Modell för kamratrespons

Att ge och ta respons behöver läras ut, modelleras och tränas tillsammans och i eget responsarbete. I artikeln Giving Feedback: Preparing Students for Peer Review and Self-Evaluation (Philippakos 2017) beskrivs en modell för hur läraren kan lära eleverna att ge och ta emot kamratrespons. Författaren konstaterar att bearbetning av egna texter kräver att eleven kan utvärdera sitt eget arbete. Många elever ser inte nyttan med att gå tillbaka och bearbeta arbeten de har gjort. En bearbetning av en egen text innebär en process där den som skrivit letar efter tvetydigheter och oklarheter i vad de har försökt säga och vad som framgår av texten. Det innebär också ett sökande efter bättre sätt att formulera sig. En författare går hela tiden tillbaka för att se om det finns bättre sätt att uttrycka sig på för att nå läsaren.

Elever kan ha bristande kunskaper om vad som karakteriserar processen i en omarbetning av en text. Dessa kan vara av olika karaktär. Eleven kanske:

  • bara ser till hur lång texten är som denne har skrivit eller letar efter ord att rätta eller byta ut.
  • förstår att en omarbetning kan innebära större förändringar men ser inte var problemen ligger.
  • ser vad som behöver åtgärdas i texten men denne saknar strategier för hur hen ska gå till väga.
  • inte har förståelse för läsarens perspektiv och vad läsaren behöver för att läsa texten. (Philippakos 2017, sid 13)

Kamratrespons baseras på samarbete mellan den som skrivit och den som läser texten. Att få respons från en kamrat som läst texten underlättar för den som skriver. Det gör det lättare att närma sig läsarens perspektiv. Ett problem som kan uppstå är att den skrivande eleven inte värderar kamratens respons lika mycket som om den kom från läraren. Därför är det viktigt att modellera moment som visar på skillnaden mellan bearbetning jämfört med ren redigering. Det är för många svårt att se skillnad på att bearbeta texter och att redigera dessa. Eleven behöver också lära sig procedurer för genomgång av en text och allra viktigast  är det förstås att lära sig utvärdera skrivande mer allmänt men också i synnerhet det egna skrivandet.

Kamratrespons främjar en kritisk läsning med fokus på konstruktiv respons. Det är en ömsesidig process som ger uppslag till vad jag ska se och leta efter i mina egna texter. Att ge respons och kritik på någon annans text är lättare än att analysera sin egen.  Den som granskar en kamrats arbete kommer samtidigt att reflektera kring och få möjlighet till inspiration till utveckling av det egna arbetet. Den som ger respons och kritik tar med sig kunskaper in i sitt eget skrivande.

Författaren har utarbetat en matris för självvärdering av egna texter och kamratrespons. Matrisen är skapad utifrån en förlaga som finns i boken Developing Strategic Writers Through Genre Instruction: Resources for Grades 3 to 5 (Philippakos, Z. A.,  MacArthur,  C.A., Coker Jr, D. L. 2015: 96). Jag i min tur har gjort en översättning av matrisen och du kan ladda ner den här: Matris för kamratrespons.

För att eleverna ska förstå matrisen och kunna arbeta med en på ett korrekt sätt krävs att läraren modellerar hur arbetet med kamratresponsen ska gå till. Läraren modellerar med hjälp av tänka-högt modellering (think-aloud modeling) i arbetet med att visa hur man kan utvärdera, dvs. arbeta med att utveckla texten, och hur man kan ge respons med förslag på hur texten kan utvecklas och förbättras. Ett annat sätt är att visa på hur man kan göra i minilektioner, dvs. korta pass på 5 minuter, där läraren väljer en specifik aspekt och modellerar exempel på respons. Sedan arbetar eleverna parvis med responsarbete. Till att börja med kan responsarbetet gärna göras på texter där det inte framgår vem som har skrivit den. Matris för kamratresponsen ger en grund att arbeta utifrån. Den ger ett antal områden att titta närmare på i responsarbetet och diskutera parvis eller i smågrupper.

Det är inte helt lätt att ge respons som är konstruktiv och utgör ett stöd för den som skrivit texten. Ett mer välkänt sätt att arbeta med kamratrespons är modellen two stars and a wish. Den modellen är mer öppen och går ut på att eleverna ger exempel på två saker som är bra (two stars) samt får komma med ett önskemål om en sak som kan förbättras eller utvecklas (a wish). Här krävs det också att läraren modellerar hur arbetet kan gå till och vilka aspekter man kan titta på och ta upp. Annars blir det lätt att eleverna kör fast och föreslår samma saker. Ett sätt för att komma runt det problemet är att läraren tillsammans med klassen samlar på aspekter, begrepp och formuleringar som är användbara och konstruktiva.

Referenser:

Philippakos, Z. A. (2017). Giving Feedback: Preparing Students for Peer Review and Self-Evaluation . I The Reading Teacher, Vol 71, Number 1, July/August 2017.

Philippakos, Z. A.,  MacArthur,  C.A., Coker Jr, D. L. (2015). Developing Strategic Writers Through Genre Instruction: Resources for Grades 3 to 5. New York, NY: Guilford. Copyright 2015 by Guilford Press.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.