molloys artikel är vikten av att i de senare skolåren arbeta genomtänkt, strukturerat och ihärdigt med att utveckla elevernas språkförståelse. Det gäller förstås både sakprosa och skönlitterära texter.

Arbetar du som svensklärare i åk 7-9 så får du snart chansen att jämföra och kanske diskutera resultaten av Westlund & Molloys artikel med de resultat Karin Stenlund fick i sin avhandling Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Karin Stenlund presenterar resultaten av sin avhandling hos oss 7/2 och du kan läsa mer om henne i mitt inlägg Läsutveckling från åk 4 till åk 9 från den 18e januari .

Nyfiken på Karin Stenlund? Du kan anmäla dig här: anmälan till 7/2.

Föreläsningen är intressant för lärare som undervisar från åk 4 till och med årskurs 9!

Referenser:

Ljung Egeland, B., Olin Scheller, C., Tanner, M. & Tengberg, M. (red.) (2017). Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Textkulturer. Texter om svenska med didaktisk inriktning. Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning.  Karlstad 24–25 november 2016

Hämta från Libris.

Hämta från Diva.

Besök hemsidan för: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning – SMDI

Läsutveckling från 4:an till 9:an

Hur utvecklas våra elevers läsning från årskurs 4 till årskurs 9? Blir de säkrare och bättre läsare? Detta är något som Karin Stenlund har undersökt och presenterar i sin avhandling Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter.

Vad är då de viktigaste resultaten?

Att utvecklingen av de testade läsfärdigheterna är liten från årskurs 4 till årskurs 9. Elever som har lässvårigheter i årskurs 4 har ofta kvarvarande lässvårigheter i slutet av högstadiet. (Skolportens intervju 170325)

Under senare år har undervisning i läsförståelse varit i fokus. Min erfarenhet är att lärare idag har goda kunskaper om hur de kan undervisa i läsförståelse. Samtidigt behöver vi fortsätta utveckla vår läsundervisning. Exempelvis behöver vi hitta modeller för lässtrategier vid läsning av faktatexter. Även digital läsförståelse behöver belysas närmare. Förhoppningsvis kommer undervisning i läsförståelse vara fortsatt centralt i olika kompetensutvecklingsinsatser även framöver. I min lärarroll är det nödvändigt att knyta teori till praktik. Forskning måste översättas till praktisk undervisning.

Ett intressant resultat i Stenlunds avhandling är att ett högt resultat på ett läsförståelsetest inte innebär att eleven med automatik använder olika strategier. Stenlunds resultat visar att även andra faktorer kan påverka elevers läsförståelse.

[…] en fortsatt läsundervisning är också nödvändig under hela mellanstadiet och högstadiet för att utveckla de mer avancerade läsfärdigheterna.  (Skolportens intervju 170325)

Under de första skolåren lär vi eleverna att läsa för att sedan gå vidare till att lära barnen strategier för att lära dem läsa för att lära. Det är här vi behöver arbeta vidare för att få verktyg för att utveckla just de mer avancerade läsfärdigheterna. Dessa förutsätter bland annat ett högre kognitivt tänkande som exempelvis innebär att läsaren har strukturerings-,  bearbetnings- och övervakningsstrategier. Redan 10-åring förväntas kunna lokalisera och explicit återge uttryckt information, göra enkla slutledningar, tolka och integrera tankar och information samt granska och bedöma olika textaspekter. Dessa förmågor bedöms i PIRLS.

Onsdagen den 7e februari kommer Karin Stenlund till oss på Medioteket. Hon presenterar resultaten, tänkbara bakomliggande orsaker till dessa samt diskuterar olika dilemman som lärare ställs inför samt hur undervisningen kan läggas upp. Vilken lärare har inte frågat sig ”Hur kan vi hjälpa elever med lässvårigheter att utvecklas som läsare även i de högre stadierna?”.

Intresserad? Du kan anmäla dig här: anmälan till 7/2.

Föreläsningen är intressant för lärare som undervisar från åk 4 till årskurs 9!

Referenser

Stenlund, K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter