Ytlärande och djuplärande

Av fem kapitel i boken Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. (Hattie, Fisher & Frey 2018) handlar ett om ytlärande, ett om djuplärande och ett om att transferera lärande.

Med ett verksamhetsnära språk visar författarna hur du kan förena skolans kunskapsuppdrag inom literacy med de sociala lärandemålen. Målet är att alla elever ska få möjlighet att optimera sitt lärande genom balans mellan ytlärande, djuplärande och transferering av lärande, det vill säga lärande som kan omsättas i andra sammanhang. (bokens baksidestext)

Det känns befriande att läsa att ytlärande har en plats i undervisningen. Ytlärande är vägen som möjliggör djuplärande men som också är en förutsättning för djuplärande. Innebörden är att vi inte kan hoppa över ytlärandet. Jag måste erkänna att jag tidigare har tänkt att ytlärande är något mindre önskvärt än djuplärande. Det har inte ansetts lika fint som djuplärande. Efter att ha läst boken Framgångsrik undervisning i literacy har jag ändrat uppfattning och tänker nu att ytlärande har en funktion att fylla.

En elev kan inte utvärdera två motsägelsefulla textavsnitt om hen inte har grundläggande förståelse för vad respektive text handlar om på bokstavlig nivå, strukturell nivå och inferensnivå. (Hattie, Fisher & Frey 2018:45)

Egentligen självklart att jag inte utan att ha rätt förkunskaper klarar kognitivt svårare uppgifter. Likaså är val av tidpunkt och tillfälle för när jag leder mina elever vidare mot djuplärande viktigt.

Författarna delar in lärande i två faser, en förvärvande och en befästande fas. Under förvärvandet är målet att hjälpa eleverna sammanfatta och ange huvuddragen i det studerade ämnet. När eleven gått vidare till att befästa så hamnar fokus på övningsprov och att ta emot återkoppling på sitt arbete.

Att befästa nyförvärvade kunskaper och färdigheter kräver tid, repetition, övning, upprepning och återkopling.  (Hattie, Fisher & Frey 2018:48)

Författarna understryker att …undervisning om strategier är ett viktigt första steg för att få eleverna att lära sig tillvägagångssätt som kan hjälpa dem att lösa problem… (Hattie, Fisher & Frey 2018:62).

Fasen då eleverna börjar tillägna sig literacy innehåller en del moment som har hög effektstorlek. Dessa är exempelvis:

  • lyfta fram förkunskaper.
  • ljudmetoden (phonics) och explicit undervisning.
  • undervisning i ordkunskap.
  • kontextbunden läsförståelse.

När det gäller synligt lärande i literacy är det viktigt att läraren dels är tydlig med att ange lärandemål och framgångskriterier, dels inte tycker att det finns någon undervisningsstrategi som är viktigare än elevernas lärande. Framgång mäts i huruvida eleverna lär sig och hur mycket de lär sig. Jag som lärare får inte låta mig styras av ideologi eller principer.

Författarna ger exempel på undervisningssätt som kan bidra till elevers djuplärande. Några sådana är:

  • användning av begreppskartor.
  • diskussioner och frågor.
  • metakognitiva strategier, däribland återkoppling till eleven.
  • ömsesidig undervisning (RT).

Återigen understryker författarna vikten av val av tidpunkt för när arbetet sker. Styrkan i att exempelvis använda begreppskartor ligger i det kognitiva arbete som det innebär. Författarna ger genom hela boken många praktiska exempel på hur läraren kan göra. När det gäller att arbeta med diskussioner och frågor så beskriver de hur läraren och klassen kan arbeta med diskussionsregler. Det handlar om att sitta så att alla ser varandra, att ställa öppna frågor, att var och en får göra ett begränsat antal inlägg i en diskussion och att diskussioner också förs i smågrupper.

För att få igång diskussioner kan läraren arbeta med frågor som fokuserar elevernas tänkande på olika sätt. Exempel på sådana frågekategorier, och frågor, är:

  • Lotsande: Hurdan var miljön i berättelsen? Vad betyder ordet förvirrande?
  • Fokuserande: Hur påverkade miljön berättelsen? Varför tror du att författaren valde ordet förvirrande i det är stycket?

Författarna delar också in arbetet med frågor i olika faser. De exempel de ger är:

  • Bokstavlig: Vad står det i texten?
  • Strukturell: Hur fungerar texten?
  • Inferentiell: Vad betyder texten?
  • Tolkande: Vad inspirerar texten dig att göra?

I och med att läraren arbetar med olika typer av frågor så riktas också fokus på olika aspekter. Ömsesidig undervisning (RT) är en av alla modeller som beskrivs då den har mycket hög effektstorlek, hela 0,74.

När ett nytt program eller en ny undervisningsstrategi införs betyder en effektstorlek på d=1.0 att i genomsnitt 84 procent av de elever som deltar i detta förbättrar sig, jämfört med dem som inte deltar. (SKL 2011:11)

I modellen ömsesidig undervisning (RT) ingår fyra moment:  förutsäga, ställa frågor, förtydliga och summera. I videon visas hur en lärare arbetar med dessa fyra moment i sin undervsning.

RT 4 moment

Alla ni som arbetar med läsförståelsestrategier känner igen dem!

Det finns mycket att tycka om den här boken! Som du nog märkt tycker jag att den är riktigt bra. Mycket att fundera över. Många exempel att jämföra med egna erfarenheter. En hel del att prova. Avslutningsvis tycker jag det vore intressant att höra hur du uppfattar den här videon. Använd din QR läsare och titta på den!

QR läsareFilmens titel är Visible Learning Through Success Criteria (4:35 lång). Undervisningen handlar om prefix och att sätta in ordet i en mening samt visa vad man menar med rörelser. Eleverna går i third grade. Den visar en lärare som agerar lite annorlunda mot vad jag är van att se i de klasser jag besöker. Samtidigt finns det poänger. Läraren är tydlig, barnen är aktiva och de får röra på sig. Vilka reflektioner gör du?

Referenser:

Hattie, Fisher & Frey (2018). Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.

SKL (2011). Synligt lärande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.