Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter – en pilotstudie med RTI

Camilla Nilvius var en av eftermiddagens föreläsare vid utbildningsdagen 15 november (Svenska Dyslexiföreningen). Camilla är åk 1-7 lärare, speciallärare, adjunkt och nu doktorand vid Nationella forskarskolan i specialpedagogik – SET (Special Education for Teachers Education). Rubriken för Camillas föreläsning var Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter. RTI.

Disposition av föreläsningen såg ut så här:

  • Hur ser läget ut i Sverige idag gällande tidig upptäckt och tidiga insatser?
  • RTI – internationell forskning?
  • RTI – något för svensk skolkontext?
  • En pilotstudie med preliminära resultat – RTI i åk 1-2

Fokus låg på huruvida Response-to-intervention (RTI) kan vara ett alternativ för tidig upptäckt och tidiga insatser i tidiga skolår vara. En fråga som Camilla ställer är  vilka förtjänster och fallgropar som kan finnas med RTI-modellen. Camilla återgav lite av vad internationell forskning anser är för- respektive nackdelar. Bland fördelarna nämnde Camilla exempelvis att:

  • fokus riktas mot klassrumsundervisningen.
  • elever följs upp systematiskt och faller inte mellan stolarna. Det är avsevärt mindre risk för sen upptäckt med läs- och skrivsvårigheter.
  • åtgärderna blir intensiva vilket leder till att många elever ”svarar” på insatserna, dvs. att önskad effekt uppnås.

Några av de nackdelar som Camilla tog upp var  att:

  • kritikerna menar att en del elever som blir föremål för lager 3 inte utvecklar tillräckligt goda färdigheter.
  • det inte finns en konsensus i forskningen om när och hur/hur länge elever ska vara i de olika lagren.

Camilla beskrev RTI mer som en arbetsprocess än en metod. Fokus flyttas från eleven som ägare av ett problem till vilken undervisning som är effektivast på både individ- och gruppnivå. Idag är det vanligt att elever erbjuds stöd först när det blivit tydligt att hen inte kommer att uppnå målen. Genom att arbeta med RTI försöker läraren i stället att undvika att elever hamnar i svårigheter och därmed kan man säga att RTI är en proaktiv modell.

Camilla presenterade RTI med följande bild där varje lager i triangeln benämns Tier 1/Lager 1, Tier 2/Lager 2,  Tier 3/Lager 3 samt i Camillas studie Tie 4/Lager 4 och de olika lagren motsvarar följande:

  1. I botten har vi den ordinarie undervisningen som här ska vara baserad på evidensbaserade undervisningsmetoder.
  2. Om elever trots god undervisning och evidensbaserade metoder inte utvecklar grundläggande färdigheter och förmågor bör dessa erbjudas mer intensiva och individualiserade insatser genom undervisning i mindre grupper.
  3. Nästa lager erbjuder en-till-en undervisning med fyra pass/vecka á 30 min under 6 veckor. Denna undervisning utgörs av mer individualiserad och intensiv specialpedagogisk undervisning.
  4. Översta lagret handlar om en intensiv användning av assisterande teknik. Syftet är dels kompensation, dels för att ge en ökad självständighet. Målet är att eleven ska kunna ta till sig och förmedla text (åk 4).

RTI3 två bilder

Till vänster i bilden visas grundmodellen för RTI och till höger RTI och dess lager något anpassade till Camillas pilotstudie.

Camillas studie är en pilotstudie. Hon kommer i samverkan med lärare och elever implementera modellen Response To Intervention (RTI) för att följa alla elevers utveckling när det gäller att läsa, skriva och räkna. Detta görs under åk 1 eller åk 2. Camilla kommer inte bara att följa elevernas utveckling utan också göra detta mycket noggrant tillsammans med stegrande specialpedagogiska insatser i förhållande till hur eleven svarar på insatta åtgärder. Fokus ligger på grundläggande färdigheter som automatisering av ordavkodning och talfakta.

Camilla presenterade designen för pilotstudien och att den omfattade samtliga 17 elever. Under första delen som påbörjade hösten 2017 grundades arbetet på följande:

Lager 1

Språk-, skriv- och läsutveckling, ht -17 del 1

  • Tematiskt, ämnesövergripande och språkutvecklande arbete.
  • Strukturerat och systematiskt arbete med fonologiska övningar, grafem/fonem koppling, bokstavskännedom samt syntes och analysövningar.
  • Reciprocal teaching användes som metod för att utveckla läsförståelsestrategier (Palinscar & Brown, 1984).

Matematikutveckling, ht -17 del 1

  • Tematiskt, ämnesövergripande och matematikutvecklande arbetssätt.
  • Strukturerat och systematiskt arbete för att abstrahera och automatisera talfakta 0-10.

Under andra delen av höstterminen 2017 såg arbetet ut så här:

Lager 2

Språk-, skriv- och läsutveckling, ht -17 del 2

  • En grupp med 3 elever i åk 2 arbetade strukturerat och systematiskt med fonologiska övningar, grafem/fonem koppling, bokstavskännedom samt syntes och analysövningar.
  • En grupp med 3 i åk 2 elever arbetade intensifierat med läsförståelsestrategier.

Matematikutveckling, ht -17 del 2

  1. En grupp om 8 elever i åk 2 arbetade strukturerat och systematiskt för att abstrahera och automatisera talfakta 0-10.

Lager 3, vt -18

Språk-, skriv- och läsutveckling

  • Ännu mer individanpassad en-till-en undervisning – fokus på att automatisera ordavkodningen och nå läsflyt. 3 elever i åk 2 i första omgången och 2 elever i den andra omgången.
  • Åk 1 – inga elever

Matematikutveckling, vt -18

  • Än mer individanpassad en-till-en undervisning med fokus på att automatisera talfakta. En grupp om 4 elever i åk 2 i första omgången och 3 elever i andra omgången.
  • •Åk 1 – 1 elev deltog

Lager 4 höstterminen 2018, pågår nu

Vi finner också perioder av lager 3 tillsammans med AT för språk-, skriv- och läsutveckling.

Språk-, skriv- och läsutveckling

  • 2 elever. Under början av höstterminen har eleverna fått bekanta sig med iPads i undervisningen med målet att ta till sig och förmedla text. De sista 5 veckorna av terminen sker en mer systematiserad träning av detta.
  • En elev som föll ifrån under vt-2018 är nu åter i lager 3.

Matematikutveckling

  • 1 elev åk 1 får fortsatt träning i Lager 3 (perioder under hösten).

Erfarenheter

Pilotstudien är ännu inte avslutad. En del erfarenheter har gjorts och dokumenterats. Man har bland annat funnit att RTI har fungerat väl. Exempelvis att:

  • pedagogerna anser att eleverna har fått intensiva och noga avvägda insatser snabbt om/när det funnits behov av det.
  • de har haft god kontroll över elevernas utveckling.
  • pedagogerna blivit medvetna om vad de behövde utveckla i sin undervisning för att möta elevernas skiftande behov.
  • pedagogerna menar att det kan uppfattas som resurskrävande att träna intensivt på färdigheter i tidiga skolår.
  • vissa elever upplevt att det har varit mycket med utmaningar i både matte och svenska.
  • det ändå har varit väl investerad tid för att motverka misslyckanden.

Hösten 2019 planerar Camilla för en större RTI studie så vi har lite att se fram mot!

Referenser

Vetenskapsrådet (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Rapport.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.