Läsutveckling från 4:an till 9:an

Hur utvecklas våra elevers läsning från årskurs 4 till årskurs 9? Blir de säkrare och bättre läsare? Detta är något som Karin Stenlund har undersökt och presenterar i sin avhandling Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter.

Vad är då de viktigaste resultaten?

Att utvecklingen av de testade läsfärdigheterna är liten från årskurs 4 till årskurs 9. Elever som har lässvårigheter i årskurs 4 har ofta kvarvarande lässvårigheter i slutet av högstadiet. (Skolportens intervju 170325)

Under senare år har undervisning i läsförståelse varit i fokus. Min erfarenhet är att lärare idag har goda kunskaper om hur de kan undervisa i läsförståelse. Samtidigt behöver vi fortsätta utveckla vår läsundervisning. Exempelvis behöver vi hitta modeller för lässtrategier vid läsning av faktatexter. Även digital läsförståelse behöver belysas närmare. Förhoppningsvis kommer undervisning i läsförståelse vara fortsatt centralt i olika kompetensutvecklingsinsatser även framöver. I min lärarroll är det nödvändigt att knyta teori till praktik. Forskning måste översättas till praktisk undervisning.

Ett intressant resultat i Stenlunds avhandling är att ett högt resultat på ett läsförståelsetest inte innebär att eleven med automatik använder olika strategier. Stenlunds resultat visar att även andra faktorer kan påverka elevers läsförståelse.

[…] en fortsatt läsundervisning är också nödvändig under hela mellanstadiet och högstadiet för att utveckla de mer avancerade läsfärdigheterna.  (Skolportens intervju 170325)

Under de första skolåren lär vi eleverna att läsa för att sedan gå vidare till att lära barnen strategier för att lära dem läsa för att lära. Det är här vi behöver arbeta vidare för att få verktyg för att utveckla just de mer avancerade läsfärdigheterna. Dessa förutsätter bland annat ett högre kognitivt tänkande som exempelvis innebär att läsaren har strukturerings-,  bearbetnings- och övervakningsstrategier. Redan 10-åring förväntas kunna lokalisera och explicit återge uttryckt information, göra enkla slutledningar, tolka och integrera tankar och information samt granska och bedöma olika textaspekter. Dessa förmågor bedöms i PIRLS.

Onsdagen den 7e februari kommer Karin Stenlund till oss på Medioteket. Hon presenterar resultaten, tänkbara bakomliggande orsaker till dessa samt diskuterar olika dilemman som lärare ställs inför samt hur undervisningen kan läggas upp. Vilken lärare har inte frågat sig ”Hur kan vi hjälpa elever med lässvårigheter att utvecklas som läsare även i de högre stadierna?”.

Intresserad? Du kan anmäla dig här: anmälan till 7/2.

Föreläsningen är intressant för lärare som undervisar från åk 4 till årskurs 9!

Referenser

Stenlund, K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.