Visar alla blogginlägg från: november 2018

Kopplingen mellan språk- och läsutveckling hos elever med och utan neuropsykiatriska svårigheter

Ännu några rader från Skolverkets höstkonferens (8-9 oktober). Jag har ju haft tre veckors semester men eftersom jag tycker att föreläsningarna på Skolverkets höstkonferens var så bra vill jag absolut fortsätta referera dem.

Måndagens sista föreläsning, som jag lyssnade på, var med Jakob Åsberg Johnels och hans föreläsning Kopplingen mellan språk- och läsutveckling hos elever med och utan neuropsykiatriska svårigheter. Jakob Åsberg Johnel presenterade forskning och praktiska erfarenheter av att arbeta med grundskoleelever med komplexa svårigheter, med fokus på läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter, ADHD och autism.

Diapositionen för föreläsningen var:

  • ADHD
  • Autism
  • Förhållningssätt
  • Tal- och skriftspråk (läsandets språkliga grund)
  • Om läsning och ADHD – läsa med myror i byxorna
  • Om autism och läsning
  • Konsekvenserna för skolpersonal

ADHD har två symptomkluster med uppmärksamhet och hyperaktivitet/ impulsivitet. ADHD är utvecklingsrelaterad och kan visa upp olika symptom vid olika åldrar. Individer med ADHD har oftast svårt att tänka efter före. Variabiliteten är dock stor, dvs. beteendet varierar mellan olika dagar och tidpunkter.

Autism är mindre vanligt än ADHD. Många med autism har också ADHD och rent allmänt är det en mycket heterogen grupp. Autism är en utvcklingsrelaterad svårighet med social-kommunikation, begränsa(n)de beteenden och intressen/perceptuell känslighet. Det är en beteendedefinierad funktionsstörning. Det är kopplat till  ett annorlunda tänkande. Pedagogiken (med anpassningar, förståelse och förtydliganden) är viktig. I regel finns ingen medicinsk behandling. Prevalensen (den andel individer i en population som har en given sjukdom eller ett givet tillstånd) ligger på 1 % och det är mer vanligt förekommande i Stockholm än övriga landet. Någon förklaring till detta kunde Jakob inte ge oss.

En bra utgångspunkt i undervisningen är att arbeta utifrån SPELL = struktur, positiva förväntningar, empati, lågaffektivt och länkar.

C7D84C80-9299-46C0-B499-B1D0A15081E4

Kan man läsa med myror i byxorna?

Ja, det är en bra fråga. Många lärare har funderat över det. Anledningen till myror i byxorna kan vara många men i dagens föreläsning låg fokus på ADHD. Kombinationerna kan vara: 1) Dyslexi vs 2) ADHD vs 3) Dyslexi+ADHD. Kopplingen dyslexi + ADHD innebär ett additivt överlapp vilket betyder att dessa elever har en annorlunda utveckling med flera samtidiga svårigheter som överlappar varandra. Detta i sin tur betyder att det ofta är nödvändigt med breda kartläggningar (av styrkor och behov) för att kunna utforma det mest effektivta stödet.

CE519ED5-B485-4F3C-9458-EB2994E3DBA1

Jakob Åsberg Johnels berättade om en studie där man prövade tre olika behandlingar. Man fann att gruppen som fick behandling för både dyslexi och ADHD gjorde störst framsteg. Motorisk aktivitet är adaptivt, dvs. underlättar för individen att hålla fokus; och de presterar bättre. De behöver all sorts dyslexistöd!

6263A91B-B50A-4172-85BD-1D8CE87F4916

Jakob berättade att det är svårare att hantera dyslexi för individer med Asperger.

Han redogjorde också för Monica Reichenbergs läsförståelsestudie och hur eleverna faktiskt visade bättre resultat när de tränat förståelsestrategier på korta texter. Lärarna i studien upplevde också att de fick en bättre förståelse för hur eleverna md autism tänker. Du kan läsa om arbetet i delar av studien i Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd (Reichenberg, M. 2011).

Sammanfattningsvis kan vi bli bättre på att anpassa efter de olikheter som finns i våra elevgrupper!

Lässtrategier och matematik

Tiden går så fort ibland! 27e september hade vi besök av Cecilia Segerby som har en bred bakgrund som lärare i matematik. Hon föreläste om lässtrategier och matematik. Cecilia undervisare till vardags blivande lärare, förskollärare och speciallärare i matematik.

Cecilia understryker att det är språket som är det väsentliga i matematiklärarandet. Matematiken har tre språk: allmänsvenska, matematiskt svenskt fackspråk samt matematiskt formelspråk.

Det finns flera aspekter som har betydelse och som jag i min lärarroll behöver ta hänsyn till som exempelvis läsriktning, att symboler ska översättas till ord, ordförråd och att ord kan ha annan betydelse än den vanliga samt att illustrationer kan vara av olika art. Det är som alltid viktigt att aktivera elevernas förkunskaper och uppmärksamma eleverna på kontexten för en uppgift.

Cecilia frågade oss: Hur förklarar du att elever kan säga att 1+2=12?

En förklaring är att elever lär sig att sätta ihop ord till sammansatta ord som t.ex. hund+valp till hundvalp. Då blir det också logiskt att sätta ihop 1+2 till 12.

Ett dilemma är att förstås uttryck som ringa in, stryk under och kryssa i. Cecilia lyfte att det inte är självklart att eleverna vet vad det innebär när det står att de ska göra något av detta. Som lärare tar vi för mycket för givet. Vi måste också lära eleverna vad de förväntas göra när det står i en uppgift att de ska ringa in, stryk under och kryssa i.

Bilder kan ha olika funktioner som dekorationer, relaterade men ändå inte viktiga och/eller en viktig funktion som grafisk bild. I undervisningen måste vi helt enkelt lära eleverna se bilderna och vilken funktion och betydelse de har. Annars kan bilderna förvirra mer än förtydliga.

Det är viktigt att aktivera förkunskaper. Vad är exempelvis ett tal?

15F0335C-EBF9-453A-9C66-561D40A8D7BD

Vad är en siffra och vad är ett tal?

Det är viktigt att jag som lärare använder begreppen med en konsekvent betydelse.

Vi fick också analysera sidor i matematikboken utifrån några frågeställningar som dessa:

3165845A-93F0-496A-B106-8FF8B9741038

De svåraste uppgifterna är de som har mycket text.

Sammanfattningsvis känns det som att det matematiska samtalet ligger mycket nära det språkliga. Som lärare behöver jag låta delar av det matematiska gå hand i hand med det språkliga.

Ett praktiskt tips som en av oss åhörare delade kallade hon kloka pennan. Det går till så att en elev talar om för sin kamrat,  som håller i pennan och har ansvar för att skriva, vad denne ska göra. Idén och tanken med kloka pennan bygger på att den som instruerar någon annan måste förstå uppgiften men också kunna förmedla hur det ska göras.

Cecilia Segerby har föreläst för oss redan 2017 och då skrev jag några blogginlägg som uppföljning av föreläsningarna. Läs gärna dessa också!