Bedömningsprocessen åk 1-3; dag 1

är rubriken på Skolportens tvådagars konferens (Stockholm 29-30/1) kring bedömningsprocesser. För mig är det intressant att få höra andra föreläsa om sådant jag själv arbetar med. Hoppas på många nya perspektiv dessa två dagar som nyanserar, vinklar, fördjupar och problematiserar bedömningsprocessen!

Här kommer några glimtar från idag.

Skolan har ett ansvar för att elever erövrar vissa kunskaper. Kraven är tydliga och vi måste hålla oss till gällande regelverk. Eleverna har helt enkelt en kunskapsrätt.

Begreppet läsutveckling myntades ursprungligen för att hålla isär olika processer i elevers läsning. Utgångspunkten för läsning är en förståelsestyrd process liksom också processen att lära sig läsa.

Är det något lärare kan så är det att bedöma! Resultatstyrning förutsätter att man har resultat att styra utifrån. Resultatstyrning är att identifiera resultat och omfördela resurser.

Det är meningen att lärare ska ha utrymme för egna professionella beslut, det s k friutrymmet. Vi bedömer inte elever utan elevers kunskaper. Därför är det viktigt att inte använda formuleringar som du måste skärpa dig, hen är glad och positiv. Det är viktigt att tala om begrepp vi använder. Viktigt också att vi talar om vad vi lägger in i de begrepp vi använder. När vi bedömer ligger fokus på att utveckla och analysera. Lärare bedömer hela tiden.

Säkra kvalitet och på så sätt främja rättvisa och likvärdighet:

  • hur visar du dina kunskaper på bästa sätt?
  • att bedöma rättvist, så fritt från slump och med så stor överensstämmelse mellan bedömare som möjligt.
  • att bedöma rätt saker på olika sätt. (Citat från föreläsning med Anna Karlefjärd, 180129)

I åk 1-3 är det centralt huruvida det är skillnad mellan ämnen, vad som bedöms och vad som är kvalitet. Lärare ser kunskaper men sätter inte alltid ord på den utveckling och kunskap hos eleven som läraren observerar och iakttar. Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet med uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Rapporten har titeln ”Vi har inte satt ord på det…”.

Anna tog upp risken med att elever dränks i återkoppling. HOn underströk att det är viktigt att elever får njuta av att ha nått ett mål. Annars bygger vi in stress i lärandet. Att bedöma elevers utveckling ger återkoppling till läraren. En återkoppling som är central för lärarens beslut kring sin undervisning.

IMG_1166

Anna problematiserade innebörden för t.ex. en sjuåring i att själv bedöma sina resultat men också ställa dessa i relation till egna arbetsprestationer och förutsättningar. Många elever vågar inte visa att de inte kan. Det kan leda till elever som styr mot annat som exempelvis ointresse eller utåtagerande beteende.

Kunskapskraven innehåller delar av ämnets centrala innehåll. Läraren får inte ta bort delar av det centrala innehållet men läraren får behandla det. Det betyder att läraren kan lägga mindre tid på vissa moment och mer tid på andra. Läraren bestämmer hur undervisningen läggs upp, hur mycket tid som läggs på vissa moment och hur djupt undervisningen går. Föreläsarna påminde oss om att Kunskapskraven är till för kommunikationen mellan staten och läraren. (citat 180129)

Anna exemplifierade och problematiserade formuleringar som  enkla och utvecklade resonmang, enkla och utvecklade omdömen m.fl..  Tolkningsutrymme är stort vilket kräver att lärare tar konkreta exempel och diskuterar dessa.

IMG_1168

Med stöd av begreppen i bilden fick vi diskutera elevexempel i smågrupper och tillsammans. Konkret betydde det att vi diskuterade elevexemplen utifrån kvaliteter utifrån bredd, djup, begreppsanvändning, problematisering och konkretisering. Vi kom också in på var gränsen går mellan att eleven kan, på egen hand, och vad eleven kan med stöd av läraren. Svar utan resonemang räcker inte idag. I och med att förmågan att resonera är centralt så krävs att vi konkret undervisar i hur man gör när man resonerar. Ett sätt är att föra samtal runt en frågeställning samtidigt som vi skriver ner alternativt ritar de svar som eleverna ger. Frågeställningar kan röra sig runt exempelvis hur hade barn det jämfört med idag? i samband med ett temaarbete. Det behöver inte göras konstigare än att man läser skönlitterära böcker som beskriver livet förr och idag här och nu tillsammans med klassen diskuterar, ger exempel och jämför förr och idag.

Bedömning är ett riktigt intressant område! Ser fram mot fortsättningen i morgon!

Jag tog med mig fundera -frågan: Varför gör vi det vi gör, när vi gör det och är det, det bästa sättet att göra det på? Vad lärde sig barnen?

Föreläsare idag 180129:

Anna Karlefjärd: http://annakarlefjard.se

Bo Sundblad:  www.sundbladsenskilda.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.