”Det kan vara svårt att förklara på rader”

Fokus i Eva Borgfeldts föreläsning var att utveckla multimodal textkompetens samt olika perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion. I den reviderade läroplanen som gäller från och med 1/7 används inte begreppet multimodal. I stället används formuleringen skapande av skapa texter där ord, bild och ljud samspelar. För åk 1-3 hittar du skapande av skapa texter där ord och bild samspelar två gånger och för åk 4-9 hittar du skapande av skapa texter där ord, bild och ljud samspelar fyra gånger. Du kan se alla kursplanerna (A3 format) på Skolverkets webb.

Evas avhandling omfattar först 120 sidor som tar upp multimodalitet och undervisning, en teoretisk inramning, metod, analys, resultat och diskussion. Sedan följer de tre studierna som har olika perspektiv.

F03D3CB9-E8A9-468C-ACE2-14EAB3738997

Evas avhandlingsstudie gick på djupet utifrån en lärares arbete tillsammans med 13 X 15 klassuppsättningar med multimodala elevtexter samt elev- och lärarintervjuer. Eva berättade om hur elevernas arbeten kunde se ut, hur deras arbete hade gått till och hur själva bedömningsuppgifterna kunde se ut. Bilden visar ett exempel på en uppgift som eleverna fick att genomföra på egen hand.

A879A592-61B1-4AB6-B610-C1EE8746806C

Vi deltagare fick kopior på autentiska elevuppgifter att analysera, utvärdera och bedöma mot bakgrund av läroplansformuleringar. Diskussionerna var livliga under den kombinerade fikapausen och arbetsstunden. Reflektioner som togs upp var att det är svårt att bedöma när eleven enbart har ritat. Samtidigt tyckte några att vissa av bilderna var tillräckligt tydliga för att fylla uppgiften. En aspekt som togs upp var att läraren lämnat en otydlig uppgift till eleverna.

Eva utvecklade tankar kring komposition, rytm och kohesion för att skapa meningsskapande.

Vi fick möta begreppen agency samt conceptualization. Agency definieras som elevens förmåga att relativt självständigt förklara hur olika uttryckssätt som använts i den aktuella textproduktionen. Conceptualization definieras som elevens förmåga att inte enbart beskriva hur uttryckssätten använts i den aktuella textproduktionen utan också varför dessa använts.

Eva ställde en del frågor i samband med våra diskussionen kring de olika elevexemplen som exempelvis:

  • Hur har XX disponerat sin textframställning?
  • Vilka modaliteter och semiotiska resurser har hen använt sig av?
  • Vilka skilda uttryck för multimodal textproduktion återfinns i elevernas texter?
  • Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser framhåller eleverna som betydelsefulla för sitt mningsskapande?
  • Vad framhåller läraren som betydelsefullt vid bedömning av elevernas arbeten?

Till varje elevexempel väcktes också frågan om det var ett exempel på svarjakt elller meningsskapande. Svarjakt innebär att eleven letar efter något i texten som kommer att godkännas som svar av läraren. Eleven lär sig att använda lässtrategier som leder till att denne snabbt hittar svar på de frågor, frågeställningar och uppgifter läraren ger. Eleven visar ingen innehållslig reflektion över sin uppgift eller sin textproduktion. Begreppet svarjakt kommer från forskaren Løvland (2011).

Att pricka in rätt svar på lärarens frågor framstår för eleverna som själva meningen med elevernas redovisning i textproduktionerna, enligt min tolkning av svarjakt. (Borgfeldt 2017:57)

För läraren är det en viktig frågeställning huruvida elevernas textproduktioner har karaktären av att vara uppgiftslösningar eller om eleverna endast försöker ge de rätta svaren. Tar eleverna fram redovisningar som kännetecknas av att de självständigt skapar ett innehåll eller producerar de svar vars syfte är att möta det läraren efterfrågar? En viktig fråga att ha med sig när man bedömer elevarbeten.

I nedanstående bild ser du en översikt  av de viktigaste resultaten ur de tre perspektiven: text-, elev- samt lärarperspektivet. Här ser vi att innehåll får stå tillbaka för form vid bedömning. Det är lättare att bedöma vad eleven dokumenterat än vad denne har lärt sig.

Eva B 3b perspektiv

Eva tog också upp vad läroplanen säger om den digitala utvecklingens betydelse:

Den digitala utvecklingens betydelse Lgr 11 (rev.)

[…] utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens […] (Lgr 11, s. 9)

Avslutningsvis fick vi med oss ett citat om vad som är viktigt i bedömning av multimodal text.

9CDDBA61-4999-419B-A67E-5AE44958A238

Eva underströk att vi alltid måste fråga oss frågan: Vad är det för svenskämne som konstrueras i mitt klassrum?

Svenska som färdighetsämne eller litteraturhistoriskt bildningsämne eller erfarenhets-pedagogiskt ämne?

PS. Du vet väl att vi på Medioteket erbjuder en hel studiedag kring multimodalt berättande!? Titeln på studiedagen är Berätta med ord, bild och ljud. Under våren 2018 har du chans att delta dels på tisdag 27/3 (ja, det är lite kort inpå!), dels måndag 11/6 (här har du gott om tid att ta upp frågan på skolan!). Du hittar anmälningslänkar till båda tillfällena HÄR. Studiedagen är kostnadsfri för deltagarna. Vi har också ett programblad för studiedagen som du kan ladda ner: Berätta med ord, bild och ljud. Ja, varför inte skriva ut programbladet och visa din chef!?

Referenser:

Borgfeldt, E. (2017). ”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3. Göteborgs universitet. Avhandling.

Ladda ner avhandlingen från Skolporten: https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/det-kan-vara-svart-att-forklara-pa-rader-perspektiv-pa-analys-och-bedomning-av-multimodal-textproduktion-i-arskurs-3

Du kan läsa mer om Eva Borgfeldt och hennes forskningsstudie här:

Løvland, A. (2011). På jakt etter svar og forståing. Bergen: Fagbokforlaget.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.