Visar alla blogginlägg från: november 2018

Mer om AT och RTI

4604FA63-8B1D-4E3F-93DF-667F564B0846

Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag 15e  november lyssnade jag också på Thomas Nordström. Han presenterade den avhandling som han har disputerat på  idag 30e november. Avhandlingen handlar om individanpassningar.  Målet med avhandlingen var att finna och beforska metoder för utvecklandet av en god läs- och (skriv)förmåga och han undersöker två metoder för att förbättra elevers läs- och skrivfärdigheter. Avhandlingens titel är Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.

Thomas är en av flera forskare som har varit med och på olika sätt bidragit till Legilexi under de senaste åren. Legilexi ingår i Thomas studie med en effektstudie kring vad som är skillnaden mellan att arbeta Legilexi och inte. Studierna bygger på pilotåret och mycket har hänt sedan dess. Avhandlingen innehåller också en förstudie samt en andra delstudie. Jag ser fram mot att läsa vad som framkommit i avhandlingsstudiens del kring Legilexi! Thomas talade mycket positivt om Legilexi utifrån vad han funnit i sitt avhandlingsarbete.

Vill du läsa mer om RTI så läs ett annat av inläggen jag har skrivit, nämligen Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter – en pilotstudie med RTI. Vill du gå vidare och läsa mer om RTI kan du läsa på Reading Rockets webb, RTI and Reading: Response to Intervention in a Nutshell. Författare till den texten är Emerson Dickman, tidigare ordförande (president) för The International Dyslexia Association.

Thomas Nordström presenterade modellen RTI med en triangel där basen är bredast. Första lagret handlar om betydelsen av läsförmåga. Andra lagret är en effektiv läsundervisning för alla. Tredje lagret, topplagret, utgörs av kompensatoriska insatser för elever som trots åtgärder har fortsatt svårt med läsning.

Forskningsfrågorna i Thomas avhandling är inlemmade i RTI modellen. Thomas presenterade design och resultat, varav en del preliminära, från delstudierna som ingår i avhandlingen.

I första delstudien gjordes kontinuerliga kartläggningar av läsfärdigheter. Fokus ligger på hur  återkommande digitala tester och bedömningar av samtliga elevers läs- och skrivfärdigheter underlättar för läraren att individanpassa undervisningen. Syftet med interventionen var att undersöka effekten av kontinuerliga kartläggningar samt effekterna av de anpassningar av undervisningen som gjordes. Eleverna fick träna på de färdigheter de hade svårt med. Thomas pekade på att han funnit en preliminär evidens för att använda kartläggning och riktad undervisning i syfte att förbättra elevers läsutveckling. Läraren kunde följa elevernas progression men också utvärdera sin undervisning vilket stärkte lärarrollen. Läraren fick underlag för att planera en differentierad undervisning. Det som visade sig var svårt var att få till stånd en riktad undervisning för varje enskild elev.

I sin andra delstudie fann han också evidens för att använda teknik som ett sätt att ta till sig/förmedla text via kompensation för funktionell läsning och skrivande som är inkluderande. Målgruppen i den andra studien var elever i läs- och skrivsvårigheter som fick en intervention med assisterad  teknik/AT. AT användes som ett sätt att kompensera, för att ta till sig och/eller förmedla text. Här handlade det om text-till-tal samt tal-till-text. Det visade sig vara viktigt med lärarstöd och träning av AT-funktioner tillsammans med fortsatt stöd/inpassning i klassrummet. Runt 70 % av eleverna fortsatte använda tekniken efter att interventionen avslutats. AT-läsning (text-till-tal) ökade elevernas läshastighet jämfört med traditionell läsning men hade mindre påverkan på läsförståelsen. De elever som endast använde AT utvecklade sin läsfärdigheter i samma utsträckning som kontrolleleverna i traditionell läsning.

Thomas menade att gränserna för vad som betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga är oklara. Detta behöver beforskas vidare.

Även AT/assisterande teknik är relativt obeforskat. Följande bild är ett utsnitt ur en av presentationsbilderna i Thomas föreläsning som lyfter detta.

AT ej utforskat_delbild

Thomas underströk att det är viktigt att inte bara screena utan tänka framåt; vad kommer efter screeningen? Läraren bör fokusera på att kartlägga med syftet att anpassa sin undervisning efter elevernas behov. Just detta finner jag mycket intressant. Det ligger ju helt i linje med Läsa – skriva – räkna garantin och de nationella kartläggnings- och bedömningsstöd som är och/eller blir obligatoriska i förskoleklass och årskurs 1. Garantin är en garanti för tidiga stödinsatser, för att säkra rätten till tidigt stöd.

Avslutningsvis fick vi resultaten presenterade i följande sammanfattning:

Rekommendationer för AT-användning

  • Pedagogisk personal behöver goda kunskaper, och till vad tekniken kan användas
  • Elever behöver relativt mycket träning för att kunna lära sig tekniken och dessa olika användningsområden
  • Träningsinsatser relativt långt före användning i ”skarpt läge” (ex från andra terminen av år 3, för att kunna användas i år 4)
  • Fortsatt stöd och kontinuerlig inpassning
  • Integrering i undervisningen

En spännande avhandling! Också intressant att mer i detalj ta del av hur lärarna använde LegiLexi, i undervisningen, för bedömning och för att arbeta vidare med analyserna som verktyget erbjuder.

AT/assisterande teknik är ett viktigt utvecklingsområde för många av oss lärare. Det passar också bra in tidsmässigt nu när vi har fokus på digitalisering i skolan.

Referenser

Thomas Nordström. Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology. Disputation 30/11 -18 vid Linnéuniversitetet, Växjö.

Webbadresser

forskning.se, Digitala hjälpmedel stärker läsutvecklingen, 181130.

LegiLexi, https://www.legilexi.org 181130.

Reading Rockets, http://www.readingrockets.org 181130.

Svenska Dyslexiföreningen, https://www.dyslexiforeningen.se, 181130.

Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter – en pilotstudie med RTI

Camilla Nilvius var en av eftermiddagens föreläsare vid utbildningsdagen 15 november (Svenska Dyslexiföreningen). Camilla är åk 1-7 lärare, speciallärare, adjunkt och nu doktorand vid Nationella forskarskolan i specialpedagogik – SET (Special Education for Teachers Education). Rubriken för Camillas föreläsning var Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter. RTI.

Disposition av föreläsningen såg ut så här:

  • Hur ser läget ut i Sverige idag gällande tidig upptäckt och tidiga insatser?
  • RTI – internationell forskning?
  • RTI – något för svensk skolkontext?
  • En pilotstudie med preliminära resultat – RTI i åk 1-2

Fokus låg på huruvida Response-to-intervention (RTI) kan vara ett alternativ för tidig upptäckt och tidiga insatser i tidiga skolår vara. En fråga som Camilla ställer är  vilka förtjänster och fallgropar som kan finnas med RTI-modellen. Camilla återgav lite av vad internationell forskning anser är för- respektive nackdelar. Bland fördelarna nämnde Camilla exempelvis att:

  • fokus riktas mot klassrumsundervisningen.
  • elever följs upp systematiskt och faller inte mellan stolarna. Det är avsevärt mindre risk för sen upptäckt med läs- och skrivsvårigheter.
  • åtgärderna blir intensiva vilket leder till att många elever ”svarar” på insatserna, dvs. att önskad effekt uppnås.

Några av de nackdelar som Camilla tog upp var  att:

  • kritikerna menar att en del elever som blir föremål för lager 3 inte utvecklar tillräckligt goda färdigheter.
  • det inte finns en konsensus i forskningen om när och hur/hur länge elever ska vara i de olika lagren.

Camilla beskrev RTI mer som en arbetsprocess än en metod. Fokus flyttas från eleven som ägare av ett problem till vilken undervisning som är effektivast på både individ- och gruppnivå. Idag är det vanligt att elever erbjuds stöd först när det blivit tydligt att hen inte kommer att uppnå målen. Genom att arbeta med RTI försöker läraren i stället att undvika att elever hamnar i svårigheter och därmed kan man säga att RTI är en proaktiv modell.

Camilla presenterade RTI med följande bild där varje lager i triangeln benämns Tier 1/Lager 1, Tier 2/Lager 2,  Tier 3/Lager 3 samt i Camillas studie Tie 4/Lager 4 och de olika lagren motsvarar följande:

  1. I botten har vi den ordinarie undervisningen som här ska vara baserad på evidensbaserade undervisningsmetoder.
  2. Om elever trots god undervisning och evidensbaserade metoder inte utvecklar grundläggande färdigheter och förmågor bör dessa erbjudas mer intensiva och individualiserade insatser genom undervisning i mindre grupper.
  3. Nästa lager erbjuder en-till-en undervisning med fyra pass/vecka á 30 min under 6 veckor. Denna undervisning utgörs av mer individualiserad och intensiv specialpedagogisk undervisning.
  4. Översta lagret handlar om en intensiv användning av assisterande teknik. Syftet är dels kompensation, dels för att ge en ökad självständighet. Målet är att eleven ska kunna ta till sig och förmedla text (åk 4).

RTI3 två bilder

Till vänster i bilden visas grundmodellen för RTI och till höger RTI och dess lager något anpassade till Camillas pilotstudie.

Camillas studie är en pilotstudie. Hon kommer i samverkan med lärare och elever implementera modellen Response To Intervention (RTI) för att följa alla elevers utveckling när det gäller att läsa, skriva och räkna. Detta görs under åk 1 eller åk 2. Camilla kommer inte bara att följa elevernas utveckling utan också göra detta mycket noggrant tillsammans med stegrande specialpedagogiska insatser i förhållande till hur eleven svarar på insatta åtgärder. Fokus ligger på grundläggande färdigheter som automatisering av ordavkodning och talfakta.

Camilla presenterade designen för pilotstudien och att den omfattade samtliga 17 elever. Under första delen som påbörjade hösten 2017 grundades arbetet på följande:

Lager 1

Språk-, skriv- och läsutveckling, ht -17 del 1

  • Tematiskt, ämnesövergripande och språkutvecklande arbete.
  • Strukturerat och systematiskt arbete med fonologiska övningar, grafem/fonem koppling, bokstavskännedom samt syntes och analysövningar.
  • Reciprocal teaching användes som metod för att utveckla läsförståelsestrategier (Palinscar & Brown, 1984).

Matematikutveckling, ht -17 del 1

  • Tematiskt, ämnesövergripande och matematikutvecklande arbetssätt.
  • Strukturerat och systematiskt arbete för att abstrahera och automatisera talfakta 0-10.

Under andra delen av höstterminen 2017 såg arbetet ut så här:

Lager 2

Språk-, skriv- och läsutveckling, ht -17 del 2

  • En grupp med 3 elever i åk 2 arbetade strukturerat och systematiskt med fonologiska övningar, grafem/fonem koppling, bokstavskännedom samt syntes och analysövningar.
  • En grupp med 3 i åk 2 elever arbetade intensifierat med läsförståelsestrategier.

Matematikutveckling, ht -17 del 2

  1. En grupp om 8 elever i åk 2 arbetade strukturerat och systematiskt för att abstrahera och automatisera talfakta 0-10.

Lager 3, vt -18

Språk-, skriv- och läsutveckling

  • Ännu mer individanpassad en-till-en undervisning – fokus på att automatisera ordavkodningen och nå läsflyt. 3 elever i åk 2 i första omgången och 2 elever i den andra omgången.
  • Åk 1 – inga elever

Matematikutveckling, vt -18

  • Än mer individanpassad en-till-en undervisning med fokus på att automatisera talfakta. En grupp om 4 elever i åk 2 i första omgången och 3 elever i andra omgången.
  • •Åk 1 – 1 elev deltog

Lager 4 höstterminen 2018, pågår nu

Vi finner också perioder av lager 3 tillsammans med AT för språk-, skriv- och läsutveckling.

Språk-, skriv- och läsutveckling

  • 2 elever. Under början av höstterminen har eleverna fått bekanta sig med iPads i undervisningen med målet att ta till sig och förmedla text. De sista 5 veckorna av terminen sker en mer systematiserad träning av detta.
  • En elev som föll ifrån under vt-2018 är nu åter i lager 3.

Matematikutveckling

  • 1 elev åk 1 får fortsatt träning i Lager 3 (perioder under hösten).

Erfarenheter

Pilotstudien är ännu inte avslutad. En del erfarenheter har gjorts och dokumenterats. Man har bland annat funnit att RTI har fungerat väl. Exempelvis att:

  • pedagogerna anser att eleverna har fått intensiva och noga avvägda insatser snabbt om/när det funnits behov av det.
  • de har haft god kontroll över elevernas utveckling.
  • pedagogerna blivit medvetna om vad de behövde utveckla i sin undervisning för att möta elevernas skiftande behov.
  • pedagogerna menar att det kan uppfattas som resurskrävande att träna intensivt på färdigheter i tidiga skolår.
  • vissa elever upplevt att det har varit mycket med utmaningar i både matte och svenska.
  • det ändå har varit väl investerad tid för att motverka misslyckanden.

Hösten 2019 planerar Camilla för en större RTI studie så vi har lite att se fram mot!

Referenser

Vetenskapsrådet (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Rapport.

Metoder för läsinlärning – vilka ger bäst resultat och hur vet vi det?

Sista föreläsningen den här dagen. Jag tar inte mina inlägg från utbildningsdagen (Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag) i kronologisk ordning utan nu kommer Inger Fridolfssons avslutande föreläsning. Det har varit mycket information, många forskningsstudier. mycket jag redan vet och kan men också mycket nytt! Jag är stimulerad, inspirerad men också trött!

Inger Fridolfsson fokuserar på fungerande metoder och hur vi kan avgöra vad som fungerar bättre än andra metoder. En mycket viktig ingång!

F4EFB23A-13E5-4579-9D4A-8D168D108F02

Vi fick också veta att delar av Ingers föreläsning kommer som artikel i marsnumret i tidningen Dyslexi. Förresten  du är väl medlem i Svenska Dyslexiföreningen!? Annars rekommenderar jag dig på det varmaste att bli det!

Inger Fridolfsson är speciallärare med en magisterexamen i specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter. Inger är med i styrelsen för Svenska Dyslexiföreningen.  Hon har också varit engagerad av LegiLexi i samband med att de låtit forskare och läsexperter skriva olika kapitel för boken Lära barn att läsa (2018).

Inger tar avstamp i the Simple View of Reading – som får utgöra både början och avslutningen på denna utbildningsdag.

9AEC6F72-F45E-4659-AA15-FB179FAB249D

Läsning är en färdighet som ska läras in. All inlärning är tyngre i uppstarten men går lättare efter en tid.

Inger visualiserade läsutvecklingen med läsbacken. Först kommer ordbildsmetoden (logografiska läsningen), sedan följer arbete med den syntetiska metoden (alfabetisk-fonemisk läsning) för att till slut komma fram till ortografisk läsning med läsflyt.

Kodknäckarstadiet är kort och därför sårbar. Läsförståelse utvecklas däremot under hela livet.

Motivationen bestäms inte av vilken sorts aktivitet eller material som används. Det är framstegen och upplevelsen av att man lär sig och börjar behärska något nytt som ger motivation. Vi behöver göra övningar som leder till framgång varför planeringen och genomförandet av läsundervisningen har stor betydelse för elevens lärande. Det är viktigt att snabbt bli en självständig läsare. Det stärker självförtroendet. Det utvecklar ordförrådet. Läsningen ska vara tillräckligt god i slutet av åk 1 för att bära för egen läsning. Sommarlovet mellan åk 1 och 2 ska kunna användas för egen självständig läsning och eleven ska nu känna att hen kan läsa.

Inger presenterade Vallmomodellen som vilar på vetenskaplig grund. Lärarens kompetens är avgörande för elevens läsinlärning. Vallmomodellen presenterar en balanserad syn på den tidiga läs-och skrivinlärningen där såväl den tekniska sidan som den språkliga förståelsen har sina givna platser. Vallmomodellens fyra huvudområden är: avkodning, inkodning, förståelse samt kreativt skrivande. Vallmomodellen er läraren en tydlig vägledning men också ett redskap för att tidigt fånga upp de elever som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter. Som hjälp i kartläggningen använder Inger bilden med olika trösklar som eleverna ska uppnå. I trösklarna finns angivet  de olika grundmål som eleverna bör ha tillägnat sig. Läraren får även förslag på övningar.

Vi fick en dos med phonics. Hel kort kan man säga att phonics är läsundervisning som bygger på en strukturerad fonem-grafem-koppling. Forskning är i dag överens om att phonics är den undervisningsmodell som det finns vetenskapligt belägg för att lärare bör använda. För ett antal år sedan pågick vad som då kallades läskriget och där ställdes phonics mot whole language. Whole language-rörelsen är kritisk till systematiserad läsundervisning och menar att barn lär sig läsa helt naturligt och av sig själva. Kontexten är överordnad avkodning och man utgår från texter från barnens erfarenhetsvärld. Det tas eller finns inte någon hänsyn till progression. Fonologisk medvetenhet är en effekt av läsningen.

Anna Eva Hallin, logoped och fil.dr, skriver i sin blogg språkforskning.se om läskriget, phonics och whole language. Läs hennes tre inlägg om detta! De är mycket bra skrivna och fulla av intressanta fakta. Du hittar länkarna till dessa inlägg under referenser. Inläggen bygger på en vetenskaplig artikel Ending the Reading Wars skriven av Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018).

Att lära ut denna kod systematiskt och strukturerat (som i phonics/den syntetiska metoden) stöttar alltså den tidiga läsutvecklingen, och detta finns det enormt mycket forskning och stora forskningssammanställningar som visar (t.ex. National Reading Panel, 2000; Rose, 2006; Rowe, 2005). Det finns också evidens för att effekten på avkodning, stavning och läsförståelse är större om denna typ av undervisning börjar tidigt (i förskoleklass/första klass) än senare (efter första klass) (Ehri et al., 2001). (Anna Eva Halling, blogginlägg 180619)

Inger understryker att det är avgörande för eleven att hen får en systematisk och strukturerad läsundervisning därför att eleven får ingen ny chans. Sammanfattningsvis framhöll Inger att en god läsinlärningspedagogik bör omfatta följande komponenter :

  1. Öva på en sak i taget
  2. Repetition!
  3. Välj ut aktiviteter som leder till framgång
  4. En tydlig progression – utgå från det enkla.

Lärarens kompetens och kunskaper om val av fungerande metoder har en avgörande betydelse för det enskilda barnet! Även detta underströk Idor Svensson i sin inledande föreläsning idag.

Att låta forskare ur samma forskningsgrupp från samma universitet avlösa varandra med sina olika föreläsningar var ett mycket bra grepp då det gjorde att de olika föreläsningarna knöt an till och gick i varandra på ett utmärkt sätt. Stort tack till alla er i Svenska Dyslexiföreningen som ordnade den här utbildningsdagen!

Referenser

Anna Eva Hallin. Slutet på läskrigen? Dessa forskare menar det! Blogginlägg i tre delar, alla tre med samma rubrik.

  1. del 1, 180619.
  2. del 2, 180625.
  3. del 3, 180704.

Inger Fridolfsson (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärningLund: Studentlitteratur.

Inger Fridolfsson (2016). Vallmomodellen. Lund: Studentlitteratur.

Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the Reading Wars: Reading Acquisition From Novice to Expert. Psychological Science in the Public Interest, 19(1), 5–51. Nedladdat från: https://doi.org/10.1177/1529100618772271, 181116.

Läsinlärning, assisterande teknik och självförtroende

Svenska Dyslexiföreningen ordnar idag 15e november en utbildningsdag som tar upp forskningsbaserade insatser för elever som har läs- och skrivsvårigheter och det för elever från F-klass till och med gymnasiet. Dagens rubrik är just Läsinlärning, assisterande teknik och självförtroende.

3762951E-878A-4309-AA90-F74952CAC842

Christina Hellman, ordförande i Svenska Dyslexiföreningen, inledde dagen med en kort presentation av Svenska Dyslexiföreningen samt tips om fler utbildningstillfällen.

73179101-3C88-47E9-A5B0-D3241F5D5258

Först ut var Idor Svensson med föreläsningen Assisterande teknik för personer med läs- och skrivsvårigheter; vilka förutsättningar är nödvändiga och vad fungerar? 

D3C830A0-7C0A-464F-8172-A02F37A4B7EA

Idor sparkade igång med en presentation av några olika interventionsstudier och forskarmiljön. Han använder begreppet assisterande teknik och gav oss följande definition. Under föreläsningen förtkortade han assisterande teknik med AT.

0D28A8BC-330F-468D-8759-A01361F03525

Idor gick in på hur lång tid vi kan se som acceptabelt att det tar mellan stegen att lära sig läsa till den funktionella läsningen i  att läsa för att lära.

Vi fick en introduktion i de senaste 20 årens forskning kring assisterande teknik. Idor började arbeta med att undervisa om assisterande teknik redan 1969. Det var datorer, lärplattor och smarta telefoner. Förändringen kom 2011 med billigare och mer lättanvänd teknik och appar.

För att bli självgående krävs en viss nivå av läsförmåga. Idor talade om  tre grupper: slow starters, slumrare och dyslexi. Har man en åk 3 nivå i läsförmåga klarar man sig hjälpligt på egen hand. När individen inte nått en åk 6 klarar man inte att själv gå vidare i och utveckla  sin läs- och skrivförmåga. Det är viktigt att kunna ta till sig och kunna förmedla text. AT kan här vara en hjälp:

  • till att läsa på traditionellt sätt
  • som ett stöd, dvs. en kombination av traditionell läsning och AT
  • AT som alternativ och då passar inte negrep0 som avkodning och läsförståelse utan kanske hör/lyssna- förståelse och textförståelse.

För de som har svårt att komma igång med sin läsning är det viktigt att träna relationen ljud och bokstav med fokuserad klassrumsundervisning i åk 1, undervisning i mindre grupper i åk 2 och enskild undervisning i åk 3. En systematiserad undervisning i intensivperioder är det som enligt foskning ger efffekt. Exempel på fungerande träningsprogram är Lexia, Bravo, Flashcard och Animega och dessa kommer forskarna att titta närmare på framöver. Vissa program som Skolstil 3 erbjuder kombinationer. I senare delen i åk 3 är det viktigt att sätta in intensivträning därför att det inte hjälper att göra mer av samma . Detta förutsatt att man gått igenom tidigare insatser med systematisk klassrumsundervisning.

Idor gav oss exempel på några program som i dagsläget fungerar hyfsat.

CACE6119-B34D-48D1-A680-A8CB79C76B60

Han delade in programmen i de som ger teknisk kompensation och de som ger språkstimulering och stödjer motivationen.

Idor presenterade ett nytt begrepp för läsning och att ta till sig text nämligen funktionsvariation.

Idor presenterade  Också resultaten av en enskild studie. När  vi arbetar med undervisning och AT ska vi utgå från:

  • individens personlighet
  • aktiviteten i sig
  • AT
  • omgivningen

Läraren måste kunna tekniken men också vara beredd på att utbilda eleven!

Talsyntes fungerar, rättstavning fungerar, talböcker fungerar jättebra, taligenkänning fungerar ganska bra och översättning fungerar, allt enligt Idor. 

Följande bild sammanfattar Idors föreläsning.

FD906147-C2BB-4E4F-A3A3-826A0C837567

Vi fick också med oss några frågor att fundera vidare över.

B3903A60-D52A-411E-A0A1-128D4D0209F2En informationstät föreläsning i högt tempo. Hoppas jag fick med huvdinnehållet! Hoppas också min paddas smarta tangentbord inte gett mig alltför många siffror i stället för bokstäver!

Referenser:

Utbildningsdag med Svenska Dyslexiföreningen  15/11 2018. Läsinlärning, assisterande teknik och självförtroende.

Dags för NCS referensgruppsmöte

Nätverksträffarna är alltid spännande och utvecklande dagar. I dagsläget är vi 16 deltagare från olika regioner i Sverige som träffas 2-3 gånger per år.

2BAB279B-08CE-4B32-BA68-790F9410C698

Susanne Magne, undervisningsråd Skolverket som också leder nätverket, hade sammanställt egna samt våra frågor, många spännande frågor, som vi började med att genomlysa och diskutera. Susanne berättade om sådant som är klart men också annat som ännu inte är helt klart.

Hitta språket

En intressant fråga är definitionen av befara och indikation, begrepp som används i materialen. Förståelsen av dessa begrepp styr hur jag som lärare tolkar hur/varför Skolverkets kartläggnings- och bedömningsverktyg används. Värt att fundera över!

Läslyftet

En nyhet är att skolan och förskolan kan söka bidrag för ytterligare ett år. För skolans del är minsta antalet deltagare 4 mot tidigare 6.

Nya/kommande moduler är:

C8FD7DF3-D12B-42D5-9AC1-620813FB186C

Digitala verktyg är förstås just verktyg och inte ett mål i sig. Några moduler revideras som t.ex. lässtrategier i skönlitteratur.

Skolverket har fått i uppdrag att kontinuerligt och långsiktigt genomföra insatser för att stärka läslovet. Du kan läsa mer om detta här: Väck läslusten inför läslovet.

F27A897F-93FD-4151-BB7E-1B9C6F9A50FD

Även fritidshemmen får framöver möjligheter att gå webbutbildningar. Dessa kommer att ha två inriktningar:

  1. Fritidshemmets uppdrag.
  2. Fritidshemmets undervisning.

I grova drag tar dessa upp:

Uppdrag (25 timmar)

  • Det kompletterande och kompenserande uppdraget
  • Undervisning i fritidshemmet
  • Flerspråkighet som resurs
  • Digitala verktyg i undervisningen
  • MIljön som verktyg för lärande
  • Lekens betydelse.

Undervisning (20 timmar)

  • Undervisningens innehåll och olika arbetssätt
  • Undervisning som främjar utforskande
  • Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt
  • Lässtimulerande aktiviteter och miljöer
  • Skapande och estetiska uttrycksformer.

Kvalitetsverkstaden

Maria Elmér, undervisningsråd Skolverket, presenterade Skolverkets processtöd för systematiskt kvalitetsarbete. Detta har under flera år varit ett bristområde vilket visat sig i påpekanden.

F0EC343A-697B-483C-9E8A-4F4C4399CB6B

Utgångspunkten är det egna kvalitetsarbetet för att sedan gå över på hur man kan gå vidare. Det kan ta 5-10 år innan kvalitetsarbetet landar, ger resultat och kommer eleverna till del. Det finns få nätverk för kvalitetsarbete på huvudmannanivå.

Ledorden  för kvalitetsarbete är inspirera, förklara och göra. Det är inte alltid lätt. Exempel på fallgropar är mål som krockar, att man greppar över för mycket – rekomendationen är inte mer än 4 mål, chefsbyten leder till avbrott så man tappar vad som hänt innan och att det saknas långsiktighet och uthållighet. Samarbete är viktigt för att uppnå en gemensam syn. Det handlar om samarbete med referensgrupper, forskare, samverkansgrupper och juridik.

Kvalitetsstödet är ett processstöd. Huvudmannen måste delta vilket betyder att det är först efter att beslut fattats som man kan få inloggningsuppgifter. Du kan läsa mer här: Kvalitetsverkstaden .

Dessutom arbetade vi med reflektioner och diskussioner kring ett antal andra prioriterade frågor och ämnesområden.

Detta var en lång, intensiv och rolig dag! Tack Susanne! Tack kamrater och nätverksdeltagare!

Kopplingen mellan språk- och läsutveckling hos elever med och utan neuropsykiatriska svårigheter

Ännu några rader från Skolverkets höstkonferens (8-9 oktober). Jag har ju haft tre veckors semester men eftersom jag tycker att föreläsningarna på Skolverkets höstkonferens var så bra vill jag absolut fortsätta referera dem.

Måndagens sista föreläsning, som jag lyssnade på, var med Jakob Åsberg Johnels och hans föreläsning Kopplingen mellan språk- och läsutveckling hos elever med och utan neuropsykiatriska svårigheter. Jakob Åsberg Johnel presenterade forskning och praktiska erfarenheter av att arbeta med grundskoleelever med komplexa svårigheter, med fokus på läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter, ADHD och autism.

Diapositionen för föreläsningen var:

  • ADHD
  • Autism
  • Förhållningssätt
  • Tal- och skriftspråk (läsandets språkliga grund)
  • Om läsning och ADHD – läsa med myror i byxorna
  • Om autism och läsning
  • Konsekvenserna för skolpersonal

ADHD har två symptomkluster med uppmärksamhet och hyperaktivitet/ impulsivitet. ADHD är utvecklingsrelaterad och kan visa upp olika symptom vid olika åldrar. Individer med ADHD har oftast svårt att tänka efter före. Variabiliteten är dock stor, dvs. beteendet varierar mellan olika dagar och tidpunkter.

Autism är mindre vanligt än ADHD. Många med autism har också ADHD och rent allmänt är det en mycket heterogen grupp. Autism är en utvcklingsrelaterad svårighet med social-kommunikation, begränsa(n)de beteenden och intressen/perceptuell känslighet. Det är en beteendedefinierad funktionsstörning. Det är kopplat till  ett annorlunda tänkande. Pedagogiken (med anpassningar, förståelse och förtydliganden) är viktig. I regel finns ingen medicinsk behandling. Prevalensen (den andel individer i en population som har en given sjukdom eller ett givet tillstånd) ligger på 1 % och det är mer vanligt förekommande i Stockholm än övriga landet. Någon förklaring till detta kunde Jakob inte ge oss.

En bra utgångspunkt i undervisningen är att arbeta utifrån SPELL = struktur, positiva förväntningar, empati, lågaffektivt och länkar.

C7D84C80-9299-46C0-B499-B1D0A15081E4

Kan man läsa med myror i byxorna?

Ja, det är en bra fråga. Många lärare har funderat över det. Anledningen till myror i byxorna kan vara många men i dagens föreläsning låg fokus på ADHD. Kombinationerna kan vara: 1) Dyslexi vs 2) ADHD vs 3) Dyslexi+ADHD. Kopplingen dyslexi + ADHD innebär ett additivt överlapp vilket betyder att dessa elever har en annorlunda utveckling med flera samtidiga svårigheter som överlappar varandra. Detta i sin tur betyder att det ofta är nödvändigt med breda kartläggningar (av styrkor och behov) för att kunna utforma det mest effektivta stödet.

CE519ED5-B485-4F3C-9458-EB2994E3DBA1

Jakob Åsberg Johnels berättade om en studie där man prövade tre olika behandlingar. Man fann att gruppen som fick behandling för både dyslexi och ADHD gjorde störst framsteg. Motorisk aktivitet är adaptivt, dvs. underlättar för individen att hålla fokus; och de presterar bättre. De behöver all sorts dyslexistöd!

6263A91B-B50A-4172-85BD-1D8CE87F4916

Jakob berättade att det är svårare att hantera dyslexi för individer med Asperger.

Han redogjorde också för Monica Reichenbergs läsförståelsestudie och hur eleverna faktiskt visade bättre resultat när de tränat förståelsestrategier på korta texter. Lärarna i studien upplevde också att de fick en bättre förståelse för hur eleverna md autism tänker. Du kan läsa om arbetet i delar av studien i Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd (Reichenberg, M. 2011).

Sammanfattningsvis kan vi bli bättre på att anpassa efter de olikheter som finns i våra elevgrupper!

Lässtrategier och matematik

Tiden går så fort ibland! 27e september hade vi besök av Cecilia Segerby som har en bred bakgrund som lärare i matematik. Hon föreläste om lässtrategier och matematik. Cecilia undervisare till vardags blivande lärare, förskollärare och speciallärare i matematik.

Cecilia understryker att det är språket som är det väsentliga i matematiklärarandet. Matematiken har tre språk: allmänsvenska, matematiskt svenskt fackspråk samt matematiskt formelspråk.

Det finns flera aspekter som har betydelse och som jag i min lärarroll behöver ta hänsyn till som exempelvis läsriktning, att symboler ska översättas till ord, ordförråd och att ord kan ha annan betydelse än den vanliga samt att illustrationer kan vara av olika art. Det är som alltid viktigt att aktivera elevernas förkunskaper och uppmärksamma eleverna på kontexten för en uppgift.

Cecilia frågade oss: Hur förklarar du att elever kan säga att 1+2=12?

En förklaring är att elever lär sig att sätta ihop ord till sammansatta ord som t.ex. hund+valp till hundvalp. Då blir det också logiskt att sätta ihop 1+2 till 12.

Ett dilemma är att förstås uttryck som ringa in, stryk under och kryssa i. Cecilia lyfte att det inte är självklart att eleverna vet vad det innebär när det står att de ska göra något av detta. Som lärare tar vi för mycket för givet. Vi måste också lära eleverna vad de förväntas göra när det står i en uppgift att de ska ringa in, stryk under och kryssa i.

Bilder kan ha olika funktioner som dekorationer, relaterade men ändå inte viktiga och/eller en viktig funktion som grafisk bild. I undervisningen måste vi helt enkelt lära eleverna se bilderna och vilken funktion och betydelse de har. Annars kan bilderna förvirra mer än förtydliga.

Det är viktigt att aktivera förkunskaper. Vad är exempelvis ett tal?

15F0335C-EBF9-453A-9C66-561D40A8D7BD

Vad är en siffra och vad är ett tal?

Det är viktigt att jag som lärare använder begreppen med en konsekvent betydelse.

Vi fick också analysera sidor i matematikboken utifrån några frågeställningar som dessa:

3165845A-93F0-496A-B106-8FF8B9741038

De svåraste uppgifterna är de som har mycket text.

Sammanfattningsvis känns det som att det matematiska samtalet ligger mycket nära det språkliga. Som lärare behöver jag låta delar av det matematiska gå hand i hand med det språkliga.

Ett praktiskt tips som en av oss åhörare delade kallade hon kloka pennan. Det går till så att en elev talar om för sin kamrat,  som håller i pennan och har ansvar för att skriva, vad denne ska göra. Idén och tanken med kloka pennan bygger på att den som instruerar någon annan måste förstå uppgiften men också kunna förmedla hur det ska göras.

Cecilia Segerby har föreläst för oss redan 2017 och då skrev jag några blogginlägg som uppföljning av föreläsningarna. Läs gärna dessa också!