Visar alla blogginlägg från: september 2018

Nu kan du se Annikas presentation av betänkandet!

För en månad sedan, 29e augusti, hade jag finaste besöket! Annika Hellewell (ämnesråd vid Utbildningsdepartementet) presenterade Läsdelegationens betänkande. (SOU 2018:57)

Jag fick tidigare frågan om vi skulle filma och det gjorde vi! Vi har redigerat filmerna så att den första filmen visar Annikas presentation av betänkandet och den andra delen har fokus på erfarenheter och resultat från de intervjuer som Läsdelegationens medlemmar gjorde med elever i Stockholms skolor, så kallade fokusgruppssamtal. Här kan du också se och höra vad vi fick veta. Längre ner hittar du den PowerPoint hon använde och avslutningsvis har jag skrivit några rader om eftermiddagen.

Del 2. Läsdelegationen träffade 17 elevgrupper från F-klass till och med åk 9 för samtal.

Generöst nog så får jag också lägga upp den PowerPoint/bildspel som Annika Hellewell använde i sin presentation. Varsågod!

Presentation: Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället.

Vad lärde jag mig som var nytt för mig?

Jo. I en delegation som denna arbetar medlemmarna utåtriktat med att träffa olika aktörer som exempelvis idrottsledare, bibliotekarier,  lärare och elever för att samla information och diskutera olika frågeställningar. Det handlade om ett brett uppdrag med fokus på att se alla de läsfrämjande insatser som görs i och utanför skolan samt se hur dessa kan samverka för att bidra till mer likvärdiga förutsättningar. Målet är förstås att barn och unga ska uppnå en fullgod läsförmåga och lust att läsa. Delegationen skulle utgå från relevant forskning och beprövad erfarenhet men också hämta inspiration från olika initiativ inom det läsfrämjande området i och utanför Sverige. De tittade närmare på barns och ungas egna erfarenheter av läsning och läsfrämjande insatser. En fråga var hur en ökad likvärdighet kan nås.

Betänkandet berör och går in på följande områden:

  • Små barns språkutveckling
  • Läsning i skolan
  • Skolbibliotek och läsning
  • Läsning på fritidshem
  • Läsning på lov
  • Bibliotek och läsning
  • Läsande förebilder
  • Uppföljning av och samverkan kring läsning

Betänkandet innehåller en del förslag för förskolan och skolbiblioteken. Vad gäller skolans arbete ger betänkandet några bedömningar och för fritidshemmen ges både förslag och bedömningar. Exempelvis föreslår betänkandet att läsning och litteratur ska bli en självklar del av förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolans läroplan håller på att revideras och den nya reviderade läroplanen träder i kraft den 1 juli 2019. Här möter vi bland annat ett förtydligande och en del kompletteringar för målen när det gäller barns språkliga och kommunikativa utveckling. En ny formulering är målet…utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. När utbildningsministern Gustav Fridolin presenterade förslaget så underströk han högläsningens viktiga roll och barnens rätt att få bekanta sig med böcker.

Läsning lyfts fram

I den reviderade läroplanen lyfter regeringen fram barns förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om olika texter. Det är en viktig del i regeringens prioritering av läsfrämjande och språkutvecklande arbete i förskolan, och kan knytas samman med regeringens investeringar i böcker till varje förskola. (Regeringskansliet, 180829)

Särskilt intressant tycker jag att svaren på intervjufrågorna är. Här finns det många guldkorn! Här finns också många frågor som kan diskuteras tillsammans med våra elever; även vi som inte deltog i Läsdelegationens intervjuer.

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Läsdelegationen och deras betänkande. Att läsa dessa inlägg ger dig lite mer allmän information. Dels Kom och lyssna så slipper du läsa! (23/8 -8), dels Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället  (29/6 -18) och dels Hela Sverige läser med barnen (19/4 -17).

Referenser:

Kulturdepartementet, SOU 2018:57: Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället

Läs- och skrivaktiviteter som stöd i matematiken

Cecilia Segerby har många års erfarenhet som matematiklärare i årskurs fyra till nio. Under de åren har hon sett hur svårt vissa elever har att kommunicera vad de gör när de räknar olika uppgifter och här väcktes hennes intresse för att undersöka läsningens betydelse för elevernas matematiska lärande.

Cecilia är intresserad av hur olika läs- och skrivaktiviteter kan designas för att stödja elevers resonemangsförmåga och därmed deras matematiska kunskaper. Hennes avhandling Supporting mathematical reasoning through reading and writing- making the implicit explicit bygger på en interventionsstudie i en årskurs fyra. Studien pågick under en termin.

Med stöd i resultaten utformade Cecilia i samarbete med klassens matematiklärare olika aktiviteter för att främja elevernas resonemangsförmåga. Detta kopplat till läsning och skrivning i matematiken. Aktiviteterna kopplades till de fyra läsförståelsestrategierna i RU, dvs. Palinscar och Browns reciproka undervisningsmodell för läsförståelse. De fyra läsförståelsestrategierna, som du känner igen från En läsande klass och från Barbro Westlund böcker om läsförståelse, är: förutsäga, klargöra, fråga och summera.

I föreläsningen får du också veta hur läsning i matematik skiljer sig från andra sorters läsning när det gäller avkodning och läsförståelse. Tidigare forskning visar på en korrelation mellan elevers läsförmåga och matematiska förmåga. Detta visar sig redan i tidiga skolår och ser ut att följa eleverna upp genom hela deras skolgång. Det blir därför viktigt att utveckla elevernas läsförmåga i matematiken. Några saker som karakteriserar matematiska texter är att de oftast är multimodala, innehåller många abstrakta begrepp och ord med flertydig betydelse, läsriktning och symboler.

Det mest betydelsefulla resultatet – tycker jag – är att de elever som ansågs lågpresterande utvecklade sin resonemangsförmåga mest. Detta understryker vikten av att lärarens roll och undervisningens betydelse för eleverna lärande och kunskapsutveckling.

En intressant aspekt är att det krävdes ett förändrat förhållningssätt i undervisningen som även innebar en kulturell förändring. Eleverna utmanades att gå från att arbeta själva i sina böcker till att tillsammans resonera och kommunicera med klasskamrater och läraren.

Torsdagen den 4e oktober har du chansen att höra Cecilia Segerby berätta mer om detta. Välkommen att anmäla dig här: Att arbeta med lässtrategier i matematiken. (OBS! föreläsningen är öppen för intresserade lärare som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor)

Mina tidigare blogginlägg om Cecilia Segerby hittar du här:

Cecilia Segerby arbetar idag som universitetslektor vid Högskolan Kristianstad där hon undervisar bland annat blivande speciallärare i matematik.

Referenser:

Segerby, C. (2017) : Supporting mathematical reasoning through reading and writing- making the implicit explicit. Akademisk avhandling, Malmö högskola.

Skolportens intervju med Cecilia Segerby (171017): Språket viktigt i matematiken.

Cecilia Segerby

Då var det dags igen!

VI har sedan 1/7 en ny reviderad läroplan med fokus på digitalisering och vi är fyra kursledare på MedioteketStockholm, som låg i startgroparna inför dagens studiedag ”Berätta med ord, bild och ljud”. ”Vi” är Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring, Elin Jönsson och jag, Toura Hägnesten. Upplägget består av fyra pass där vi leder var sitt.

Senast hade vi tre sådana studiedagar i juni med tre olika grupper. Vill du läsa om detaljerna kring dagen så kan du besöka min blogg. Jag beskrev dagarna i ett blogginlägg Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!  (14/6 -18)

DC0FDAA3-0D5C-47A2-852F-D98DDDE04454

Nytt för den här gången är att vi köpt in hörlurar och grenkontakter till dessa. Det underlättar när deltagarna kan arbeta och lyssna parvis utan att störas av omgivningen eller varandra. Något att ta efter för dig som har klass. Så här ser våra ut.

hörlurar o grenkontakter

Denna studiedag har vid alla tillfällen genomsyrats av lust, arbetsglädje, inspiration och kreativitet. Avslutningsvis presenterar dagens arbetspar sina arbeten tillsammans med erfarenheter och tankar och diskuterar kring detta. Några arbeten brukar vi också titta på tillsammans. Fantastiskt roligt ska du veta!

berätta med ord bild ohc ljud 1

För tillfället har vi inte bestämt när nästa datum blir. Du som också vill delta gör bäst i att prenumerera på Mediotekets nyhetsbrev så håller du dig uppdaterad kring när olika kurser genomförs. Om du ännu inte prenumererar så gör du det lättast via Mediotekets webb: Nyhetsbrev.

”Hitta matematiken” – jag hittade…

Vad hittade jag? Jo, med hjälp av ett tips från en av mina kursdeltagare fick jag veta att PRIM-gruppen ordnar ett öppet seminarium med en presentation och genomgång av Skolverkets nya kartläggningsmaterial Hitta matematiken Kartläggningsmaterialet är framtaget för förskoleklass. Det är fortfarande frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med juli 2019.

Här kan du läsa mer och anmäla dig: Stockholms universitet.

Under september leder jag själv kurser kring Hitta språket. Dock blev dessa snabbt fullbokade.  Jag kommer att lägga in fler tillfällen men har ännu inte gått ut med datum. Du kommer att hitta information och datum i kalendariet på PedagogStockholm.

Jag har tidigare skrivit inlägg om Hitta språket. Du kan läsa ett inlägg som är från 12/7 här: Hitta språket.

Ny reviderad upplaga

och då tänker jag på Skolverkets Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Du undrar säkert vad som är nytt!? Namnet är justerat från Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling till Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Denna nya reviderade upplaga publicerades på Skolverkets webb 3/7  i år.

Det som är nytt är i korthet följande:

  • Materialet har kompletterats med en uppgift för enskild läsning (tyst läsning) i avstämning C tillsammans med textuppgifter vilka löses enskilt av eleverna.
  • Två exempel ges på analys av elevlösningar till den enskilda läsningen.
  • Lärarhandledningen till Läsa har utökats med en faktatext om Texter i de första skolåren – innehåll och svårighetsgrad.

Texten för enskild, tyst läsning har rubriken Gömma nyckel och är skriven av Ulf Stark. Personligen tycker jag att det är en finurlig text som fångar läsaren. Texten är skriven  i dialogform och det finns en bild på varje sida. Textuppgifterna som hör till Gömma Nyckel är av traditionell karaktär med dels flervalsfrågor, dels öppna frågor där läsaren svarar med egna ord, dvs. behöver tänka själv. Sista uppgiften går ut på att numrera meningar i den ordning händelserna kommer i texten. När eleverna självständigt svarar på frågorna så kan det göras skriftligt, muntligt eller med digitala verktyg. Analyserna av elevläsningarna har kompletterats med exempel på två olika elevers enskilda läsning.

Faktatexten Texter i de första skolåren – innehåll och svårighetsgrad går igenom olika språkliga särdrag som kan indikera och leda till en texts komplexitetsgrad, dvs. hur svår den är att läsa. Två viktiga sidor som ökar lärarens medvetenhet om hur både innehåll och textens form (språkliga och textuella drag) påverkar läsbarheten. Jag får också med mig exempel på frågor som jag som läraren kan tänka på när jag avgör en texts svårighetsgrad. Sex bra frågor som handlar om både innehåll, textens form och huruvida texten är intresseväckande.

I lärarhandledningarna ges för varje avstämning förslag på frågor att ställa till undervisningen. Detta följer samma struktur som vi finner i Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter där också varje avstämning följs av förslag på frågor att ställa om undervisningen. Dessa frågor i Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling är desamma som läraren finner i Nya språket lyfter med den skillnaden att det i Nya språket lyfter finns förslag på fler frågor att ställa om undervisningen.

I informationsmaterialet finns på sidorna 7 och 8:

  • frågor att ställa kring extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning samt
  • exempel på sådana extra anpassningar.

Dessa exempel överensstämmer förstås med vad du kan läsa på Skolverket om Att göra extra anpassningar av undervisningen och ge särskilt stöd.

I Läsa – Analys av elevuppläsningar har de gjort en omformulering under rubriken Vidare undervisning för elevens fortsatta läsutveckling för elevexemplet Arvid. Tidigare löd förslaget Även i fortsättningen behöver han få undervisning i läsning med ordbilder. (Analys, Arvid – 2016). Den nya formuleringen lyder:

Även i fortsättningen behöver han få undervisning i läsning med ljudningsmetoden och träning i fonemisk medvetenhet och fonem/grafemkoppling. (Analys, Arvid – reviderad version 2018)

En välbehövlig justering som understryker hur viktigt det är att eleverna får undervisning i läsning med just ljudningsmetoden tillsammans med medföljande träning i fonemisk medvetenhet och fonem-grafemkopplingen.

Revideringen av bedömningsstödet stärker den röda tråden som går genom Skolverkets kartläggnings- och bedömningsmaterial. Strukturerna är likartade och innehållet följer en progression. När man använt ett material och fortsätter med nästa så känner man igen sig. Detta gör det avsevärt lättare att använda nästa material vilket givetvis är bra. Lärare kommer ofta att arbeta både i F-klass och i årskurserna 1-3 vilket betyder att de kommer att använda alla tre materialen, dvs. Hitta språket (F-klass), Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (åk 1-3) samt  Nya språket lyfter (åk 1-6).

PS. Om du lärare som använder materialet hittar fler skillnader mot den tidigare versionen så hör av dig och berätta för mig!

Referenser:

Skolverket (2018). Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling

Nationellt bedömningsstöd 2018a

Kom, möt och lyssna på en forskare!

De forskarföreläsningar som jag ordnar under hösten 2018 har fokus på digitalisering. Det är en stor uppgift för alla oss lärare att anpassa och utveckla vår undervisning utifrån de nya skrivningarna. Med andra ord är bearbetning, tolkning och på olika sätt arbete med begreppet digitalisering ”aktuellt” och nödvändigt.

Du som arbetar i någon av Stockholm stads kommunala grundskolor kan under hösten lyssna på någon, eller alla för den delen, av följande forskare:

13/9 – Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum

Lisa Molin, fil.lic., doktorand, Göteborgs universitet

Som en konsekvens av att få har anmält sig till föreläsningen 13/9 med Lisa Molin och att hon har fullt upp med arbetet med sin avhandling har Lisa  och jag beslutat ställa in föreläsningen om Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv i digitaliserade klassrum. Tyvärr har Lisa inte tid att komma vid ett senare datum då hon är i slutskedet med sin avhandling. Om möjligt kommer jag att boka en annan forskare men det blir först längre fram. Det är mycket som ska stämma; föreläsaren ska ha tid och jag måste kunna ordna lokal. Det är inte alltid det går som man vill.

4/10 – Att arbeta med Lässtrategier i matematiken

Cecilia Segergy, fil.dr., Malmö universitet 

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115977

Obs! Nytt datum mot vad jag gick ut med från början. Cecilia har börjat ett nytt jobb som lektor vid XXX högskola och undervisar nu bland annat blivande speciallärare i matematik.

15/10 – Läsning mitt i bruset. Vad är digital läsförståelse och hur kan du som lärare arbeta språkutvecklande i ett digitalt landskap?

Frida Monsén, svensklärare, författare, föreläsare inom digitalisering.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115981

29/11 – Hur ska de digitala multimodala texter som elever skapar bedömas?

Anna-Lena Godhe, fil.dr., Göteborgs och Malmö universitet.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115983

2019, forts.

29/1 – Kollaborativa berättaraktiviteter med digitala verktyg

Ewa Skantz Åberg, fil.dr., Göteborgs universitet.

Anmäl dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115985

Närmare presentationer av forskarna och deras föreläsningar hittar du i följande fil: program för forskarföreläsningar hösten 2018.

Allra bäst är förstås om ni är flera från din skola som deltar för då har du någon att diskutera ämnet med. Ta chansen att få möta och lyssna på en aktuell forskare! Välkommen att anmäla dig!