Visar alla blogginlägg från: maj 2018

Läsläxors vara…

eller inte vara. Det är frågan!?

Är läsläxan ett nödvändigt ont eller en möjlighet till utmaningar? Vad ska jag som lärare tänka på när jag ger läsläxor?

Läsläxa är något i stort sett alla barn har erfarenheter av då den utgör grunden för att befästa läsning för nybörjarläsaren. Likaså har lärare åsikter om läsläxor; oftast är man för eller emot. Det inte helt lätt att ge en bra läsläxa. Barn som går i F-klass och årskurs 1 visar på en stor variation på förkunskaper. Här finns barnet som inte kan någon bokstav alls när hen börjar skolan och barnet som i princip kan läsa redan vid skolstart. En bra första läsundervisning lär barnet att arbeta med och sträva efter att förstå vad de läser på ord- och meningsnivå.

Docent Kjersti Lundetræ, docent/”Førsteamanuensis” Universitetet i Stavanger,  forskar kring tidig läsinlärning. Hennes forskning omfattar tidig intervention för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, tidig läsinlärning, internationella läsundersökningar men även vuxnas läsfärdigheter. Kjersti Lundetræ forskar vid Stavanger Lesesenter (https://lesesenteret.uis.no/) där hon bland annat intresserat sig för läsläxor. Hon understryker att läraren inte kan ge samma läsläxa till alla elever och hon ger ett antal råd för bra läsläxor i F-klass och åk 1.

  1. Välj en läsläxa som passar eleven.
  2. Se till att eleverna möter ortografiska utmaningar i meningsfulla texter.
  3. Sätt upp andra mål än ren avkodning.
  4. Låt eleverna läsa högt.
  5. Upprepad läsning används på ett klokt sätt.
  6. Samarbeta med föräldrarna.
  7. Överväg lästräning i andra sammanhang än skolan.

Texten får inte vara för lätt men inte heller för svår. Läsningen ska vara en utmaning för eleven men inte omöjlig att genomföra. Risken med alltför lätta texter är att eleven lär sig dem utantill. Att en text innehåller ortografiska utmaningar kan handla om att eleven ska kunna läsa ord som exempelvis börjar på tj-ljud. Ett specifikt mål med läxorna kan vara att öva på att läsa ett särskilt ljud eller en särskild stavning. Det är också viktigt för eleverna att få läsa meningsfulla texter: Inte bara isolerade ord. Meningsskapandet är det centrala i alla läsning.

Läsning behöver inte endast handla om att öva läsflyt eller läshastighet. Förutom att avkoda, kan ett mål vara att eleverna lär sig något nytt genom att läsa texten. Ja, är det inte det som är essensen av att gå i skolan!? Att läsa för att lära nytt!

En läsuppgift kan också vara att hitta något roligt, något överraskande i texten eller ett långt och svårt ord eller märka ord som finns i texten.

Varför ska elever läsa högt för läraren eller någon annan vuxen? Jo, det är ofta att eleven läser samma ord fel flera gånger. Det är viktigt att någon lyssnar på högläsningen och märker om de läser fel så att de kan få möjlighet att rätta sig.

Så kallad upprepad läsning är en metod som rekommenderas av läsforskare. Jag skrev om upprepad läsning redan 4 maj 2015 Fyra stödstrategier vid närläsning. Du kan också läsa om upprepad läsning på Lukimats webb om att träna läsflyt. Vikten av att välja utmanande texter understryks. Elever ska inte bara läsa texter inom på bekvämlighetsnivå. Utmaningar kan uppnås med att texten innehåller okända ord eller att innehållet inte är bekant för eleven.  På så vis övas och befästs också ordförrådet. Jag har beskrivit flera av de förslag som du hittar på Lukimats webbsida tidigare. Du kan läsa dem HÄR.

Samarbeta med hemmet kring läsningen. Tänk på att den läsning som läraren skickar hem för lästräning ska handla om att just träna och befästa något läraren har undervisat om. Ge föräldrar råd om hur man arbetar med sitt barn med läsningen och berätta för dem varför det är viktigt att till exempel prata om innehållet, att ställa lite frågor och att låta barnet berätta.

Läxor fungerar inte lika bra för alla familjer. Många elever/barn har långa arbetsdagar med fritids både före och efter skolan. Fundera och undersök om eleverna kan arbeta med läsning på fritids. Kanske är fadderläsning en möjlighet? Fadderläsning är när yngre elever läser för äldre och det kan ske före och efter skoltid. Hemma kanske barnet kan läsa för hunden eller något annat husdjur?

Slut för idag, tack för idag som man brukar säga i skolan. I morgon ska jag försöka hinna bearbeta några kommande blogginlägg som jag fått inspiration till efter dagens föreläsning om Talboken i klassrummet.

Referenser:

Lukimat: Träna läsflyt i skolan, 180530.

Lesesenteret, Stavanger: Den samme leseleksa passer ikke for alle, 180530.

”Upptäckande skrivning”

Hur barn upptäcker skriftspråket? Alla som har följt barn i den första skrivprocessen vet att det är oerhört spännande att se barn skriva de första krumelurerna och ansats till bokstäver och några bokstäver på riktigt. Att höra barnet med största självklarhet läsa vad där står samtidigt som det är oläsbart för den vuxne. För lärare är det självklart att be barnet läsa vad denne skrivit och inte säga något om att ”jag kan inte läsa din text”.

Stadierna i den första skrivutvecklingen beskrivs bra i boken Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren m.fl. 2013). Det presenteras också i artikeln Exploring Language and Literacy (Grassmeyer, C. 2018) i Literacy today (ILA, March/April 2018).

Dahlgren (2013) använder tre termer för de första huvudkategorierna: begynnande skrivning, upptäckande skrivning och konventionell skrivning. I det första skrivstadiet begynnande skrivning använder barnen olika tecken eller egna symboler. De har en avsikt att skriva. I det andra stadiet upptäckande skrivning har barnen förstått att skriften är synonymt med nedtecknat prat. De använder sig nu av ett undersökande och kreativt skrivande. I det tredje stadiet konventionell skrivning visar barnen att de har förståelse för att det finns en skriftspråksnorm som de försöker använda sig av.

Författarna understryker vikten av att konsekvent utgå från det individuella perspektiver i den tidiga skriftspråksundervisningen. Läraren behöver vara nyfiken på och öppen för var barnet befinner sig i sin skritsspråksutveckling. Lärarens förmåga att möta och entusiasmera barnet är viktig. Det är också avgörande att kunna ge kontinuitet i vardagsarbetet med barnet och i undervisningen. Resonemanget kring kontinuitet gäller också övergångarna mellan förskola, F-klass och åk 1. Detta underlättar för barnet i dess lärande. Läraren kan också skapa möjligheter för barnet att arbeta inom sin närmaste utvecklingszon  genom att utgå från de lärprocesser som redan pågår hos barnet och utmana till ett fortsatt lärande. Detta är också tankar som finns i kursplanerna för F-klass och skola. I Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter finns det tydligt utskrivet. Karakteriserande för bokens utgångspunkt är följande citat:

Ju mer tid som ägnas åt skriftspråket, desto bättre för skriftspråksutvecklingen. (Dahlgren m.fl. 2013:152)

Jag har presenterat boken Barn upptäcker skriftspråket i ett tidigare blogginlägg redan 2015. Vill du läsa det så hittar du det här: Små barns lust och nyfikenhet för det skrivna (151108).

Artikeln Exploring Language and Literacy (Grassmeyer, C. 2018) handlar om stadiet invented spelling som motsvaras av upptäckande skrivning. Stadiet karaktäriseras av att eleven är nyfiken på och börjar förstå hur bokstavsljud och bokstäver hör ihop. När läraren uppmuntrar försöken att skriva så stödjer det elevens tidiga läs- och skrivutveckling, ljud-bokstavskännedomen och allmänt den fonologiska medvetenheten. När elever ljudar ut ord så använder de färdigheter i fonemigenkänning för att identifiera ljudet för att till slut välja det mest passande grafemet, bokstaven, för att skriva. De använder därmed sina grundläggande kunskaper och bygger vidare på dessa när de arbetar med att skriva. Att uppmuntra elever att använda sina begynnande kunskaper för att skriva utvecklar deras förståelse för hur fonem bildar orden. Lärarens återkoppling på elevers första skrivande är mycket viktig. Återkopplingen omfattar även en acceptans för elevens stavning även då denna inte är korrekt. I stället för att rätta eller markera felaktig stavning kan läraren ge minilektioner i stavning och stavningsregler. Läraren är den som i första hand och i störst utsträckningen ger återkoppling och respons på elevers skrivande och det är viktigt att ge detta på ett sätt som uppmuntrar eleven att fortsätta skriva. Ett annat sätt att stötta elevernas skrivande är genom modellering. Här kan upplägget vara att skriva tillsammans. Tillsammans med kamrater och eller tillsammans i grupp, lett av läraren. I det gemensamma skrivandet modelleras olika strategier för skrivandet. Modelleringen sker både av läraren och genom att ta del av och få syn på hur kamraterna löser olika problem i skrivandet. Författaren understryker vikten av att eleverna är omgivna av olika sorters skrift; ord, meningar och texter. Klassrummet ska helst erbjuda en mängd skyltar med ord, meningar och korta texter så att eleverna hela tiden inbjuds till att läsa. Författaren rekommenderar också ordväggar med ord från böcker, sight words (ord som läses som helord) och olika högfrekventa ord. Detta gör att eleverna möter mönster och normer för stavning.

Avslutningsvis skriver Grassmeyer:

It´s imperative for teachers to support any kind of student writing that is developmentally appropriate. Using invented spelling gives students the freedom to explore language, develop their writing and literacy skills, and ultimately become more sophisticated readers and writers. (Grassmeyer 2018: 16) 

Referenser:

Dahlgren, G. Gustafson, K, Mellgren, E. & Olsson, L-E. (2013). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.

Grassmeyer, C. , (2018). Exploring Language and Literacy. I Literacy Today, March/April 2018, Volume 35, Issue 5. ILA, International Literacy Association.

Läsa på webben

Revideringen av läroplanen har flyttat upp digitaliseringen till en topplats på vår agenda. Arbetet med lässtrategier har utökats med nya strategier. Digital läsning är, vad man kan kalla, en ny läsart.

När jag läser analogt, svarttext, dvs. tryckt text på papper, så finns det en ansvarig utgivare tydligt utskriven. Det finns ett förlag som gett ut boken när texten är en bok. Tryckt text kan inte ändras i stunden utan den innehåller samma ord, text, tills den trycks igen. På gott och ont. En nackdel är att läromedel blir gamla och att innehållet då inte stämmer längre. Fördelarna är som jag skrev att det finns ansvarig utgivare; texten ändras inte vare sig av utgivaren eller läsaren så denne behöver inte vid varje läsning fundera över källkritiska frågor.

För läsning av digitala texter har jag lärt mig att det är bra att arbeta källkritiskt utifrån förutbestämda frågor. Det handlar om att avgöra om informationen och texten är trovärdig och korrekt. I boken Framgångsrik undervisning finns förslag på ett utvärderingsverktyg för webbplatser. Du hittar formuläret under fliken Extramaterial på NoK:s webbsida för boken. Frågorna som du hittar i formuläret rör sig runt webbplatsens syfte, vem som står bakom den, aktualitet, länkar och referenser.  Det är ett sätt att lära elever att arbeta med självutfrågning i sitt lärande. Att hela tiden bearbeta information och fråga sig om den är trovärdig, vem som står bakom innehållet och om det finns ett dolt syfte. Bra frågor att ställa sig när jag läser texter på nätet är:

Vad, var, när, vem, hur och varför?

Digital läsning kräver fler förmågor av läsaren än traditionell läsning och upplevs av många som svårare. Några förmågor som krävs är förmåga till informationshantering, navigation och källkritik. Läsaren behöver också besitta en multimodal läsförmåga, dvs. vara förtrogen med hur man läser en text som omfattar text, bild, grafer, ljud och video.  Därtill behövs en del generella IT-förmågor.

Så här skriver Skolverket om de nya skrivningarna i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. (Skolverket 180519)

Generellt är digital kompetens en både bred och mångskiftande kompetens. Det kan handla om att ha kunskap om vad som är speciellt med digital läsning, hur man kan arbeta multimodalt i undervisningen, att man har kunskaper om MIK (medie- och informationskunskap), bildrättigheter, olika appar och program. Digital kompetens kan också handla om att arbeta med administration. Lärare rapporterar frånvaro och gör bedömningar. En del information är öppen för föräldrar att ta del av med tanke att det ska underlätta kommunikationen skola-hem och stödja samverkan med hemmet.

I kursplanen för svenska ligger fokus på att eleverna läs sig söka, välja ut och sammanställa information (Skolverket 2017). Vad gäller söka information så är formuleringarna likartade i kursplanerna för svenska respektive samhällskunskap samtidigt som ordalydelsen skiljer något.

Svenska
Samhällskunskap
  • söka information från olika källor och värdera dessa
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet

När jag söker på källkritiskt förhållningssätt finner jag att detta nämns två (2) gånger i kursplanen för svenska och en (1) gång i kursplanen i samhällskunskap. Jag hade väntat mig det omvända förhållandet!

PISA 2009 undersökteför första gången elevers digitala läsning. Det visade sig att de elever som var goda läsare av traditionella texter och var de bästa läsarna av digitala texter. Detta förklarar man så här:

Troligen är det inte läsning på papper i sig som är av avgörande betydelse. Snarare handlar det om längden och karaktären på de texter som läses. I traditionell läsning, som egentligen inte behöver ske enbart på papper, är ofta texterna längre än vid läsning på nätet. (PISA 2009: 38)

Här lyfter man förmågan att läsa längre texter som viktig. Detta brukar vi lärare tala om som elevernas läskondition. Det är alltså fortfarande viktigt att lära sig läsa längre texter. Det räcker inte att bara kunna läsa utan våra elever måste öva på och klara av att läsa just längre texter. Detta är också något som behövs för att klara en längre utbildning. Här ska man komma ihåg att det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och  barnens skolprestationer. Sambandet är så starkt att man kan säga att högre utbildning går i arv.

Föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse för om deras barn skaffar sig en högre utbildning. Andelen som skaffar sig en eftergymnasial utbildning är högst för dem med två högutbildade föräldrar och lägst för dem vars föräldrar har förgymnasial utbildning. 80 procent av dem med två högutbildade föräldrar har själva har en eftergymnasial utbildning, jämfört med 25 procent om ingen förälder har gymnasial utbildning. (SCB 2016)

Sambandet mellan elevers resultat på de nationella ämnesproven och föräldrarnas utbildningsbakgrund är starkt. Ja, det är så illa att föräldrarnas utbildningsnivå är betydelsefull genom hela grundskolan både för betyg och resultat i nationella ämnesprov. I åk 3 är skillnaderna lika stor i både matematik och svenska.

Om nu förmågan att läsa längre texter och texter av olika karaktär är avgörande inte bara för traditionell läsning utan också för läsning av digitala texter så får vi fenomenet att föräldrars utbildningsbakgrund även får ett samband med våra elevers läsning av digitala texter. Vi riskerar att stå inför fenomenet att vi har en ny klyfta som handlar om de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen för lärande och för att utveckla olika kompetenser som blir allt viktigare i samhället.

Tips

Avslutningsvis vill jag tipsa om att jag erbjuder en ny föreläsning vars titel är Digital läsning och att läsa på webben. Du kan anmäla dig till nästa tillfälle som är torsdag 24 maj. Anmälningslänken är: Digital läsning och att läsa på webben

Referenser:

Meditekompass: http://www.mediekompass.se, 1800520.

PISA 2009. Digital och traditionell läsning, 180520.

Skolverket (2013). PM – Resultat från ämnesproven i grundskolan våren 2012.

SCB (2016). Hög utbildning går i arv.

Statens medieråd.  Källkritik, 180520.

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Kommentarmaterial.

Skolverket (2017). Digital kompetens grundskola. Ett diskussionsunderlag för lärare.

Skolverket (2017). Kursplan i svenska.

Förändringar i styrdokumenten för sv och sva

Dags för ett seminarium kring förändringarna i styrdokumenten för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Birgitta Thorander, utvecklingslärare på FoU-enheten, höll i eftermiddagen där Katarina Lycken Rüter, svensklärare på gymnasiet, i en föreläsning diskuterade hur vi förhåller oss till skrivningar i styrdokumenten med fokus på svenskämnet.

AC82BE49-CDAD-479E-9654-CEA43880DFD4

Birgitta öppnade i skolans uppdrag där skillnaden ligger i att elverna nu ska kunna agera utifrån de nya skrivningarna för digitaliseringen. En annan förmåga som är central är att kunna söka, välja ut och sammanställa information men också kritiskt granska information. Av betydelse är också det etiska perspektivet. Eleverna måste utveckla sin förmåga till ställnings- och ansvarstagande. Birgitta gav oss också en genomgång av nya formuleringar i kursplanen för svenska och svenska som andra språk. Jämförelserna gjordes parallellt för åk 1-3, 4-6 och 7-9 vilket var ett bra grepp då det gav en överskådlig bild av likheter och skillnader i formuleringarna.

Katarina Lycken Rüter bjöd oss på en föreläsning om Att läsa på, mellan och bortom raderna – om digitalisering i styrdokumenten. En föreläsning med fyra tydliga fokus, vilka var:

  1. Kontextens betydelse.
  2. Nya skrivningar – manual eller manus? (att läsa på raderna?)
  3. Gamla förmågor i nya sammanhang (att läsa mellan raderna)
  4. Berättelsens betydelse (att läsa bortom raderna)

Vad är då digital kompetens? I Skolverkets kommentarmaterial beskrivs digital kompetens utifrån fyra aspekter:

  1. Förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
  2. Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  4. Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling. (Skolverket 2017: 10-12)

I styrdokumenten utgår begreppet bland annat från EU:s nyckelkompetenser och digitaliseringskommissionens betänkande Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, SOU 2015:28. Katarina problematiserade begreppet och belyste det ur olika aspekter. Hon gav exempel på hur vi kan se på de nya skrivningarna som en manual eller ett manus vilket jag tyckte var en bra och tänkvärd liknelse.

Vi fick några glimtar från resultatet av VA rapporten (Vetenskap & Allmänhet). Här var det intressant att höra att den visade att tonåringarna inte var medvetna om att de ingår i ett flöde. De ansåg att de själva valde och såg inte hur nyheter kommer till dem. För övrigt läser och delar svenska tonåringar i första hand trovärdiga nyheter.

A734AD78-B6F5-4088-A94F-AA72B367187B

Kunskapsbildningens nya villkor innebär en skiftning från less – published, individuated, author-centric och expert-dominated till more – participatory, collaborative, distributed. Vi rör oss alltså mot mer av deltagarstyrning, samarbete och en större spridning.

Nytt för mig var att höra, lite av kuriosa, att tidningen The Detroit News varje vecka presenterar några exempel på fake news under rubriken A look at what didn´t happen this week. Jag tycker att det är ett roligt grepp i dessa tider att lyfta nyheter som lästs och delats av många men som inte är sanna. Värt en titt!

Det visade sig att Katarina delar min fascination inför att räkna förekomsten av vissa begrepp i olika texter. Här fick vi med oss följande exempel.

Katarina

 

Katarina underströk att bibliotekarien är en viktig person i arbetet med informationskunskaps, MIK. Informationssökning är inte en linjär process utan mer som ett virrvarr av vägar i informationen. Det krävs också teoretisk förståelse för att gå på djupet. Generellt spelar det  roll var och när vi läser. Läsaren, texten och aktiviteten samspelar med varandra samtidigt som även sammanhanget påverkar läsprocessen och dess delar. I vår digitala värld är det fortfarande viktigt att förstå berättelser och hur de är konstruerade. Läsaren behöver kunna känna igen berättelser. Vi behöver också ett språk för att tala om texter, textelement och bilder.

Katarina spelade upp och visade hur hon med några gester lär sina elever en ramsa med de klassiska frågorna Vem säger vad till vem, när och var, varför och med vilken effekt? Har du förmånen att få lyssna till Katarina någon gång så passa på och be henne demonstrera. Det är det värt!

Katarina underströk att digital kompetens också är en del i bildningsbegreppet och några nyckelbegrepp är orientering, mångsidighet och subjektsformering. Skolan har en särställning i och med att den är en mötesplats på flera plan. I skolan möter vi dagligen medmänniskor med andra värderingar och synsätt än våra egna. Något som gör skolan unik.

Vi fick också i slutet se en kort film Imagine -Pentatonix (klicka om du blir nyfiken och vill se den) där budskapet i filmen kommuniceras med verbaltext, bild, ljud och gester.

Stort tack till er båda, Birgitta och Katarina, för en givande eftermiddag kring de nya skrivningarna i kursplanerna och tänkvärda reflektioner på ämnet digitalisering med anknytning till svenska och svenska som andra språk.

PS. jag måste bara göra lite reklam för dels min föreläsning Digital läsning, dels Mediotekets hela studiedag Berätta med ord, bild och ljud.

Referenser:

Digitaliseringskommissionen (2015). Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, SOU 2015:28

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå.

GDPR

Dags för introduktion till GDPR (General Data Protection Regulation). Vår kollega Sebastian har specialkunskaper om GDPR som han delar med sig av.

GDPR :

  • är en ny dataskyddsförordning
  • stärker skyddet för den personliga integriteten
  • mycket är detsamma
  • det finns 6 lagliga grunder
  • varken praxis eller kompletterande lagstiftning är klara

De sex lagliga grunderna kan i sin tur delas upp i två grupper. Företag, föreningar och organisationer i privat verksamhet kommer främst att använda grunderna:

  • samtycke
  • avtal
  • rättslig förpliktelse
  • intresseavvägning.

Myndigheter och andra inom offentlig verksamhet kommer främst att använda grunderna:

  • rättslig förpliktelse
  • uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning
  • avtal.

Du kan läsa mer om detta på Datainspektionen om Rättslig grund för personuppgiftsbehandling.

3460FB4C-A821-4FF1-B0FF-3AF52CD791DD

Sebastian gick igenom vad som innefattas i begreppet personuppgifter och datainspektionen definition lyder så här:

All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet räknas enligt personuppgiftslagen som personuppgifter. Även bilder (foton) och ljudupptagningar på individer som behandlas i dator kan vara personuppgifter även om inga namn nämns. Krypterade uppgifter och olika slags elektroniska identiteter, som exempelvis IP-nummer, räknas som personuppgifter om de kan kopplas till fysiska personer. (Datainspektionen 180503)

Ett annat sätt att formulera detta är det är all information som går att koppla till en fysisk person som är i livet.

Det är också viktigt att RENSA! Detta gäller mejl, listor och dokument men också Websurvey.  Vi uppmanades att ta bort så många identifierande uppgifter som bara är möjligt. Kvar ska bara vara sådant som är aktuellt och nödvändigt att ha tillgång till just nu.

Framöver behöver vi tänka särskilt på exempelvis att vara återhållsamma med all form av lagring av personuppgifter, tillse att endast personer som behöver har tillgång till uppgifterna har det, informera om hur vi behandlar uppgifterna och se till att vi har samtycke till bilder vi använder. Alla upp till 16 år räknas som barn och därmed får de inte själva ge samtycke. Ett samtycke gäller det specifika syftet som formulerat i samtyckesblanketten och gäller utan tidsgräns.

Personuppgifter som behövs och används under en pågående insats (kurs, föreläsningsserie o.likn.) anses befogade och är tillåtna att spara och använda. Ansvaret för att se till att behandlingen av personuppgifter sker i enlighet med personuppgiftslagen ligger alltid på den som hanterar personuppgifterna.

Inget företag kan äga en personuppgift.

Än är rutinerna inte helt klara. På SKL:s webb hittar vi närmare uppgifter som gäller kommuner. Det finns också mer information på stadens intranät.

25 maj 2018 blir dataskyddsförordningen (GDPR) svensk lag. I filmen GDPR på en minut! får du veta det viktigaste.

Kanske inte så roligt ämne men ack så viktigt att vara insatt!

Läs mer:

Dataskyddsinspektionen: Dataskyddsreformen. Allt om dataskyddsförordningen (GDPR), 180503.

SKL, Sveriges kommuner och landsting: Dataskyddsförordningen, 180503.

Stockholm stads intranät: Nya dataskyddsförordningen, 180503.