Visar alla blogginlägg från: maj 2018

Läsa på webben

Revideringen av läroplanen har flyttat upp digitaliseringen till en topplats på vår agenda. Arbetet med lässtrategier har utökats med nya strategier. Digital läsning är, vad man kan kalla, en ny läsart.

När jag läser analogt, svarttext, dvs. tryckt text på papper, så finns det en ansvarig utgivare tydligt utskriven. Det finns ett förlag som gett ut boken när texten är en bok. Tryckt text kan inte ändras i stunden utan den innehåller samma ord, text, tills den trycks igen. På gott och ont. En nackdel är att läromedel blir gamla och att innehållet då inte stämmer längre. Fördelarna är som jag skrev att det finns ansvarig utgivare; texten ändras inte vare sig av utgivaren eller läsaren så denne behöver inte vid varje läsning fundera över källkritiska frågor.

För läsning av digitala texter har jag lärt mig att det är bra att arbeta källkritiskt utifrån förutbestämda frågor. Det handlar om att avgöra om informationen och texten är trovärdig och korrekt. I boken Framgångsrik undervisning finns förslag på ett utvärderingsverktyg för webbplatser. Du hittar formuläret under fliken Extramaterial på NoK:s webbsida för boken. Frågorna som du hittar i formuläret rör sig runt webbplatsens syfte, vem som står bakom den, aktualitet, länkar och referenser.  Det är ett sätt att lära elever att arbeta med självutfrågning i sitt lärande. Att hela tiden bearbeta information och fråga sig om den är trovärdig, vem som står bakom innehållet och om det finns ett dolt syfte. Bra frågor att ställa sig när jag läser texter på nätet är:

Vad, var, när, vem, hur och varför?

Digital läsning kräver fler förmågor av läsaren än traditionell läsning och upplevs av många som svårare. Några förmågor som krävs är förmåga till informationshantering, navigation och källkritik. Läsaren behöver också besitta en multimodal läsförmåga, dvs. vara förtrogen med hur man läser en text som omfattar text, bild, grafer, ljud och video.  Därtill behövs en del generella IT-förmågor.

Så här skriver Skolverket om de nya skrivningarna i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. (Skolverket 180519)

Generellt är digital kompetens en både bred och mångskiftande kompetens. Det kan handla om att ha kunskap om vad som är speciellt med digital läsning, hur man kan arbeta multimodalt i undervisningen, att man har kunskaper om MIK (medie- och informationskunskap), bildrättigheter, olika appar och program. Digital kompetens kan också handla om att arbeta med administration. Lärare rapporterar frånvaro och gör bedömningar. En del information är öppen för föräldrar att ta del av med tanke att det ska underlätta kommunikationen skola-hem och stödja samverkan med hemmet.

I kursplanen för svenska ligger fokus på att eleverna läs sig söka, välja ut och sammanställa information (Skolverket 2017). Vad gäller söka information så är formuleringarna likartade i kursplanerna för svenska respektive samhällskunskap samtidigt som ordalydelsen skiljer något.

Svenska
Samhällskunskap
  • söka information från olika källor och värdera dessa
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet

När jag söker på källkritiskt förhållningssätt finner jag att detta nämns två (2) gånger i kursplanen för svenska och en (1) gång i kursplanen i samhällskunskap. Jag hade väntat mig det omvända förhållandet!

PISA 2009 undersökteför första gången elevers digitala läsning. Det visade sig att de elever som var goda läsare av traditionella texter och var de bästa läsarna av digitala texter. Detta förklarar man så här:

Troligen är det inte läsning på papper i sig som är av avgörande betydelse. Snarare handlar det om längden och karaktären på de texter som läses. I traditionell läsning, som egentligen inte behöver ske enbart på papper, är ofta texterna längre än vid läsning på nätet. (PISA 2009: 38)

Här lyfter man förmågan att läsa längre texter som viktig. Detta brukar vi lärare tala om som elevernas läskondition. Det är alltså fortfarande viktigt att lära sig läsa längre texter. Det räcker inte att bara kunna läsa utan våra elever måste öva på och klara av att läsa just längre texter. Detta är också något som behövs för att klara en längre utbildning. Här ska man komma ihåg att det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och  barnens skolprestationer. Sambandet är så starkt att man kan säga att högre utbildning går i arv.

Föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse för om deras barn skaffar sig en högre utbildning. Andelen som skaffar sig en eftergymnasial utbildning är högst för dem med två högutbildade föräldrar och lägst för dem vars föräldrar har förgymnasial utbildning. 80 procent av dem med två högutbildade föräldrar har själva har en eftergymnasial utbildning, jämfört med 25 procent om ingen förälder har gymnasial utbildning. (SCB 2016)

Sambandet mellan elevers resultat på de nationella ämnesproven och föräldrarnas utbildningsbakgrund är starkt. Ja, det är så illa att föräldrarnas utbildningsnivå är betydelsefull genom hela grundskolan både för betyg och resultat i nationella ämnesprov. I åk 3 är skillnaderna lika stor i både matematik och svenska.

Om nu förmågan att läsa längre texter och texter av olika karaktär är avgörande inte bara för traditionell läsning utan också för läsning av digitala texter så får vi fenomenet att föräldrars utbildningsbakgrund även får ett samband med våra elevers läsning av digitala texter. Vi riskerar att stå inför fenomenet att vi har en ny klyfta som handlar om de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen för lärande och för att utveckla olika kompetenser som blir allt viktigare i samhället.

Tips

Avslutningsvis vill jag tipsa om att jag erbjuder en ny föreläsning vars titel är Digital läsning och att läsa på webben. Du kan anmäla dig till nästa tillfälle som är torsdag 24 maj. Anmälningslänken är: Digital läsning och att läsa på webben

Referenser:

Meditekompass: http://www.mediekompass.se, 1800520.

PISA 2009. Digital och traditionell läsning, 180520.

Skolverket (2013). PM – Resultat från ämnesproven i grundskolan våren 2012.

SCB (2016). Hög utbildning går i arv.

Statens medieråd.  Källkritik, 180520.

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Kommentarmaterial.

Skolverket (2017). Digital kompetens grundskola. Ett diskussionsunderlag för lärare.

Skolverket (2017). Kursplan i svenska.

Förändringar i styrdokumenten för sv och sva

Dags för ett seminarium kring förändringarna i styrdokumenten för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Birgitta Thorander, utvecklingslärare på FoU-enheten, höll i eftermiddagen där Katarina Lycken Rüter, svensklärare på gymnasiet, i en föreläsning diskuterade hur vi förhåller oss till skrivningar i styrdokumenten med fokus på svenskämnet.

AC82BE49-CDAD-479E-9654-CEA43880DFD4

Birgitta öppnade i skolans uppdrag där skillnaden ligger i att elverna nu ska kunna agera utifrån de nya skrivningarna för digitaliseringen. En annan förmåga som är central är att kunna söka, välja ut och sammanställa information men också kritiskt granska information. Av betydelse är också det etiska perspektivet. Eleverna måste utveckla sin förmåga till ställnings- och ansvarstagande. Birgitta gav oss också en genomgång av nya formuleringar i kursplanen för svenska och svenska som andra språk. Jämförelserna gjordes parallellt för åk 1-3, 4-6 och 7-9 vilket var ett bra grepp då det gav en överskådlig bild av likheter och skillnader i formuleringarna.

Katarina Lycken Rüter bjöd oss på en föreläsning om Att läsa på, mellan och bortom raderna – om digitalisering i styrdokumenten. En föreläsning med fyra tydliga fokus, vilka var:

  1. Kontextens betydelse.
  2. Nya skrivningar – manual eller manus? (att läsa på raderna?)
  3. Gamla förmågor i nya sammanhang (att läsa mellan raderna)
  4. Berättelsens betydelse (att läsa bortom raderna)

Vad är då digital kompetens? I Skolverkets kommentarmaterial beskrivs digital kompetens utifrån fyra aspekter:

  1. Förstå digitaliseringens påverkan på samhället.
  2. Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.
  3. Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.
  4. Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling. (Skolverket 2017: 10-12)

I styrdokumenten utgår begreppet bland annat från EU:s nyckelkompetenser och digitaliseringskommissionens betänkande Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, SOU 2015:28. Katarina problematiserade begreppet och belyste det ur olika aspekter. Hon gav exempel på hur vi kan se på de nya skrivningarna som en manual eller ett manus vilket jag tyckte var en bra och tänkvärd liknelse.

Vi fick några glimtar från resultatet av VA rapporten (Vetenskap & Allmänhet). Här var det intressant att höra att den visade att tonåringarna inte var medvetna om att de ingår i ett flöde. De ansåg att de själva valde och såg inte hur nyheter kommer till dem. För övrigt läser och delar svenska tonåringar i första hand trovärdiga nyheter.

A734AD78-B6F5-4088-A94F-AA72B367187B

Kunskapsbildningens nya villkor innebär en skiftning från less – published, individuated, author-centric och expert-dominated till more – participatory, collaborative, distributed. Vi rör oss alltså mot mer av deltagarstyrning, samarbete och en större spridning.

Nytt för mig var att höra, lite av kuriosa, att tidningen The Detroit News varje vecka presenterar några exempel på fake news under rubriken A look at what didn´t happen this week. Jag tycker att det är ett roligt grepp i dessa tider att lyfta nyheter som lästs och delats av många men som inte är sanna. Värt en titt!

Det visade sig att Katarina delar min fascination inför att räkna förekomsten av vissa begrepp i olika texter. Här fick vi med oss följande exempel.

Katarina

 

Katarina underströk att bibliotekarien är en viktig person i arbetet med informationskunskaps, MIK. Informationssökning är inte en linjär process utan mer som ett virrvarr av vägar i informationen. Det krävs också teoretisk förståelse för att gå på djupet. Generellt spelar det  roll var och när vi läser. Läsaren, texten och aktiviteten samspelar med varandra samtidigt som även sammanhanget påverkar läsprocessen och dess delar. I vår digitala värld är det fortfarande viktigt att förstå berättelser och hur de är konstruerade. Läsaren behöver kunna känna igen berättelser. Vi behöver också ett språk för att tala om texter, textelement och bilder.

Katarina spelade upp och visade hur hon med några gester lär sina elever en ramsa med de klassiska frågorna Vem säger vad till vem, när och var, varför och med vilken effekt? Har du förmånen att få lyssna till Katarina någon gång så passa på och be henne demonstrera. Det är det värt!

Katarina underströk att digital kompetens också är en del i bildningsbegreppet och några nyckelbegrepp är orientering, mångsidighet och subjektsformering. Skolan har en särställning i och med att den är en mötesplats på flera plan. I skolan möter vi dagligen medmänniskor med andra värderingar och synsätt än våra egna. Något som gör skolan unik.

Vi fick också i slutet se en kort film Imagine -Pentatonix (klicka om du blir nyfiken och vill se den) där budskapet i filmen kommuniceras med verbaltext, bild, ljud och gester.

Stort tack till er båda, Birgitta och Katarina, för en givande eftermiddag kring de nya skrivningarna i kursplanerna och tänkvärda reflektioner på ämnet digitalisering med anknytning till svenska och svenska som andra språk.

PS. jag måste bara göra lite reklam för dels min föreläsning Digital läsning, dels Mediotekets hela studiedag Berätta med ord, bild och ljud.

Referenser:

Digitaliseringskommissionen (2015). Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, SOU 2015:28

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå.

GDPR

Dags för introduktion till GDPR (General Data Protection Regulation). Vår kollega Sebastian har specialkunskaper om GDPR som han delar med sig av.

GDPR :

  • är en ny dataskyddsförordning
  • stärker skyddet för den personliga integriteten
  • mycket är detsamma
  • det finns 6 lagliga grunder
  • varken praxis eller kompletterande lagstiftning är klara

De sex lagliga grunderna kan i sin tur delas upp i två grupper. Företag, föreningar och organisationer i privat verksamhet kommer främst att använda grunderna:

  • samtycke
  • avtal
  • rättslig förpliktelse
  • intresseavvägning.

Myndigheter och andra inom offentlig verksamhet kommer främst att använda grunderna:

  • rättslig förpliktelse
  • uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning
  • avtal.

Du kan läsa mer om detta på Datainspektionen om Rättslig grund för personuppgiftsbehandling.

3460FB4C-A821-4FF1-B0FF-3AF52CD791DD

Sebastian gick igenom vad som innefattas i begreppet personuppgifter och datainspektionen definition lyder så här:

All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet räknas enligt personuppgiftslagen som personuppgifter. Även bilder (foton) och ljudupptagningar på individer som behandlas i dator kan vara personuppgifter även om inga namn nämns. Krypterade uppgifter och olika slags elektroniska identiteter, som exempelvis IP-nummer, räknas som personuppgifter om de kan kopplas till fysiska personer. (Datainspektionen 180503)

Ett annat sätt att formulera detta är det är all information som går att koppla till en fysisk person som är i livet.

Det är också viktigt att RENSA! Detta gäller mejl, listor och dokument men också Websurvey.  Vi uppmanades att ta bort så många identifierande uppgifter som bara är möjligt. Kvar ska bara vara sådant som är aktuellt och nödvändigt att ha tillgång till just nu.

Framöver behöver vi tänka särskilt på exempelvis att vara återhållsamma med all form av lagring av personuppgifter, tillse att endast personer som behöver har tillgång till uppgifterna har det, informera om hur vi behandlar uppgifterna och se till att vi har samtycke till bilder vi använder. Alla upp till 16 år räknas som barn och därmed får de inte själva ge samtycke. Ett samtycke gäller det specifika syftet som formulerat i samtyckesblanketten och gäller utan tidsgräns.

Personuppgifter som behövs och används under en pågående insats (kurs, föreläsningsserie o.likn.) anses befogade och är tillåtna att spara och använda. Ansvaret för att se till att behandlingen av personuppgifter sker i enlighet med personuppgiftslagen ligger alltid på den som hanterar personuppgifterna.

Inget företag kan äga en personuppgift.

Än är rutinerna inte helt klara. På SKL:s webb hittar vi närmare uppgifter som gäller kommuner. Det finns också mer information på stadens intranät.

25 maj 2018 blir dataskyddsförordningen (GDPR) svensk lag. I filmen GDPR på en minut! får du veta det viktigaste.

Kanske inte så roligt ämne men ack så viktigt att vara insatt!

Läs mer:

Dataskyddsinspektionen: Dataskyddsreformen. Allt om dataskyddsförordningen (GDPR), 180503.

SKL, Sveriges kommuner och landsting: Dataskyddsförordningen, 180503.

Stockholm stads intranät: Nya dataskyddsförordningen, 180503.