Intressanta frågor kring bedömnings- och kartläggningsstöden

I mina kurser kring Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd väcks nya, ibland kluriga, frågor runt bedömning vs kartläggning. Det är riktigt spännande att möta alla er duktiga lärare ska ni veta! Den här sortens möten och diskussioner är bland det bästa med mitt arbete. När kursdeltagare får tid att diskutera sina erfarenheter dyker det upp många frågor och frågeställningar. De är både av mer generell och övergripande karaktär och ibland mer specifika i förhållande till syfte, materialet och/eller genomförande.

Det här ämnet kommer jag att beröra i flera inlägg som jag nu arbetar med att skriva. Hur man använder termer, dvs. ord, är viktigt och därför utgör definitioner en grund för all fortsatt diskussion. Allra först tar jag definitionen av termerna bedöma och kartlägga. Termen test ska inte användas överhuvudtaget när vi talar om Hitta språket och Nationellt bedömningsstöd! Jag skriver ändå några rader om test för att mota fortsatt användning av det ordet när vi talar om Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd.

Bedöma

Enligt Svensk synonymordbok betyder kartlägga att 1. göra karta över 2. utforska, klarlägga Det är viktigt att jag som lärare går in för att just utforska vad mina elever kan när jag börjar använda Hitta språket. Det är också viktigt att ha den utgångspunkten när jag förmedlar hur jag lägger upp min undervisning; att det sker utifrån var barnen befinner sig i sin utveckling både på individ- och gruppnivå. Vid bedömning av elevers kunskapsutveckling så sker denna bedömning  utifrån gällande kunskapskrav som de anges i respektive kursplan.

Kartlägga

Vad gäller termen bedöma får vi förslag på synonymer som värdera, uppskatta, utvärdera eller evaluera, betygsätta, fälla omdöme om.

När Skolverket skriver om kartläggning så handlar det om att undervisningen ska kunna anpassas till en elevs förutsättningar, behov och intressen. För att läraren ska kunna göra detta behöver hen göra en pedagogisk kartläggning av elevens kunskaper. Detta innebär att läraren kartlägger och dokumenterar elevens funktioner och färdigheter, starka sidor och eventuella svårigheter.

Test

Vid utredningar, såväl pedagogiska som psykologiska, görs test. Det är särskilda personer, yrkesgrupper, med särskild utbildning för att på rätt sätt administrera, rätta och bedöma/tolka resultaten av testen som har ansvar för att göra dessa test. Det kan vara en speciallärare/pedagog, en logoped eller en psykolog. Syftet är dels att utröna hur individens eventuella svårigheter ser ut, om individen uppfyller kriterierna för en viss diagnos, men också för att kunna föreslå, planera och hjälpa till att genomföra tidiga insatser. Inför en utredning formuleras ett syfte samt en frågeställning som berörda förväntar sig få svar på. Målet är rätt insatser i rätt tid!

Hur ser då riktlinjerna ut för undervisningen? I syftet för förskoleklass kan vi läsa:

Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. (Skolverket 2018, sid 18)

I Hitta språket skriver man:

Elever är olika och undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de olika erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig. (Skolverket 2018, sid 6)

Behöver verkligen läraren dessa nya verktyg för att kartlägga och bedöma kunskapsnivå och kunskapsutveckling hos sina elever? Som svar på den frågan är det intressant att läsa en av Skolinspektionens kvalitetsgranskningar.

En kvalitetsgranskning av Skolinspektionen

Skolinspektionen har bland annat gjort en kvalitetsgranskning av skolors arbete med extra anpassningar. Rapporten publicerades 2016. Kvalitetsgranskningens huvudresultat är följande:

Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede

Två år efter lagändringen håller flera skolor fortfarande på med implementeringsarbetet. I flera skolor är det fortfarande oklart vad som avses med extra anpassningar och hur det genomförs med god kvalitet. Begreppet extra anpassningar kan även ibland sammanblandas med andra aktiviteter i undervisningen och med särskilt stöd.

Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har

Granskningen visar att skolorna endast lyckas identifiera de sammantagna behoven i var tredje elevfall. Flera skolor diskuterar snabbt en eventuell åtgärd för eleven men analyserar inte alltid först hur behovet ser ut. Skolorna bedömer således ofta insats före behov

Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling

Endast för var fjärde elev matchar de extra anpassningarna som ges elevens behov. När det inte matchar kan det exempelvis handla om att de anpassningar som gjorts är alltför kortsiktiga eller att eleverna behöver fler anpassningar än de som gjorts.

Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna

I nästan hälften av elevfallen följer skolan inte upp de extra anpassningarna för att säkerställa att de ger avsedd effekt. (Skolinspektionen, 181015)

Lagändringen kom 2014 och 2016 har skolor fortfarande svårt att identifiera vilka behov eleverna har. Detta kan vara en anledning till att våra folkvalda önskade en tidigare kartläggning och bedömning av våra yngsta elever i grundskolan och gav Skolverket i uppgift att ta fram kartläggnings- och bedömningsmaterial. Är situationen en annan idag 2018? Vad är din erfarenhet?

Sammanfattningsvis:

  • i vart 3e elevfall lyckas skolorna identifiera behoven
  • i vart 4e elevfall matchar de extra anpassningarna elevens behov
  • i vartannat elevfall följer skolan upp de extra anpassningarna.

Ingen bra statistik, eller hur?

Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd  har en uppgift att fylla mot bakgrund av denna statistiken. Syftet med dessa kartläggnings- respektive bedömningsmaterialen är att stödja läraren i att identifiera de elever som visar en identifikation på att:

  • inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan,
  • är i behov av extra anpassningar, eller
  • är i behov av extra utmaningar.

Det handlar inte om att ”finna fel” hos enskilda elever utan att bevaka att de elever som är i behov av anpassningar av undervisningen eller extra utmaningar får det.

Kartläggnings- och bedömningsmaterialen är en del i läsa-skriva-räkna garantin. Garantin som ska säkerställa att elever som är i behov av stöd tidigt ska erbjudas hjälp. Samma gäller de elever som behöver extra utmaningar. Åtgärdsgarantin innebär bland annat att lärare med hjälp av det nya (från och med 1/7 -19 obligatoriska) kartläggningsmaterialent Hitta språket  ska kartlägga elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande redan från förskoleklass. Utifrån kartläggningen ska läraren tillsammans med en lärare med specialpedagogisk kompetens utforma stödinsatser. Lagändringarna börjar gälla från och med 1 juli 2019.

Referenser

Regeringen om läsa-skriva-räkna, 190106.

SBU. (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). ISBN 978-91-85413-66-9.

Skolinspektionen (2016). Skolans anpassningar med extra anpassningar. Diarienummer 2015:2217.

Skolverket (2018). Hitta språket

Skolverket (2018). Nationellt bedömningsstöd

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.