Våra yngsta elever skapar berättelser med digitala verktyg

Onsdagen den 30e januari hade vi förmånen att få höra Ewa Skantz Åberg föreläsa om hur sexåringar och elever i de allra första skolåren skapar berättelser med digitala verktyg.

9DE94BF5-2FFF-43AC-A3D1-5851C38B01FC

Frågor som Ewa ställde i sitt avhandlingsarbete var:

  • På vilka sätt förmedlar den digitala teknologin, andra kulturella verktyg och lärarens stöttning barnens berättaraktiviteter?
  • Vilka pedagogiska utmaningar uppstår i teknologi-medierade aktiviteter inom ramen för förskoleklassens kontext.

Studiens fokus låg på själva berättandet. Berättande är något som pågår hela tiden och medför en social aktivitet där lyssnarens bekräftelse är viktig för att upprätthålla berättandet.

BE278BF2-C354-454B-9079-2D1178612CBD

Lärarens attityder till digitala verktyg och den egna konpetensen spelar en stor roll för användningnen i ett pedagogiskt syfte. Det en lärare bör kunna är pedagogik och didaktik, innehållet och teknologin. Läraren är central för vad som händer och det lärande som kan ske i klassrummet. Lärare och barn har ofta olika perspektiv på den digitala aktiviteten.  Det är lätt att missbedöma barns digitala intresse och deras digitala kompetens.

Den digitala teknologin påverkar literacy aktiviteterna i klassrummet. När elever skriver digitalt blir texterna längre, innehållet blir tydligare och vokabuläret ökar. När läraren integrerar teknologi och lärande i att använda digitala verktyg med själva berättandet skapas ett sammanhang för skrivaktiviteten som är meningsskapande.

E38CF4B1-71FB-4503-908B-3F5630E73129

I sitt avhandlingsarbete undersökte Ewa vilka aktiviteter som uppstår när sexåringar instrueras att parvis skapa berättelser med olika typer av digitala teknologier. Hon fann att lärarens instruktioner och stöd hade stor betydelse. Barnens berättelser och hur dessa växer fram beror till stor del på vilka instruktioner barnet får samt hur förskolläraren stöttar under arbetet. Att arbeta med digitala verktyg innebär att kunna arbeta med text, bild och ljud. Teknologin erbjuder auditivt stöd av talsyntes, illustrerade digitala bilder och en hel färgpalett. Aktiviteterna erbjöd barnen tillfällen till kreativt berättande, symboliskt tänkande och utforskande av de meningserbjudanden som teknologin erbjuder.  Samtidigt uppstod svårigheter att etablera ett gemensamt fokus för lärarna och barnen. Det  visade sig att barnen hade svårigheter att samtidigt hantera både teknologin och skriftspråket. 

Det visade sig att barn och lärare uppfattade uppgiften på olika sätt. Barnen uppfattade uppgiften som ett sagoberättande. Läraren uppfattade uppgiften som en skrivuppgift. Det ledde till att läraren gav stöttning kring enbart skrivkonventioner och teknologi. I ett annat exempel medverkar teknologin till ett estetiskt och visuellt berättande för barnen snarare än att utveckla deras muntliga berättande som är lärarens målsättning. Något som förvånade Ewa var att barnens visuella upplevelse spelar stor roll för hur berättelserna tar form.

644CAFFC-8E9B-43F9-BC14-11908E1AC81D

Resultaten visar att barnen, samtidigt som de övar färdighet att gemensamt arbeta fram en berättelse, måste lära sig hur man hanterar både den digitala teknologin och skriftspråksystemet som till viss del visar sig vara krävande och bidrar till att berättandet stundtals blir underordnat. Detta sker samtidigt som de övar färdigheten att gemensamt arbeta fram en berättelse.

Resultaten visar också på nödvändigheten av att förskollärare undervisar utifrån ett lärandemål. Förskolläraren måste medvetet organisera aktiviteter, introducera begrepp och välja teknologier som motiverar och stöttar barns möjligheter till lärande av det specifika innehållet. 

Frågan är förstås vilka didaktiska utmaningar lärare ställs inför! En utmaning är att utveckla barnens berättande parallellt med att de lär sig behärska den digitala tekniken och själva skrivandet. Handhavandet av verktygen får inte bli överordnade det pedagogiska arbetet med att utveckla berättandet.

En annan utmaning är att ge instruktioner. Relationen mellan instruktion och lärande är komplex. Instruktioner behöver uppfattas och förstås av deltagarna. Hur instruktionen formuleras och förmedlas samt vilken stöttning som ges har stor betydelse för hur barnens berättande kommer att gestalta sig och hur de slutliga alstren blir.

Likaså visar talordning och turtagning under skapandet av en berättelse att barnen inte alltid är överens om vad som ska hända i berättelsen. De kan tala förbi varandra och utifrån olika perspektiv. Det blir ibland problematiskt att transformera ner det muntliga berättandet till en gemensam berättelse.

8408FFE1-2F16-4326-814B-79232B1D30B2

Sammanfattningsvis menar Ewa att svårigheterna låg i att skapa ett gemensamt fokus samt att se till att berättandet inte blir underordnat.

Resultaten pekar på nödvändigheten av att förskollärare utifrån ett lärandemål medvetet organiserar aktiviteter, introducerar begrepp och väljer teknologier som motiverar och stöttar. (Ewa Skantz Åberg)

30057ED1-5735-40A3-B940-396F69485594

Referenser:

Skantz Åberg, E. (2018). Children’s collaborative technology-mediated storymaking. Avhandling inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.

forskning.se (180523): Lärarens roll viktig vid barns digitala berättande.

Skolportens intervju med Ewa Skantz Åberg (180607): Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.